SUPERMILJÖVAL 2018

Partigranskningen: Vad vill L göra för miljön?

Foto: Liberalerna

Jan Björklunds parti säger sig vilja vara borgerlighetens nya gröna röst, men vill samtidigt skära ner kraftigt i miljöbudgeten och slopa viktiga nationella miljöinvesteringar. 

Partiets politik

I Naturskyddsföreningens partigranskning utmärker sig L som det borgerliga parti som säger sig vilja satsa mest på miljöpolitiken 2018. Det har lett till att partiet nu talar öppet om sig själva som ”alliansens grönaste röst”. Men hur mycket grönska blir det i slutändan?

Liberalerna förordar en grön skatteväxling, det vill säga att sänka skatten på arbete samtidigt som man höjer miljöskatterna.

Partiet vill att miljöpolitiken ska utformas utifrån marknadslogik och frihandel, utan allt för mycket politisk inblandning och förbud. Liberalerna har en stark tro på att tekniken kan lösa många miljöproblem, snarare än beteendeförändringar.

Här följer några punkter från partiprogrammet:

  • Inför koldioxidskatt och flygskatt på EU-nivå
  • Stärka skyddet för fjäll-, skogs- och kustområden samt sjöar och vattendrag med höga naturvärden
  • Läckageskatt för jordbruket
  • Införa EU-avgift på plast
  • Reformera reseavdraget

Man vill också riva upp den blocköverskridande överenskommelsen om 100 procent förnybar el vid år 2040. Istället vill L ha en ny överenskommelse om 100 procent fossilfri el 2040, vilket skulle öppna upp för att föra in kärnkraft i den framtida energimixen.

I övrigt innehåller beskrivningarna av deras miljöpolitik ofta luddiga punkter som ”det ska vara lätt att göra rätt” och ”den som smutsar ner ska betala”. Mer sällan berättas det hur detta ska gå till i praktiken.

För eller emot…

  • Höghastighetståg 
  • Kärnkraft
  • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 
  • Utfasning av statligt stöd till flyget
  • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp 
  • Stärka skyddet av marina områden 

Budget

Miljöfrågorna framstår inte som speciellt prioriterade i Liberalernas budgetmotion för 2018. I inledningen till budgeten nämns ingenting om insatser för miljö eller klimat.

Överlag vill Liberalerna skära ner på miljö- och klimatsubventioner. Under rubriken ”allmän miljö och naturvård” i sin skuggbudget vill partiet minska utgifterna med 3,1 miljarder 2018, och totalt närmre 15 miljarder kronor fram till 2020. Det innebär att Liberalerna är det borgerliga parti som vill skära ned mest i miljöbudgeten.

Bland annat vill Liberalerna minska eller ta bort:

  • Bonus-malus-systemet (Liberalerna vill istället ha ett omvänt system, där endast den fossildrivna bilen kostar)
  • Stöd till forskning
  • Insatser för internationella klimatinvesteringar
  • Elcykelpremien

Liberalerna är heller inte imponerade av regeringssatsningen på Klimatklivet, som ger lokala och regionala initiativ möjlighet att söka bidrag för åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Partiet menar att Klimatklivet är ineffektivt.

Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer stöd som hittills i år beviljats från Klimatklivet att bidra till att minska klimatutsläppen med uppemot 1 miljon ton årligen (att jämföra med Sveriges totala inrikesutsläpp på cirka 53 miljoner ton år 2016).

Liberalerna vill istället avsätta en miljard årligen för så kallade ”nationella klimatinvesteringar”. En miljard är mycket mindre än pengarna som går till Klimatklivet idag. 2018 fick Klimatklivet 1,5 miljarder av regeringen, och för 2019 respektive 2020 planeras anslagen öka till 2 miljarder respektive 3 miljarder.

Flera av åtgärderna som presenteras av Liberalerna på andra områden ska finansieras via höjda miljöskatter. Totalt rör det sig om 17 miljarder i högre miljöskatter fram till 2020.

Frågor till miljöpolitiska talespersonen Lars Tysklind


– Vilka är Liberalernas tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

  1. Bevara den biologiska mångfalden.
  2. Få ner klimatutsläppen.
  3. Hav i balans.

– Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?

Att vi satt begreppet ”Förorenaren betalar” och grön skatteväxling på dagordningen vilket vi kommer att driva på än mer om vi får möjlighet att sitta med i en regering. Vidare är det mycket positivt med den klimatpolitiska blocköverskridande överenskommelsen där Liberalerna hade en aktiv roll.

Det är viktigt att alla kommande regeringar nu är bundna av tydliga mål och ramverk. Därtill är det positivt att det liberala förslaget om statliga pengar till strandstädning har blivit verklighet.

Supermiljöbloggens kommentar: Det är bra att att alla partier enats över blockgränserna. Men begrepp som ”förorenaren betalar” är kanske inte Liberalerna ensamma om att använda. 

– Vad vill Liberalerna göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?

Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle måste successivt avskaffas, till exempel inom gruvindustrin och jordbruket, vilket Liberalerna som enda parti i riksdagen också lagt förslag om. Alla transportslag måste stå för sina klimatkostnader. Vi vill också ha en flygskatt på EU-nivå. Bränslen avsett för tunga vägtransporter, flyg och sjöfart ska omfattas av ett reduktionspliktsystem.

Vi vill reformera reseavdraget och göra det mindre förmånligt där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Även förmånsvärden måste reformeras för att premiera bilar som inte drivs av fossila bränslen.

Vidare behövs en rad åtgärder på lokal nivå. Det kan handla om att göra det enklare att cykla istället för att ta bilen eller att införa olika former av miljözoner.

Supermiljöbloggens kommentar: Bra överlag, men Naturskyddsföreningen pekar på ännu fler fossila subventioner, till exempel stöd till flygplatser.

– Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?

Liberalerna förordar inte differentierad skatt på livsmedel, men tycker det är bra och viktigt med klimatmärkning så konsumenter kan göra medvetna val. Liberalerna vill till exempel ha obligatorisk klimatmärkning av vissa varor såsom visst kött.

Supermiljöbloggens kommentar: En obligatorisk klimatmärkning är positivt. Livsmedelsskatt skulle dock vara ännu bättre – och dessutom passa bra med den gröna skatteväxlingen partiet vill ha?

– Vill Liberalerna göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?

Liberalerna vill ha tydliga teknikneutrala ekonomiska styrmedel som utgår från att förorenaren ska betala. Det ska helt enkelt kosta mer att smutsa ner vilket ökar incitamenten att investera i klimatsmartare alternativ vilket allt mer leder bort från fossila investeringar.

Supermiljöbloggens kommentar: Översatt – nej, Liberalerna vill inte göra något åt AP-fonderna. Påståendet att höjda miljöskatter kommer öka incitamenten att investera hållbart förutsätter att AP-fondernas investeringar endast görs i bolag som påverkas av svenska skatter, och så är ju tyvärr inte fallet. Om inte en EU-baserad koldioxidskatt bli verklighet förstås. 

Vad har L gjort sedan förra valet?

I valmanifestet från 2014 lyfts flera punkter som partiet fortfarande säger sig driva. Däribland återfinns mer kärnkraft, ökat naturskydd och internationella miljöskatter.

Man har svängt i frågan om höghastighetståg. Tidigare ansåg partiet att det var den viktigaste kommunikationssatsningen, men tycker numera att investeringen är för riskabel.

Naturskyddsföreningens partigranskning inför förra valet visade att Liberalerna var det mest ambitiösa av de borgerliga partierna. Däremot visar organisationens utvärdering av den gångna mandatperioden att partiet är dåliga på att hålla de löften man utlovar. Bland annat får Liberalerna rött ljus i deras uttalade favoritfråga om biologisk mångfald.

Sammanfattning

Med en på papperet hyfsat ambitiös miljöpolitik utmärker sig alltså Liberalerna bland de andra borgerliga partierna. De vill som tidigare nämnt höja miljö-och klimatskatterna, vilket är en viktig del i omställningsarbetet.

Men L är fortfarande tveksamma till vissa miljöskatter. Teknikoptimismen kan ställa till problem när det kommer till frågor om till exempel flygskatt. De vill istället se fler tekniska lösningar. Flera forskare menar dock att det flygresandet ökar så snabbt att tekniken inte hinner med.

Partiets viktigaste poäng är att EU-samarbetet måste stärkas för att stävja klimatförändringar och miljöutsläpp. Det starka fokuset på EU bäddar alltså för ett internationellt perspektiv som de facto är viktigt i miljödebatten. Liberalerna är det enda borgerliga parti som ställer sig positiva till miljöskatter på EU-nivå.

Men dessa lovvärda initiativ grusas dock av faktumet att det oftast tar väldigt många års arbete innan internationella överenskommelser kommer på plats. Det är tid vi inte har.

När Jan Björklund presenterade partiets klimatpolitik för några veckor sedan pekade han på att Sverige släpper ut relativt lite ur ett EU-perspektiv. Att Sverige tillhör toppskiktet när man jämför med alla världens länders utsläpp per capita framgick dock inte.

Liberalernas vurm för internationellt arbete blir dessutom motsägelsefullt av faktumet att man i sin egen budget skär ner på insatser för internationellt klimatarbete och miljösamarbete.

Internationell påverkan måste kombineras med kraftfulla nationella åtgärder om vi ska hinna få en rimlig miljöpolitik innan våra chanser rinner ut i sanden. Vi kan inte skylla på andra, Sverige måste också ta sitt ansvar.

Frågan är bara om Liberalerna är tillräckligt drivna av miljöfrågorna för att verkligen prioritera de nationella satsningarna. Att kalla sig en grön röst samtidigt som man skär mest av alla i miljöbudgeten rimmar rätt illa.


Det här är del  1 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.

För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

Miljö online2

Liknande artiklar