Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    EU ska råda bot på överskottet av utsläppsrätter

    Det lagförslag som SMB skrivit om tidigare  är nu formellt beslutat efter att blivit godkänt av EU parlamentet och EU:s ministerråd. Lagförslaget kommer att begränsa antalet tillgängliga utsläppsrätter inom EU:s handelssystem, vilket kommer göra det dyrare att smutsa ner klimatet och lönsammare att minska utsläppen. Dessutom ska fler utsläppsrätter varje år automatiskt annulleras – tas ur systemet. Just den automatiska annuleringen hyllas av vissa, men enligt andra är den ett misstag.
    EU:s handelssystem med utsläppsrätter är världens hittills största i sitt slag. Varje år sätts ett tak för mängden utsläpp av växthusgaser från företag inom EU (40 % av EU:s totala utsläpp). Utsläppsrätter delas sen ut (en del auktioneras också ut) och de som släpper ut mindre än vad de har rätt till kan sälja överblivna utsläppsrätter till de som släpper ut mer. Syftet är att skapa ekonomiska incitament att investera i utsläppssnål teknik och göra utsläppssnåla företag lönsammare än de smutsiga.
    Problemet är dock att det funnits för många utsläppsrätter vilket gör att priset per utsläppsrätt är löjligt lågt. Dessutom finns en reservfond där överskottet av utsläppsrätter (de som inte används) samlas. Denna fond ska ha en stabiliserande effekt på ekonomin, men den har gjort att inga företag behövt oroa sig ifall utsläppen slår i taket, eftersom de alltid kunnat köpa extra billiga utsläppsrätter från den välfyllda reservfonden.

    Priset på utsläppsrätter kommer stiga rejält

    Priset per utsläppsrätt varierar nu på mellan 8 och 10 Euro, men med det nya lagförslaget beräknar analysbolaget ICIS att priset kommer stiga till över 30 Euro till 2023. Prisstegringen beror på att mängden tillgängliga utsläppsrätter kommer minska i en snabbare takt än tidigare (2,2 % om året istället för 2 % om året). Dessutom kommer en del av de lagrade utsläppsrätterna i reservfonden att annulleras automatiskt  – alltså de ryker – eller snarare, det ryker inte eftersom utsläppsrätterna kommer tas bort från systemet.
    Sammantaget väntas detta trycka upp priset på utsläppsrätter och sätta mycket hårdare press på utsläppstunga företag att antingen investera i utsläppssnål teknik eller bli utkonkurrerade.

    Kontroversiellt att automatiskt skrota utsläppsrätter

    Den ”automatiska annulleringen” är dock kontroversiell. Vissa hyllar den och andra menar att den är ett misstag.  Svante Axelsson (Fossilfritt Sverige) och Lars Zetterberg (Svenska Miljöinstitutet) hör till de som hyllar den automatiska annulleringen. De menar att ansträngningar för minskade utsläpp lokalt, nationellt och även privat nu faktiskt gör klimatnytta.
    Fram tills nu har företag kunnat sälja de utsläppsrätter de inte använder och därigenom möjliggöra mer utsläpp någon annanstans i EU, något som har liknas vid en vattensäng – trycker du ner sängen på ett ställe trycks den upp på ett annat.
    Med den nya lagen kommer dock alla ansträngningar att minska utsläppen leda till ett större överskott av utsläppsrätter och därmed en större andel som automatiskt skrotas. Detta, menar Axelsson och Zetterberg, kommer pressa upp priset på utsläppsrätter och göra att företag håller sig under utsläppstaket.
    Kritiker menar dock att den automatiska annulleringen skapar en osäkerhet för investerare i utsläppssnål teknik, då det inte längre är känt innan hur många tillgängliga utsläppsrätter som kommer finnas. Både utvecklingen av utsläpp och priset på utsläppsrätter blir därför svårare att förutse.
    Kritikerna menar också att utsläppsminskningar nu blir mer en fråga för nationer. Den största risken med det menar Magnus Nilsson (miljökonsult) är att fossilberoende länder kan rösta emot att sänka det europeiska utsläppstaket genom att peka på att de pådrivande länderna själva kan sänka sina utsläpp för att minska mängden utsläppsrätter. Polen, med sin kolkraft, verkar dock redan motsätta sig hårdare EU-lagar för klimatet, så frågan är om den automatiska annulleringen kan göra vissa länder mindre benägna än vad de redan är.

    Köpa och skrota utsläppsrätter blir meningslöst

    En annan konsekvens av den automatiska annuleringen blir att klimatkompensation genom att köpa upp utsläppsrätter och skrota dem, såsom den rödgröna regeringen har gjort under parollen ”utsläppsbromsen”, verkar bli meningslöst. Denna typ av kompensation skulle med den nya lagen bara minska antalet utsläppsrätter som går till reservfonden, vilket gör att färre utsläppsrätter annulleras. Detta är anledningen till att regeringen har beslutat sluta med skrotandet av utsläppsrätter.
    På det hela taget verkar logiken nu ändras till att ju mer vi gör på hemmaplan för klimatet ju mer pressar vi andra länder att göra mer, vilket vi alla nu kan hålla i minnet när politiker eller företag gnäller över att de inte tänker ändra på sig förrän andra gör det. Ansvaret ligger nu på alla och utsläppen måste ner, fort!
     

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.