Trendbrott i hoten mot världens hajbestånd

Foto: Björn Eriksson

Många hajarter har länge varit hårt ansatta av kommersiellt och illegalt fiske. Växande ekoturismindustrier och kampanjer mot hajfenssoppa har dock potential att bromsa den farliga trenden. 

Fisket av hajar har gått så långt att nästan en tredjedel av alla hajarter som fiskas nu är utrotningshotade. I  Costa Rica har till exempel populationer av vissa hajarter minskat med över 90 procent på bara 15 år. Den brukliga metoden för att tillförskansa sig fenorna är att fiskare drar upp hajar på båten, skär av fenorna med kniv, och kastar kroppen tillbaka överbord. Om de inte redan dödats ombord kan det ta dagar för dem att drunkna.

De äldsta hajfossilerna pekar på att hajen är ca 400 miljoner (!) år gammal. Med andra ord är det ett djur som spelat en grundläggande roll i den väg som evolutionen tagit i våra hav. Många hajarter fyller dessutom en särskilt viktig roll i de marina ekosystemen då de är i toppen av näringskedjan, vilket innebär att de reglerar de övriga artpopulationerna. Överfiske av topprovdjur som hajen får därför konsekvenser neråt i näringskedjan vilket riskerar att sätta hela ekosystem ur balans.

De senaste åren har dock turismen klivit fram som en kortsiktig räddare i nöden för flera hajarter. Intresset för att se hajar vid dykning och snorkling har ökat markant i länder som Indonesien (världens största exportör av hajfenor) vilket har haft positiva effekter på ekonomin. I Palau står hajturismen nu för 8% av landets BNP.

Många andra regeringar har även de tagit steg för att skydda sina hajbestånd genom fridlysning och marina skyddsområden då de sett det ekonomiska värdet i att bevara hajbestånden för turismens skull. Studier har även visat på en stark förmåga till återhämtning bland hajpopulationer i skyddade områden.

Även i Kina blåser förändringens vind. Framförallt den yngre generationen ratar i allt högre utsträckning hajfenssoppa och flera kampanjer har lett till en ökad förståelse för vart soppans huvudingrediens kommer ifrån (det officiella namnet kan översättas till det något missvisande ”fiskvingesoppa”). Pressen från dessa kampanjer har också fått effekt: Fyra kinesiska flygbolag förbjöd i våras transporter av hajfenor på deras flygplan och siffror från WWF pekar på att importen av hajfenor till Hongkong har minskat med 50%. En av Hongkongs största restaurangkedjor beslutade även nyligen att ta bort hajfenor från menyn från och med 2020.

Fortfarande återstår dock en rad utmaningar i kampen för att bevara de globala hajbestånden. Allt för storskalig turism riskerar att störa och skada de ekosystem som hajarna vistas i. Det är även viktigt att lokalbefolkningar får tillgång till turistnäringen i områden där dessa former av skydd implementeras, eftersom de annars riskerar att missgynnas ekonomiskt och kan drivas till att fiska illegalt som följd. Dessutom kvarstår problemet med ”bycatch”, att hajar fastnar i nät avsedda för andra fiskarter, vilket står för en betydande del av fångstsiffrorna.

Hajturismen ser med andra ord ut att kunna göra ett signifikant bidrag i skyddandet av dessa djur, men på lång sikt är det sannolikt att källan till efterfrågan – den kinesiska sopprätten – behöver försvinna från menyerna för gott för att hajbestånden ska kunna börja återhämta sig på allvar.


SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar