Här är de flygfraktade matvarorna att undvika!

Foto: Max Pixel, Pixabay

Sveriges Konsumenter har listat några matvaror att skippa om vi vill undvika flygfraktad mat. Flygfraktat har långt större utsläpp än mat fraktad med båt och lastbil. Även om de flesta livsmedel åkt båt eller lastbil har några få matvaror fått flygbiljett till Sverige.

Eftersom ett lastfartyg rymmer så stora mängder matvaror blir transportens utsläpp per vara ganska liten. Vilken mat, hur den är odlad och hur vi själva transporterar maten från affären har mycket större betydelse för klimatet. Som de flesta vet numera har vegetabilier oftast bara en bråkdel så stora utsläpp som kött och mejerier. Storskalig ekologisk odling dras ofta med lika stora utsläpp som konventionell odling, men vi slipper andra miljöproblem som övergödning och giftiga kemikalier vilka dödar våra pollinerande insekter.

Transporten av mat kan dock ha stor klimatpåverkan för ett färre antal varor, nämligen de som fått sig en flygtur innan de hamnat i mataffären. Här är de flygfraktade ätbara grejerna du som vill ha ett lägre klimatavtryck kan se upp med:

  1. Sparris – ät dem på våren då de skördas i Europa eller Sverige. Övrig tid på året flygs sparrisen hit från Sydamerika.
  2. Färska sockerärtor, sugar snaps och haricot verts – flygs hit från Kenya. Välj frysta eller ät svenskt/europeiskt odlat på sommaren. Sockerärtor är även lätta att odla själv. Broccoli är också gott.
  3. Färska bär – är alltid hitflugna om det inte är sommar. Sverige svämmar över av bär på sensommaren, plocka på dig blåbär eller köp frysta bär.
  4. Ovanliga exotiska frukter – till exempel stjärnfrukt, ”Buddhas hand”, rambuta är flygfraktade allihop.
  5. Färsk tonfisk, svärdfisk och hummer – de frysta eller konserverade är inte flygfraktade, men tonfisk är ofta fångade med destruktiva fiskemetoder så håll koll. Läs mer i WWF:s fiskeguide om du är väldigt fisksugen.

Tips från SMB: För att göra det lättare för konsumenter skulle även klimatmedvetna mataffärer kunna välja bort flygfraktad mat då det finns fullgoda substitut. Vi kanske inte heller behöver ha tillgång till all sorts mat i färsk form året runt?

Miljö online2

Liknande artiklar