Trafikverket rekordhöjer pris på koldioxidutsläpp

Foto: Pixabay

Från och med 2020 kommer Trafikverket höja kostnaden för ett kilo utsläppt koldioxid med över 700 procent. Det nya priset kan påverka den samhällsekonomiska värderingen av höghastighetsjärnvägen, som hittills har klassats som olönsam. 

Hur ska man beräkna den samhällsekonomiska kostnaden för utsläpp av ett kilo koldioxid? Olika synsätt ger olika klimatekonomi. Den svenska koldioxidskatten innebär en kostnad på cirka 1 krona per kilo.

Trafikverket använder sig av den särskilda expertgruppen ASEK när de prissätter kostnader i sina infrastrukturprojekt. Länge har expertgruppen beräknat klimatrisken till låga 1,14 kronor per kilo.

Men från och med den 1 april 2020 kommer samhällskostnaden höjas till 7 kronor per kilo utsläppt koldioxid, enligt en ny rapport från Trafikverket. Varje kilo koldioxid som inte släpps ut ska alltså värderas som 7 kronor i samhällsekonomisk vinst. Den nya värderingen baseras på den maximala nivån av reduktionspliktsavgiften, ett styrmedel som minskar utsläppen från transporter.

Klimatkrisen kostar redan nu pengar för samhället, och den samhällsekonomiska förlusten riskerar framöver att bli gigantisk om vi inte minskar utsläppen. Att Trafikverket höjer priset på koldioxid innebär att kostnaden nu ligger mer i linje med de risker fortsatt stora utsläpp av växthusgaser ger. 

De olika prissättningarna ger olika utfall vid beräkning av lönsamhet för samhällsprojekt. Det kan ha stor betydelse för hur samhällsekonomer och politiker planerar för verkligheten. Projekt som tidigare inte har varit lönsamma att genomföra kan bli det med den nya prissättningen. Det gäller bland annat höghastighetsjärnvägen, som är mycket olönsam enligt Trafikverkets tidigare analyser

Trafikverkets nya sätt att värdera klimatutsläpp välkomnas bland annat på Dagens Industris ledarsida, där PM Nilsson kallar prishöjningen ”en trafikpolitisk revolution”.

Effekterna av höjningen riskerar dock att ätas upp av faktumet att ASEK-gruppen fortfarande värderar bilisters restid mycket högre än buss- och tågresenärers. Det gör att lönsamhetskalkylerna inte alls kommer förändras, menar Patrik Kronqvist på Expressens ledarsida. 


Supermiljöbloggen bevakar tranportsektorns miljöpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

>>Läs mer om vad vi vill göra här

Miljö online2

Liknande artiklar