Människan påverkar tre fjärdedelar av jordens landyta negativt

Mindre än en fjärdedel av jordens landyta är fri från betydande mänsklig påverkan. På de övriga tre fjärdedelarna har mänsklig påverkan orsakat till största del negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden och ekosystemet
Att arters livsmiljö försvinner eller försämras är den största anledningen till förlusten i biologisk mångfald. Exempel på detta är när skogar och våtmarker förvandlas till jordbruksmark och städer.  Snabb expansion och ohållbar skötsel av odlings- och betesmark är den främsta orsaken till artutdöendet enligt en ny rapport från organisationen Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.
Som en konsekvens av detta har storleken på den genomsnittliga populationen av vilda ryggradsdjur (exempelvis däggdjur, fåglar, fiskar och kräldjur) på land minskat med 38 procent mellan 1970–2012, för ryggradsdjur i sötvatten är motsvarande siffra 81 procent. Den nuvarande artutrotningen är mellan hundra till tusen gånger snabbare än den historiska-
Konsekvenserna av biologisk mångfald är bland annat försämrad mat- och vattensäkerhet. Cirka 3,2 miljarder människor påverkas negativt av landförsämringar, exempelvis påverkar ökenutbredningen 2,7 miljarder människor.
Snabb expansion och ohållbar skötsel av odlings- och betesmark är den främsta orsaken förlusten av biologisk mångfald, medans hög konsumtion och ökad befolkning är bakomliggande drivkrafter. En lösning som presenteras är att ta med ekologiska och sociala kostnader i priset på varor och tjänster för att styra efterfrågan från resursintensiva varor till konsumtion med lägre miljöpåverkan. Ökad jämställdhet, mer utbildning och bättre möjlighet till familjeplanering är också åtgärder som rekommenderas för att hejda befolkningstillväxten.
Rapporten varnar för att mängden vild natur väntas minska till 10 procent av jordens landyta 2050 samt att klimatförändringarna och landförstöringen väntas tvinga 50–700 miljoner människor att flytta.