Framtidscenariot – 30 gånger mer mikroplast i haven än i dag

Foto: Jedimentat44

Det finns en risk att havens plastproblem blir värre. Samtidigt behövs plast för klimateffektiv teknik. En rapport som släpptes tidigare i oktober går igenom problemen med plast och några lösningar. 

Vi har mycket plast runt omkring oss. Alltifrån tandborstar, påsar, mobiltelefoner, datorer och möbler består helt eller delvis av plast. Produktionen av plast har mer än tiodubblats sedan år 1970 och nästan fördubblats sedan år 2000, enligt en rapport från Internationella Energirådet (IEA).

Problemen

Plast skapar flera miljöproblem. Råmaterialet i plast är fossil olja, det gör att förbränning av plast till utsläpp av koldioxid.  Däremot släpps det inte ut koldioxid från själva tillverkningen av plast eftersom kolet då binds i själva plastprodukten. 

Det mest uppmärksammade problemet är dock läckaget av plast till havet. Plast kan hamna i havet på flera sätt. Två sätt som tas upp i rapporten är att mikroplast i kosmetika och hygienprodukter hamnar i avloppssystemet samt att syntetiska mikrofiber i kläder lossnar under tvätt i maskin.

Mer än häften av plasten i havet bedöms komma från fem länder (Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Thailand). Tre fjärdedelar av plasten som hamnar i havet har aldrig samlats in som avfall, den återstående fjärdedelen kommer från dåligt hanterade avfallssystem.

När större plastbitar hamnar i havet bryts de ner av den ultravioletta strålningen från solen och bryts ner till mikroplast. Havslevande djur misstar sedan mikroplasten för plankton och äter den.

Särskilt stort är problemet i Stilla Havet där det bildats två gigantiska så kallade ”plastöar”, även om ”plastö” är lite missvisande eftersom en stor del av plasten är mikroplast och osynligt för blotta ögat.  Det finns olika bedömningar om storleken på dessa plastsamlingar, enligt den största uppskattningen handlar det om en yta som är tre gånger så stor som hela Frankrike. Men eftersom plastsamlingen inte är sammanhängande och rör sig med strömmarna är det svårt att fastställa en exakt storlek. Skrämmande stort är det i vilket fall som helst.

Problemen riskerar dessutom att bli värre. Om inget görs riskerar mängden plast i haven att mer än fördubblats till 2030. Mängden mikroplast riskerar dessutom att bli 30 gånger större än idag i och med att större plastbitar i havet, som flaskor och fiskredskap, kommer att fortsätta brytas ner.

Åtgärderna

Med tanke på det allvarliga läget kunde rapporten gärna ha varit lite mer konkret när det gäller lösningar. Men några åtgärder tas iallafall upp.

  • Att plastinsamling införs i länder som har dåliga insamlingssystem, eller inga alls, är viktigt för att minska mängden plast som hamnar i havet. I vissa delar av världen har det skett framsteg när det gäller återvinning av plast. I Europa skedde ett skifte 2016 då mer plast återvanns än deponerades (slängdes på soptipp). I Japan och Sydkorea är andelen deponerad plast lägre än 10 procent.
  • Att designa produkter så att de är lätta att plocka isär och därmed återvinna olika delar, det skulle exempelvis kunna bli enklare att ta isär och återvinna olika delar av en dator. Att göra producenter ansvariga för att samla in avfall och minska användningen av engångsplast är en annan åtgärd som tas upp i rapporten.

Även om exempelvis engångsplast kommer fasas ut så kommer världen att behöva använda plast framöver, inte minst i klimatomställningen enligt rapporten. För att få fordon mer energieffektiva, inte minst elbilar, är det avgörande att fordonen blir lättare, vilket plast kan bidra till. Lättviktsplast kan även göra bladen på vindkraftverk längre och därmed öka mängden förnybar el. Plast är också effektivt för att värmeisolering och på det viset spara energi och utgör idag den största delen av värmeisolerande material idag. Den stora utmaningen ligger därför, enligt IEA i att använda plast på ett miljövänligare sätt.

SMB bevakar miljöforskning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar