Dags för politikerna att lyssna på klimatforskningen!

Foto: Christian Gidlöf

10 riksdagsledamöter tycker klimatforskningen är ”överdriven” och är inte alls oroliga. Trots en enad forskarfront som uppmanar till kraftig klimathandling har vi klimatförnekare i riksdagen. Andra politiker som erkänner klimathotet tror istället att två av dess främsta utsläppskällor flygandet och köttätandet kan fortsätta öka. Även om det är långt bättre att erkänna klimathotet finns likheter i argumentationstekniken: forskningen ignoreras.

Klimatförnekare i riksdagen

Medan klimathotet är den framtidsfråga som unga oroar sig mest över, verkar somliga i Sveriges riksdag inte tycka klimatförändringar är något att bekymra sig över. Hela 10 riksdagsledamöter svarade på en enkät av DN att de inte oroar sig över klimatförändringar för att de tror klimatrapporterna är överdrivna.

Sverigedemokraten Josef Fransson tycker att klimatlarmen är ”skrämselpropaganda”.

”Det är mängder av människor som är ekonomiskt beroende av att driva den här frågan vidare. Det handlar om enkel marknadsekonomi: folk som har starka incitament att välja det mer besvärliga scenariot.”

Denna skarpsynta marknadslogik verkar dock inte Josef Fransson tillämpa på till exempel fossilindustrin, en grupp med ganska starka incitament att driva linjen ”kör på som vanligt, klimatet kommer ordna sig”.

Av de tio största företagen i världen är fyra oljebolag och två biltillverkare. Tillsammans har dessa tio företag ett ekonomiskt värde större än de 180 fattigaste länderna. Exxon, som drar in mer pengar än hela Indien, upptäcktes för ett år sen ha känt till människans påverkan på klimatet genom egen klimatforskning men samtidigt ha lobbat emot klimatpolitik och sponsrat klimatförnekande gruppers propaganda världen över. 2018 i Sveriges riksdag verkar denna förvillande propaganda fortfarande eka.

Vetenskapsförnekarnas knep

Argumentationslogiken hos klimatförnekare följer ett antal mönster, menar John Cook, kognitiv psykolog som studerat förnekare av både klimat och även av vetenskap av alla de slag.

Den vanligaste strategin, förklarar John Cook, är att skapa en falsk bild av oenighet inom klimatforskningen när forskningen egentligen är väldigt enad. Fransson visar prov på detta genom att benämna den etablerade uppfattningen som ”det besvärliga scenariot”. En annan strategi är att utan grund ifrågasätta trovärdigheten hos etablerade forskare. Något som Martin Kinnunen (SD) använde sig av när han kallade Johan Rockström, professor i miljövetenskap, för ”opinionsbildare” eller när SD satte klimatet inom cituationstecken i sin budget.

Inga klimatförnekare, men hur vad det med köttet och flyget?

Men det är inte bara Sverigedemokraterna som inte vill lyssna på klimatforskningen. Centerpartiet är inga klimatförnekare utan har betonat viktigheten av klimatpolitik. Trots detta gick sju ledande centerpartister förut ut med att köttkonsumtionen inte hotar klimatet, trots att djuruppfödning står för 14,5 % av världens växthusgasutsläpp, alltså mer utsläpp än hela transportsektorn.

Centerpartisterna talar om köttkonsumtion generellt men beskriver egentligen svenskt ekologiskt naturbeteskött. Det ekologiska svenska naturbetesköttet är visserligen bra för biologisk mångfald och verkar ha en lägre klimatpåverkan än annat kött, men hälften av köttet i Sverige är importerat,  och det mesta av det svenska köttet är varken ekologiskt eller naturbeteskött. Sammantaget är köttkonsumtionen i Sverige alldeles för hög och hotar inte bara klimatet utan orsakar regnskogsskövling när foderproduktion för export ersätter skog i tropiska länder.

Enligt John Cooks kategorisering kan centerpartisternas argumentation benämnas  ”cherry picking”: delar av statistiken plockas ut för att bevisa en tes men andra relevanta delar utelämnas. Alltså samma strategi som ofta används av klimatförnekare.

Annie Lööf (C) kommenterade senare i en SvD-intervju att hon inte höll med sina partikolegor om deras slutsatser. Däremot gör hon klart att hon gärna ser ett ökat flygande i Sverige. Detta trots att flygets utsläpp ökat med över 60 % sedan 1990-talet och nu står för lika mycket klimatpåverkan som alla Sveriges bilar.  I likhet med flygindustrin sätter Annie Lööf sitt hopp till biobränslen, trots att inte ens 100 % biobränsle kommer räcka för att kompensera för ett ökat flygande. Faktaresistens, enligt John Cooks kategoriseing.

Säger en sak gör en annan

Övriga partier verkar dock inte mycket bättre på att se till fakta när de väl fattar beslut. Trots regeringens föreslagna flygskatt är inte flyget inräknat i regeringens klimatlagflyget subventioneras fortfarande med miljarder och statligt ägda Arlanda planeras att fördubbla sin kapacitet. Den svenska flygstrategin, som räknar med ett fortsatt ökat flygande, har samtliga partier utom Vänsterpartiet ställt sig bakom.

Så kom igen nu politiker, det är snart val. Öppna ögonen och se de 100 miljoner som redan nu flyr från klimatkatastrofer. Ta händerna från öronen, så att ni hör vad forskningen säger, och använd dem till att skriva modig klimatpolitik!

Miljö online2

Liknande artiklar