Vad ska vi med skogen till – Del 3

Hur är det egentligen ställt med det svenska skogsbruket? Varför vill regeringen skydda mer skog? Miljöorganisationer, gräsrotsinitiativ och nu även företag kritiserar de stora skogsbolagen för att använda ohållbara metoder och förvillande marknadsföring. Men hur ligger det till? Är det inte bra för klimatet med trädplantering, träprodukter och mer biobränsle? Och är det inte väldigt olönsamt att bevara skog? Supermiljöbloggen reder ut det i den här temaserien om skogen i fyra delar!

Del 3 – Kalhygge eller urskog?

På TV. På stan. I tidningen. Det senaste året har vi sett den svenska skogsindustrins kampanj ”Svenska Skogen” överallt. Med ”Här Växer Framtiden” som slogan, och TV-reklamen som visar en kvinna som entusiastiskt sparkar ner ett träd, för att sedan säga att det kan göras ”kläder, flaskor och smink” av skogen. I förra delen av den här serien tog vi itu med skogens klimatpotential. Men finns det andra värden i skogen som inte tål vårt moderna skogsbruk?

Ett argument som oftast inte får den uppmärksamhet det förtjänar är det här med biologisk mångfald. Vi svenskar ser ofta alarmerande rapporter om regnskog som hotas av avverkning, men skövlingen av urskog genom det moderna svenska skogsbruket ses internationellt som det största miljöhotet i Sverige och är den största anledningen till att arter blir utrotningshotade i Sverige. 

Om vi inte ökar mängden gammelskog följer vi varken riksdagens miljömål, skogsvårdslagen eller en mängd FN- och EU-konventioner som Sverige undertecknat, säger Stig-Olof Holm, från föreningen Skydda skogen.

Några få skogsområden med höga naturvärden har fått stor uppmärksamhet i media, som till exempel Ojnareskogen, som tillslut blev naturreservat. Andra naturskogar försvinner i all tystnad, utan någon som höjer sin röst. Åtminstone ingen som hörs över skogsbolagens dånande maskinsurr. Exempelvis avverkade statliga FSC-märkta Sveaskog en anrik gammelskog med rödlistade arter i Ore skogsrike i Dalarna efter att det utsetts till en naturpärla av WWF 2015, vilket ledde till starka reaktioner . Detta är ett av de största och sista områden i Sverige där det fortfarande fanns orörd urskog kvar.

Men varför är biologisk mångfald viktigt då? 

Trakthyggesbruk är den allra vanligaste metoden i Sverige, alltså att skogen slutavverkas i sin helhet utan att det lämnas några träd kvar på den yta som avverkas. Sedan planteras nya träd på kalhygget som är lika gamla och i sin tur avverkas samtidigt. Det här sättet är problematiskt för skogsekosystem då ett stort antal däggdjur, fågelarter, insekter och växter är beroende av träden och har svårt att flytta någon annanstans. 

I de flesta skogar i Sverige odlas ett och samma träd, gran eller tall är vanligast. Träden blir oftast inte mer än 60-80 år innan de avverkas, till skillnad från urskogar där träden kan vara flera hundra år gamla. Sådana monokulturer tillför inte mycket till ekosystemet, och hotade arter kan inte leva där utan de nödvändiga naturvärden som krävs. Gamla och döda träd, lavar, mossor och myrstackar hittar man sällan i trädplantagerna utan nästan uteslutande i orörd naturskog .

Det finns verkligen anledning till oro. Den chockerande studien från 2017 som visade att 80 % av de flygande insekterna i Europa har dött ut i rasande takt visar med tydlighet hur  viktigt det är att biologisk mångfald värderas lika högt som klimatet i frågan om skogen. Insekter är en oumbärlig grund i alla ekosystem, de både bryter ner näringsämnen till träd och grödor som vi odlar, de utgör mat åt andra djur och gör det möjligt för blommande växter att föröka sig genom pollinering.

Om vi förlorar insekterna kommer allting att falla samman, säger Dave Goulson, en av forskarna bakom studien.

