Långt kvar innan klimatomställningen matchar Parisavtalet.

Foto: Walter Baxter

Klimatomställningen går alldeles för långsamt, varnar flera analysorganisationer. På flera områden syns försiktigt positiva trender, men nu måste omställningstakten trappas upp rejält.  

År 2017 bildade flera ledande klimatanalysorganisationer, däribland exempelvis ansedda Potsdam Institute For Climate Impact Reaserch och World Resources Institute, kampanjen Mission 2020 som handlar om hur långt klimatomställningen bör ha kommit till 2020 för utvecklingen ska vara i linje med Parisavtalet.

Med lite mindre än två år kvar till slutet av 2020 har World Resources Institute släppt en rapport om hur det går med målen. Så här ser läget ut inom de sex huvudområden (energi, transport, markanvändning, industri, infrastruktur och finans) som Mission 2020 handlar om.

Positiv utveckling för förnybart – men det byggs fortfarande nya kolkraftverk

Förnybara energikällor stod tillsammans för 25 procent av världens elproduktion år 2017 och är därmed är målet om att förnybar energi ska stå för 30 procent av världens el år 2020 inom räckhåll.  Att kostnaderna för förnybara energikällor sjunkit kraftigt är en stor anledning till den positiva utvecklingen, exempelvis har kostnaden för solceller sjunkit med 81 procent sedan 2009. Däremot är målen om att inga nya kolkraftverk ska byggas och att det ska finnas planer på att lägga ner existerande kolkraftverk inte på väg att uppnås.

Elbilar ökar kraftigt – men står ändå för en liten del av nybilsförsäljningen

Visserligen ökade den globala försäljningen av elbilar med 54 procent år 2017. Men trots det stod elbilar endast för 1,4 procent av den globala nybilsförsäljningen, vilket är mycket långt ifrån målet om att elbilar ska stå för 15 till 20 procent av nybilsförsäljningen 2020.

När det gäller kollektivtrafik är världen långt ifrån målet för 2020 om att 32 procent av alla resor ska göras med kollektivtrafik, nu görs cirka 19 procent av alla resor med kollektivtrafik.

För flygsektorn var målet om att utsläppen per kilometer skulle minska med 20 procent mellan 2013 och 2020, utsläppen minskade med 4,5 procent mellan 2013 och 2015 och målet kan nås om utvecklingen accelereras.

Sjöfarten har iallafall nått målet om att ta fram åtgärder för att få bort utsläppen. Ett positivt besked där är att Maersk, värdens största sjöfartsföretag, meddelat att de ska vara klimatneutrala 2050.

Utsläppen från jordbruket ökar

Den totala mängden skog som förloras varje år har minskat de senaste åren, vilket är ett steg i rätt riktning men långt ifrån vad som behövs till 2020. Ett problem är att förlust av skog på en plats inte alltid kan kompenseras med återskogning på en annan plats.

Inom jordbruket går utvecklingen åt fel håll då de direkta globala utsläppen ökat från 4,6 gigaton år 2000 till 5,3 gigaton år 2016.

Hög tid för den tunga industrin att komma igång med klimatomställningen

Även när det gäller tunga industrier, som järn, stål, cement, kemikalier, olja och gas behöver mer göras för att målen ska nås. Ökningen av utsläppen från den tunga industrin har visserligen minskat de senaste åren, men med nuvarande utveckling bedöms utsläppen vara 17 procent högre år 2050 jämfört med 2016.

Det första steget, som behöver tas senast 2020, är att industriföretagen publicerar och börjar genomföra en färdplan om hur de ska minska koldioxidutsläppen till 2050.

Satsning på klimatvänlig infrastruktur ökar   – men behöver öka ännu mer

Även när det gäller satsningar på klimatvänlig infrastruktur finns det positiva, men otillräckliga, tecken. Investeringarna i klimatvänlig infrastruktur ser ut att ha ökat.  Men vi ser inte ut att ha nått målet om att investera 300 miljarder dollar årligen i klimatvänlig infrastruktur, även om det är lite svårt att mäta exakt. Att missa detta mål kan innebära att vi låser fast oss vid klimatskadlig teknik.

Antalet lågenergibyggnader har visserligen ökat med 700 procent sedan år 2012. Men de står ändå för mindre än fem procent av alla nya byggnader, och målet om att alla nya byggnader ska vara energieffektiva är därför långt ifrån att nås.

Bort med skadliga subventioner och beskatta utsläppen

När det gäller övrig klimatfinansiering så ser det iallafall ut som att målet om att den offentliga sektorn ska investera 200 miljarder dollar årligen i klimatåtgärder kommer att nås. Dock ser målet om att klimatfinansiering från filantroper ska tiodubblas sedan 2010 inte ut att nås, även om 2018 var ett rekordår.

Det ser inte heller ut som att världen kommer att ha eliminerat subventioner till fossilenergi år 2020. Subventionerna ser visserligen ut att ha minskat, men inte tillräckligt mycket.

Målet om att alla världens stora ekonomier ska ha satt ett pris på koldioxid ser inte heller ut att nås. De koldioxidskatter och system för handel med utsläppsrätter täcker endast cirka 20 procent av de globala växthusgasutsläppen. Detta är dock en fyrdubbling jämfört med läget för tio år sedan, då endast 5 procent av världens utsläpp av växthusgaser var prissatta.

Sammanfattningsvis går det åt rätt håll på en del områden – men överlag går det alldeles, alldeles för långsamt.


Supermiljöbloggen bevakar klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar