Vad ska vi med skogen till? – Del 2

Hur är det egentligen ställt med det svenska skogsbruket? Varför vill regeringen skydda mer skog? Miljöorganisationer, gräsrotsinitiativ och nu även företag kritiserar de stora skogsbolagen för att använda ohållbara metoder och förvillande marknadsföring. Men hur ligger det till? Är det inte bra för klimatet med trädplantering, träprodukter och mer biobränsle? Och är det inte väldigt olönsamt att bevara skog? Supermiljöbloggen reder ut det i den här temaserien om skogen i fyra delar!

Del 2 – Skogen och klimatet

”Här växer framtiden” står det just nu på reklamskyltar på offentliga platser. Bakgrunden till texten är en dimhöljd vacker skog. Bakom reklamkampanjen står ”Svenska Skogen”, ett initiativ av de största skogsbolagen. En rad miljöorganisationer och gräsrotsinitiativ har anklagat Sveriges skogsbruk för miljöförstöring och kritiserat kampanjen för att vara vilseledande. Kontrasten mellan budskapen belyses tydligt av Greenpeace motkampanj där texten ”Här avverkas framtiden” syns framför en bild på ett kalhygge.

Kalhyggen och trädplantager har länge kritiserats för att hämma biologisk mångfald och det som vi kallar skog är i Sverige allra oftast trädplantager, vilket vi ska titta närmare på i nästa del. Men i den här delen kallar vi för enkelhetens skull all “skog” för skog och håller oss till hur skogen påverkar klimatet. Så hur är det med klimatnyttan, har inte skogsindustrin rätt i att träprodukter är bra för klimatet?

De som argumenterar för att öka uttaget av trämassa från skogen för klimatets skull brukar ge tre typer av argument:

  1. Om vi planterar mer träd binder vi mer koldioxid från atmosfären
  2. Träprodukter kan lagra koldioxid i materialet
  3. Skogsbruk kan ersätta mer energikrävande material med trä, och fossila bränslen med biodrivmedel

Låt oss granska argumenten lite närmare.

1. Om vi planterar mer träd binder vi mer koldioxid från atmosfären då?

Träd binder koldioxid i sin trämassa, genom att använda fotosyntesen för att ta upp koldioxid från atmosfären. När trämassan bränns återvänder kolet till atmosfären och blir till koldioxid igen. Om träd växer till sig och bildar trämassa i samma takt som träprodukterna från avverkningen bränns, så blir utsläppen totalt sett noll. Detta är anledningen till att trä räknas som en förnyelsebar resurs. Den tjänst som träden ger kallas i detta fall för “kollagring”.

Skogsindustrin framhåller att tillväxten av skog är högre än avverkningsgraden och därför binder, enligt dem, trämassan varje år 60 miljoner ton koldioxid netto – alltså efter att trämassan som avverkas räknats bort från tillväxten.

Att tillväxten är högre än avverkningen är dock fullt förenligt med att skyddande av skog kan vara bra för klimatet på kort sikt. Att se nyplantering av träd som fullgod kompensation för en avverkning bygger på ett väldigt långt tidsperspektiv. När träd avverkas släpps det mesta av kolet ut till atmosfären då många av träprodukterna är kortlivade, såsom papper eller engångsmuggar.

Avverkning leder alltså snabbt till koldioxidutsläpp. De nya trädplantorna däremot behöver många decennier, ibland ett helt sekel på sig, innan de har lyckats lagra lika mycket kol som sina förfäder som växte där innan. Om träden får stå kvar bevaras kolet i trämassan. 

Med tanke på den akuta risken för ett skenande klimat om vi passerar två graders uppvärmning borde det vara viktigt att minska utsläpp som sker nu även om dessa skulle kompenseras av växande träd långt i framtiden. Därför finns det klimatskäl för att skydda skog.

Men bryts inte gamla träd ner tillslut så att kolet ändå återvänder till atmosfären? Jo en del återvänder till atmosfären vid förmultning, men mycket av kolet lagras också i marken. Ny forskning visar att marken i riktigt gamla skogar kan fortsätta lagra mer och mer kol i hundratals år, mycket med hjälp av myccorrhiza – ett nätverk av trädrötter och svamptrådar som håller kolet på plats. Särskilt nordliga skogar är extra bra på denna kollagring i marken då nedbrytningen går långsammare vid kyla.

Vid intensiv avverkning och bearbetning av jorden bryts svamptrådar och rötter sönder så kolet i marken släpps lös till atmosfären. Den tillväxt av trämassa som skogsindustrin pekar på kompenserar inte utsläppen från marken. De där 60 miljonerna ton koldioxid måste nog räknas om helt enkelt. 