Ingen har väl till exempel missat krisen med bina? Utan bin som pollinerar våra grödor så ser det heller inte ljust ut för jordbruket och vår matförsörjning. Majoriteten av bina som polinerar Sveriges grödor är dock inte tama honungsbin utan vilda solitärbin och även humlor (som bygger bon i döda träd eller sorkbon) är viktiga pollinatörer. Alla dessa viktiga insekter kan inte bo i trädplantager.

Ett rikt djurliv är också populärt hos fågelskådare, naturturister, jägare och friluftsmänniskor. Och det verkar också ligga en del pengar i detta. En rapport från Skogsstyrelsen nämner att det ekonomiska förädlingsvärdet från konsumtion för friluftsliv var större än förädlingsvärdet från skogsbruket 2009.

Därför är det viktigt att tänka ett steg längre än bara skogens ekonomiska värde för virke, och potentiella värde för klimatet.

Skogen är mer än en industri, den är ett ekosystem, säger Rebecca Le Moine från Naturskyddsföreningen. 

 
Vad är skog?

Svenska Skogen kommer med tre påståenden på sin hemsida; att vi har dubbelt så många träd som för 100 år sedan, att 70% av Sveriges yta är skog, och att det planteras minst två nya träd för varje träd som avverkas. Bakom de här framgångssiffrorna finns dock en hel del annat, som skogsbolagen inte lika gärna lyfter fram. Låt oss granska det lite närmare.

  1. 70% av Sveriges yta är täckt av skog

Det är skillnad på skog och “skog”.  I Sverige idag har vi knappt någon gammelskog kvar. Nej, den böljande skog som breder ut sig över landskapet i stora delar av landet är rena odlingar – trädplantager. Enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är bara ungefär 2 procent av skog med höga naturvärden, där hotade arter kan leva, skyddad skog i Sverige. Det är dåliga nyheter för många arter av däggdjur och fåglar som behöver minst 10–30 procent gammelskog. Dessutom har mindre än 5 procent av den svenska skogen ett officiellt skydd mot avverkning. Föreningen Rädda Skogen tycker att skogsvårdslagen inte är tillräcklig för att täcka upp mot miljöbalkens artskyddsförordning och EU:s art- och habitatdirektiv.

Cirka fyra procent av den produktiva svenska skogen är skyddad. Ser vi till forskningen vad gäller skyddsbehov för olika arter skulle omkring 20 procent behöva skyddas på landskapsnivå, säger Stig-Olof Holm, talesperson för föreningen Skydda Skogen.

  1. Idag har vi dubbelt så många träd som för 100 år sedan i Sverige

Sverige har länge haft ett intensivt skogsbruk. Redan på 1800-talet gick skogsbruket på högvarv. Den urskog som vi har idag är blott en bråkdel av vad vi har haft. Det finns faktiskt inget säkert sätt att veta hur mycket som försvunnit. Men vad vi vet säkert är att urskogen har minskat kraftigt sedan 1800-talets slut. Vad vi också vet är att mer än hälften av den svenska skogen idag utgörs av trädodlingar som är skapade av oss människor. Och att träden där oftast är yngre än 60 år.  Så om trädplantager är skog så har vi aldrig haft så mycket skog som nu. Denna skog vi har må vara av bra kvalitet för virke – men den är av väldigt dålig kvalitet för biologisk mångfald.

Urskogen har minskat, men vi kan också återställa den skog som har avverkats, och låta den bli till gammelskog. Vad räknas som gammelskog då? Jo, skog som har fått stå orörd och inte blivit avverkad på minst 130 år. På den tiden hinner naturen ha sin gång och många arter hinner etablera sig. Det innebär också att även områden som under 1800-talet har avverkats kan räknas in i den definitionen. Det är alltså inte gammelskog i den bemärkelsen att det är urskog som aldrig rörts av människor – för den typen av skog är nästan obefintlig i Sverige idag.

  1. Det planteras minst 2 nya träd för varje träd som avverkas

Sverige klarar inte sina egna miljömål “Levande Skogar” och ”Ett Rikt Växt- och Djurliv”. Den biologiska mångfalden i skogen minskar hela tiden, enligt Naturvårdsverket. Då är det kanske inte en stor vinst för den biologiska mångfalden att vi planterar fler träd i trädplantager. Det handlar lika mycket om kvaliteten av skogen som om kvantiteten.

