SMB Krönika

Hållbarhet – Någonstans mellan biobränsle och sommargrönska

Hur brukar vi den svenska skogen på bästa sätt, och vad är egentligen hållbart? Dagens konflikt mellan bruksvärdet och det estetiska naturvärdet av den svenska skogen är djupt rotad i samhället, men också i själva hållbarhetsbegreppets natur. För att bättre förstå debatterna om biobränsle och europas sista urskogar, kan vi gå tillbaka till hållbarhetsbegreppets ursprung under 1800-talet.

Det är en trend inom dagens historieforskning att fokusera på språket. För att komma åt en historisk tidpunkts förståelse av världen, måste man enligt teorin förstå hur de personer som levde i den historiska tidsperiod såg på världen; hur de definierade och använde vissa centrala begrepp – vad teorins anfader historikern Reinhard Koselleck kallade begreppshistoria. Mångtydiga begrepp som politik, natur och kultur står i centrum födenna teoribildning.

Även om Koselleck inte inkluderade ordet hållbarhet i sitt stora verk Historiska grundbegrepp, som inkluderar begrepp från Antiken till det sena 1800-talet, vill jag ändå räkna begreppet till kategorin. Med variationer som social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet – äsustainability/hållbarhet/haltbarkeit ett av den moderna miljörörelsens mest mångtydiga begrepp.

För att förstå framväxten av begreppet, anser den tyska historikern Richard Hölzlz att vi bör betrakta den tyska 1800-talskogen. Inte se på skogen i sig givetvismed sina tätt planterade granplantor och kaninfyllda buskage – utan snarare på hur förhållandet till skogen föndrades från början till slutet av 1800-talet. I det tidiga 1800-talets norra Tyskland identifierar Hölzl grunden för en syn på den hållbara skogen baseraded på materialbehov. Europas flottor behövde däck, skrov och master – Vilket krävde ett rationellt skogsbruk. Ett skogsbruk baserat på resursfördelning och ekonomiskt planerande.

I 1800-talets Tyskland var: ”hållbart skogsbruk kopplat till en bredare diskussion om ansvar för framtida generationer, eftervärld (nachwelt) och avkomma (nachkommen)” enligt Hölzl. Det var en i grunden ekonomisk syn på skogen som innebar ett långsiktigt hushållande av skogen inom the household of nature.

Mot slutet av 1800-talet skedde en dramatisk förändring i synen på hållbarhet. I samband med naturromantikens återtåg i Tyskland och naturvårdsrörelsens framväxt i USA, föndrades begreppet från ett rationellt ekonomiskt till ett rent estetiskt begrepp. Att skapa en vacker skogs sattes i centrum för miljörörelsen, och skogens roll som naturresurs hamnade i bakgrunden. I det här skedet bildades Yellowstone i amerikanska klippiga berg 1872, vilket är världens nu äldsta nationalpark. Naturreservatens tid var inne, vars främsta syftevar att bevara och vårda en vacker och naturlig (ur)skog. sågverkens väsen tystnade och timmermännens långa arbetsdagar fortsatte. De var inte längre centrum för naturvårdarna, utan istället sattes the park ranger och friluftsmänniskans fridfulla vandringar i fokus.

Idag lever dessa perspektiv på hållbarhet, och på skogen vi alla på något sätt delar, parallellt inom miljörörelsen. Det finns de som vill bevara skogar utifrån dess estetiska och själsliga värde, då det skapar ett hållbart förhållningssätt till skogen. Det finns även de som på samma grunder ser brukandet av naturen, genom exempelvis att använda skogens material som biobränsle, som hållbart. Sanningen ligger kanske någonstans därimellan, mellan biobränsle och sommargrönska.

Miljö online2

Liknande artiklar