Ny forskning visar att 16 % av allt markbundet kol finns i världens nordliga skogar och att det finns en oerhörd potential i att hejda den globala uppvärmningen genom att binda kol från atmosfären i jorden. Men detta sker alltså inte med det kalhyggesbruk som ofta används i Sverige, där avverkningen leder till höga utsläpp från marken.

2. Lagrar Träprodukter koldioxid i materialet?

Det finns dock andra argument för att avverka skog. Träprodukter bevarar kolet i materialet så att det inte bidrar till växthuseffekten. Att göra engångsmuggar och pappersservetter är dock inte en speciellt långsiktig kollagring, då dessa ganska snart bränns och bidrar till koldioxidutsläpp. Även träslevar och möbler har allra oftast en mycket kortare livslängd än levande träd. 

Att använda trämassan till mer långlivade träprodukter däremot, som till exempel att bygga trähus, kan öka kolinlagringen, åtminstone över flera decennier. Kolet lagras i husmaterialet, samtidigt som den nyplanterade skogen binder mer kol från atmosfären. Därför kan växthuseffekten sägas minska när skog avverkas för att bygga trähus. Hur skogsbruket bedrivs måste dock beaktas så att inte koldioxidutsläpp från marken tar ut koldioxidvinsten av den växande nya skogen. Idag blir majoriteten av den avverkade trämassan i Sverige till papper eller biobränsle. Ingen bra kollagring alltså. 

3. Kan trä ersätta fossila bränslen?

Långlivade träprodukter såsom trähus verkar alltså lagra kol, även om sättet skogen avverkas på är viktigt. Om trähus ersätter till exempel betonghus borde utsläppen minska ännu mer, eftersom betongtillverkning kräver stora mängder energi och fossila bränslen. Det är dock viktigt att här förs en politik som gör att fler trähus faktiskt leder till färre betonghus och att nybyggda hus inte leder till fler rivningar av dugliga hus. Trähus måste också isoleras så att inte uppvärmningen av husen leder till onödiga utsläpp.

På samma sätt antas biobränsle av skogsmaterial minska användandet av fossila bränslen och därmed minska koldioxidutsläppen. Biobränslen i Sverige görs oftast av “restmaterial” från skogsavverkningen, alltså grenar, ris och stubbar som inte kan bli till fint virke. Det är dock svårt att säkerställa att efterfrågan på biodrivmedel inte är drivkraften för avverkning av skog. Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om har Forskare har varnat för att en snabb ökning av skogsavverkning kan vara förödande för global uppvärmning när trät bränns upp och jordens viktiga kolsänkor försvinner.

Även om biobränslen görs på just restprodukter minskar kolinlagringen i marken när döda grenar och rötter tas bort (även växt och djurliv påverkas, mer om detta i del 3). Det är inte heller säkert att ökad användning av biobränsle leder till att mindre fossila bränslen används, kanske kan de öka båda två?

Men trä är väl ändå bättre än plast och bomull? ”Svenska Skogen” förmedlar nu budskapet att i stort sett allt kan göras av trä. Det planerade bioraffinaderiet i Örnsköldsvik finansieras av både H&M och Ikea som vill ersätta polyester och bomullstyger med viskos – tyg gjort på cellulosa från svensk trämassa. Detta säljs in som kläder gjorda på svenska träd, men i praktiken framställs viskosen mestadels i Kina och kräver stora mängder kemikalier. Det är fortfarande en lång väg kvar till hållbara trätextilier.

Sammanfattning

Även om vissa material som betong kan ersättas av trä, verkar alltså en snabb avverkning av gammal skog med kalhyggesbruk för att göra kortlivade träprodukter eller biobränsle som en dålig idé för klimatet. Avverkningen får inte leda till att kol som lagrats i marken i hundratals, ibland tusentals, år släpps lös. Biobränsle från restprodukter kan vara bra om det görs på rätt sätt, men det får inte driva upp skogsavverkningen så att trämassa bränns snabbare än vad skogen kan växa. Två nyplanterade träd ersätter inte ett gammalt när klimathotet måste avvärjas nu.

Trämassan behöver bli till långlivade träprodukter. Att ersätta plastmuggar och plastpåsar med lika mycket pappersmuggar och papperspåsar (som även om de återvinns) ganska snart bränns, är ingen hållbar lösning.

Fossil plast måste bort, men vi måste också ha råd att skydda gammal skog. Vi bör nog snarare än att avverka mer skog, avverka mindre och varsammare (utan kalhyggen) men använda trämassan till långlivade produkter såsom trähus snarare än till engångsartiklar. Alla fossila bränslen kanske inte heller kan ersättas med biobränsle, utan vi kanske måste spara på energin (i alla fall från flytande bränslen).

I nästa del fortsätter berättelsen om skogen då Supermiljöbloggen tar sig an Skogen och biologisk mångfald…

Miljö online2

Liknande artiklar