Det är motbjudande att på två sekunder kapa av något som hållit på och växt i flera hundra år, säger Jonas Hestner, maskinförare som genom sitt jobb inom skogsbruket huggit ner gammelskog i norra Sverige.

En annan trend är FSC-virke. Forest Stewardship Councils (FSC) riktlinjer ska garantera ett hållbart skogsbruk. FSC-märkt virke utgör en stor del av marknaden idag i Sverige, mer än hälften av skogsarealen är certifierad. Men även denna typ av skogsbruk har fått kritik. Även med FSC-certifiering har gammelskog avverkats. Det kanske märkligaste av allt är att kalhyggesbruk enligt FSCs riktlinjer bara får användas som ett komplement när inget annat sätt är möjligt, men metoden används nästan uteslutande på FSC-cerifierade bestånd i Sverige.

Jag trodde att det skulle bli bättre med FSC-certifieringen… men de senaste åren känns det som om skogsbruket är tillbaka på det glada 70-talet när man avverkar ända upp till fjällkanten, säger Jonas Hestner.

Utöver det ökända kalhyggesbruket så har Sverige en problematisk historia med skogsbruket. På 50-talet och ända fram till 70-talet flygbesprutade vi till och med lövträden som kom i vägen för de barrträd vi ville åt, med så starka kemikalier att löven dog och föll till marken. Bland annat användes hormonslyr, ett starkt cancerframkallande ämne som är identiskt med Agent Orange som flygbesprutades av USA över Vietnam i under kriget. Denna praxis i Sverige slog hårt mot djur högre upp i näringskedjan, såsom rovfåglar, vilket ledde till konsekvenser som vi fortsätter att se följderna av även idag. Saneringen fortsätter också än idag. 

Läs mer: Giftskandalen som skakade Sverige

Går det att ha en annan typ av skogsbruk än kalhyggesbruk då? En studie från SLU visar att hyggesfria skogsbruksmetoder är mer gynnsamma för den biologiska mångfalden. De fungerar genom att man gallrar träden genom att bara hugga ner de äldsta träden och hela tiden lämna ett bestånd kvar. Det kan till och med gynna skogslevande arter, då gallringen skapar mer ljusinsläpp än i en skog där träden är lika gamla och avverkas samtidigt. Med den här typen av skogsbruk har man sett att känsliga arter blir kvar även efter avverkningen. Det finns alltså lovande alternativ till kalhyggesbruk.

Kan hyggesfritt skogsbruk vara lönsamt då? Stiftelsen Ecoforestry foundation, som förespråkar ett ekosystembaserat skogsbruk utan kalhyggen, menar att markägare kan få stadigare och uthålligare inkomster från att avverka kontinuerligt genom gallring, bevara ekologiskt viktiga träd och låta träden sprida sina frön naturligt. De menar också att denna varierade naturliga skog förutom att ge högre biologisk mångfald ger högre fastighetsvärden, och kan utnyttjas för ekoturism. Tillgång till vacker natur är tydligen viktigt för folk… 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eftersom en stor del av Sveriges yta består av skog i någon form så är den biologiska mångfalden beroende av ett hållbart skogsbruk. Och ett hållbart skogsbruk är inte ett skogsbruk som domineras av kalhyggen och trädplantager med monokulturer. I seriens förra del skrev vi att skogen kan användas på ett klimatnyttigt sätt, om virket går till långsiktiga projekt såsom biobränsle och trähus. Viktigt är dock att komma ihåg att ett skogsbruk med kalhyggen, även om virket går till bra saker för klimatet, fortfarande är förödande nyheter för den biologiska mångfalden. Vi kan inte offra det ena för att lyckas med det andra. Vill vi ha ett rikt växt- och djurliv i Sveriges skogar så måste vi satsa på ett mer hållbart skogsbruk där kalhyggen inte är en vanlig syn. 

Förutom dåliga nyheter för hotade arter och den biologiska mångfalden, så är kalhyggen inte särskilt tilltalande för ögat. I den fjärde och sista delen av vår skogsserie tar vi därför itu med de kulturella värden som skogen faktiskt också ger, såsom rekreation och turism, och kommer med en slutsats kring skogen och Sveriges skogsbruk som helhet…

Miljö online2

Liknande artiklar