Svenskarna tycker att de har för mycket saker – och flera har börjat dela med sig

Foto: Max Gustafson

I Sverige konsumerar vi naturresurser och genererar avfall som om vi hade mer än fyra jordklot. Undersökningar visar nu att svenskar har långt mycket mer saker än vi använder eller ens själva tycker vi behöver. Men hopp finns: fler och fler initiativ har uppkommit för att ta vara på denna överkapacitet av prylar som inte används, istället för att köpa nytt.

Redan nu i slutet av Mars hade svenskarna hunnit konsumera upp sitt hållbara utrymme för 2018 – den så kallade Overshoot Day inträffade 28 mars. Alltså, från och med detta datum till 2019 köper vi allt från jordens kreditkonto (med ”vi” menas förstås genomsnittssvensken, alla i Sverige har inte samma konsumtionsutrymme). Koldioxidutsläpp från produktionen av våra varor är en viktig del av de avfall jorden saknar förmåga att ta hand om.

Saker som aldrig används

Samtidigt visar en undersökning som Myrorna har gjort att över hälften av svenskarna anser att de har mer prylar än de behöver. 83 procent av svenskarna anger att de har prylar de inte använder. Nio av tio har kläder i garderoben de inte använder, för att de har tröttnat på dem, de är i fel storlek eller de har glömt bort dem.

Svenskarnas bilar verkar också mest bara stå och uppta parkeringsyta. En studie från KTH har räknat ut att personbilar står parkerade 95 procent av tiden och har i genomsnitt 3,8 lediga platser när de väl används. Även vägarna har gått om plats för bilar, då bara en liten del av vägnätet har trafikstockning.

Hur mycket prylar handlar det om?

Hur är det med alla verktyg, sportprylar, elektronik, friluftsgrejer, böcker, leksaker, gamla LP-skivor? Mer statistik verkar behövas här men det sägs ofta att till exempel en borrmaskin används i snitt 15 minuter under sin livstid. Om det stämmer är det ganska lite borrtid för pengarna. En undersökning av Yougov på uppdrag av Tradera visar att vi i genomsnitt har prylar, kläder och skor vi inte använder till ett värde av 30 000 kronor, eller till en volym av sex flyttkartonger. Det verkar helt enkelt finnas gott om outnyttjad kapacitet i Sverige.

Delandeekonomin på framfart

Men något är på gång. Fler och fler initiativ kommer nu för att ta vara på denna överkapacitet. Den så kallade delandeekonomin eller Collaborative Consumption är en växande trend i många länder. Sen 2007 har Skjutsgruppen i Sverige sammanfört personer som ska åka bil med personer som vill ha skjuts. I Göteborg finns ett ”Klädoteket” och i Stockholm finns Skrubben, där det för en hundralapp går att hyra kläder över några månader.

grannsaker.se kan du låna och låna ut prylar till dina grannar och på Helsinborgs och Lunds bibliotek finns en redskapsbod där alla kan låna verktyg. I London har Streetbank vuxit för att dela saker med sina grannar och Streetbank-initiativet har spridit sig även till Sverige. I Malmö har en järnhandlare gjort sig känd för att gratis låna ut verktyg som en service för att få trogna kunder. I andra ”gratisaffärer” kan vem som helst lämna och hämta saker. Idén med delandeekonomin är att äga mindre men få tillgång till mer.

Även större kommersiella aktörer har gett sig in i delandeekonomin. Nya appar som Sellpy, Shpock, Letgo och Hygglo vill få oss att sälja eller hyra ut de saker vi inte använder.

Delandeekonomin är omdiskuterad

Helt okontroversiellt är inte ”delandeekonomin”. En del storskaliga kommersiella initiativ som Uber och Uberpop har kritiserats för att dumpa taxilöner och sätta taxiregleringar ur spel. Det som började som Couchsurfing, där ens hem kunde bli en gratis sovplats, har till viss del tagits över av det kommersiella Airbnb som kritiseras av många för att kraftigt gynna de som äger bostäder, och för att företaget inte betalar någon skatt i Sverige.

Det verkar som att vi kanske måste ändra spelreglerna i samhället för att göra det lättare att dela utan att det äventyrar inkomster eller skapar klyftor. Många i Sverige vill dela med sig,  men det måste bli lättare och attraktivare än att köpa nytt om vi ska kunna flytta fram Overshoot Day nästa år.

Miljö online2

Liknande artiklar