När rese- och flygbolagen utlovar klimatkompensation bör man dra öronen åt sig. Kompensationen är i många fall omöjlig att kontrollera och bolagen vägrar berätta hur kompensationsarbetet går till, visar en granskning av DN.
Reseindustrin börjar darra på manschetten. Svenskarnas flygande minskar och flygskammen sprider sig utanför Sveriges gränser. Som respons på kritiken har nu flera flyg- och resebolag börjat satsa på reklam som utlovar hållbarhet och klimatkompensation. TUI menar att deras resor ”bidrar till en bättre värld” och SAS marknadsför sig med automatisk klimatkompensation för alla ungdomar och bonuskunder.
Samtidigt lyfter FN:s internationella flygorgan ICAO upp just klimatkompensation upp som en av de bästa metoderna för att minska flygutsläppen, trots att kompensationsmodellerna ofta får kritik för icketransparens och tveksam klimatnytta.
I en granskning som publicerades under onsdagen har DN undersökt hur klimatkompensationen hos de fem största svenska resebolagen och de tio största flygbolagen egentligen ser ut. Resultatet visar att bolagens grönmålande löften till resenärerna ofta är omöjliga att kontrollera.
Vill inte redovisa hur kompensationen går till
Flera av bolagen, däribland Tui och Sas, vill inte redovisa alls vilka projekt de använder för klimatkompensation, hur de räknar på utsläppen eller hur mycket pengar de lägger på kompensationen. Bra och Ving utlovar klimatkompensation för alla resor, men den information de delar med sig går ändå inte helt att spåra.
Ett av projekten som Ving säger använda sig av är ett vattenkraftverk i Sri Lanka, vars utsläppsminskningar beräknas ha skett 2012. Det bidrar alltså inte alls till att nya växthusgaser hindras från att släppas ut i atmosfären.
Klimatkompensation är ett brett begrepp som kan bestå av allt från investeringar i sol- eller vindenergi till trädplantering. Många av metoderna är mer eller mindre kontroversiella, eftersom det är svårt att kontrollera att kompensationen helt och fullt ersätter de ursprungliga utsläppen.
Vissa klimatkompenseringsprojekt kan ändå innebära klimatnytta, men bara om de kombineras med faktiska utsläppsminskningar. Det absolut bästa sättet att undvika utsläpp från sin flygresa är alltså att stanna på marken.
Vi lyfter hållbart resande. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
