EU-bråk om bioenergi närmar sig avgörande

Foto: Mattias Hedström

Imorgon, onsdag 17 januari, ska EU rösta om direktivet för förnybar energi. Omröstningen har föregåtts av bråk om bioenergi, där Sverige är en viktig aktör. Bråket handlar om ifall hela trädstammar och matgrödor ska räknas som hållbar energi.

Biobränslen från matgrödor är kontroversiellt. Exempelvis menar organisationen Transport & Environment att matbaserad biodiesel orsakar 80 procent mer koldioxidutsläpp än den fossildiesel som den ersätter. Det finns även kritik mot att biobränslen skulle kunna tränga ut matproduktion.

EU-kommissionen föreslog att matbaserad biobränsle max ska få bidra till 3,8 procent av EU:s förnybarhetsmål. Detta följdes sedan upp av ännu tuffare beslut från EU:s miljöutskott som i höstas röstade för att inga matbaserade biobränslen, med några undantag som exempelvis bioetanol, ska få användas för att nå EU:s förnybarhetsmål.

Detta beslut har dock blivit kritiserat, inte minst från svenska aktörer.

Miljöutskottets position är ett dråpslag för biobränsleindustrins investeringsplaner. Med ett osäkert politiskt läge i EU finns ingen tilltro till biodrivmedlens framtid och det är endast de fossila bränslena som vinner på det, kommenterade Hanna Stenegren, från den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

Även Energiminister Ibrahim Baylan kritiserade begränsningen av matbaserade biobränslen och sade till Altinget:

Det är klart att man måste se på risken att biobränsleproduktionen kan tränga undan matproduktion, särskilt när man ser till situationen för utvecklingsländerna. Men det finns hållbara sätt att göra detta på och vår erfarenhet är att det absolut går att göra det. Därför är det viktigt att kunna uppmuntra de producenterna, som bland annat finns i Sverige.

En annan stridsfråga är biobränsle från skogen. Enligt förslaget ska EU:s medlemsländer få använda bioenergi från hela trädstammar för att nå EU:s mål om förnybart.

Dessa planer har fått 569 forskare att skriva ett öppet brev mot att hugga ner skog för att göra biobränsle. Forskarna varnar för att nedhuggning av träd kommer att leda till att koldioxid frigörs istället för att vara lagrat i skogen, och att bioenergi från träd därför skulle vara värre för klimatet än fossila bränslen.

Forskarna varnar även för konsekvenserna för den biologiska mångfalden och menar att EU sänder dubbla signaler till stora skogsländer som Indonesien och Brasilien. Forskarna skriver att EU har uppmanat dessa länder att skydda sina skogar, men nu blir budskapet att det är okej att hugga ner skog om den ska användas för bioenergi.

Frågan blir mer komplicerad av att andra forskare har skrivit ett annat öppet brev där de i sin tur menar att bioenergi är avgörande för att nå 1,5-gradersmålet och därför bör vara en central del av EU:s politik för förnybar energi.

Dessa forskare menar att bioenergiproduktion inte är en stor anledning till avskogning och tar som exempel att endast 3,3 procent av den skördade skogen i USA används för energi. Vidare skriver de att skogarna i USA och Europa växer snabbare än vad de huggs ned och på det viset kan lagra koldioxid.

EU har sedan tidigare tagit beslut om att skogsbruket i EU ska mellan år 2020–2030 binda lika mycket koldioxid som det släpper ut och därmed bli koldioxidneutralt, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

Inför omröstningen i EU-parlamentet har den liberala och konservativa gruppen tagit ställning för att hela trädstammar ska få användas för att uppnå målen om förnybar energi, skriver Aktuellt Hållbarhet.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) rasar mot idén att EU ska lägga sig i det svenska skogsbruket, som han menar har en central roll i den svenska klimatomställningen.

Dessa långtgående konsekvenser för svenskt hållbar energiproduktion är inget mindre än en krigsförklaring mot svensk miljöpolitik, skriver han i en debattartikel i SvD.

Fortsättning följer.

Miljö online2

Liknande artiklar