”Lite av en filmisk slutstrid vi har framför oss nu”

Foto: privat. På bilden: Anders Hellberg

Klimatmagasinet Effekt lägger ner. Tidningens chefredaktör Anders ”pang-pang” Hellberg är en ikon inom miljöjournalistiken, med ett förflutet som bland annat skribent på Supermiljöbloggen och Aktuell Hållbarhet. Varje dag, år efter år, har han pangat ut nyheter som spritt sig långt utanför de vanliga miljökretsarna och haft reell politisk påverkan. Här talar han ut om tidningen, miljöjournalistiken och framtiden.

Vad är du mest stolt över kring Effekt?

– Jag startade inte upp tidningen 2009, utan kom in som redaktör först i början av 2014, när allt så att säga redan var up and running. Men jag är stolt över att Effekt, även med mig vid rodret, kunde fortsätta vara en viktig röst i Miljösverige, inte minst genom att vara en plattform för en lång rad av smarta och engagerade människor som här kunde ges ett utrymme att tycka och tänka till om viktiga frågor som inte diskuterades särskilt mycket på annat håll.

– Sen tycker jag att vårt sista nummer blev väldigt lyckat. En värdig avslutning helt enkelt.

 >> Supermiljöbloggens läsare kan gratis ladda hem sista numret av Effekt på denna länk. Lösenordet är Slut.

Vilken artikel kommer du aldrig glömma?

– Oj, vad svårt att svara på. Men jag minns ju Greta Thunbergs tionde skolstrejksdag rätt bra. Jag var förbi en sväng varje dag de här tre första veckorna för att göra dagliga uppdateringar om Greta och om strejken. Hittills hade det bara varit soligt väder och uppehåll, men nu var det första gången som det skulle regna, det hade jag sett i någon väder-app. Så den här dagen dröjde jag mig därför kvar lite för att se vad Greta skulle göra när regnet väl föll. Jag tänkte väl att hon kanske skulle pausa några timmar eller sätta sig under något tak i närheten. Men när det började ösa ner så tog hon bara fram en regnrock från sin ryggsäck, satte den på sig, och sen så fortsatte hon strejka tills det att skoldagen var slut. Det var då det gick upp, i alla fall för mig, hur mycket den här 15-åriga lilla tjejen faktiskt menade allvar. Och precis då hade jag dessutom turen att få till den där bilden som senare har kommit att pryda både bok- och tidningsomslag över hela världen, vilket så klart är jättekul.

Foto: Anders Hellberg

Vad händer för dig nu?

– Jag kommer fortsätta skriva, men det är lite oklart i vilket sammanhang det blir framöver. Jag har en plan att skriva en deckare, en annan idé om att göra en barnbok ihop med Effekts illustratör Emelie Gårdeler, och så skulle jag tycka det vore roligt att starta upp och ge ut en helt ny tidning – allt med miljö- och klimattema förstås. Jag tänker att om man har flera projekt på gång samtidigt så kanske man lyckas i alla fall med ett av dem.

Hur ser du på framtiden ut miljö- och klimatperspektiv?

– Jag tror att de tio år vi har framför oss, år 2020 till år 2030, kommer bli helt avgörande för vad sorts liv vi ska ha på jorden under väldigt lång tid framöver. Det är lite av en filmisk slutstrid vi har framför oss nu kan man säga – där det förstås inte alls ser bra ut, där samhällen är på väg att kollapsa och där den sista orörda naturen är på väg att utplånas, men där det fortfarande finns en liten chans att rädda upp situationen så länge som människor är beredda att faktiskt arbeta tillsammans för en bättre värld. Och nu är det därför dags att välja sida: är det här värt att kämpa för, trots usla odds, eller är det lika bra att ge upp direkt? För mig är svaret enkelt. Det är ju lite som i Star Wars, Return of the Jedi, när de ska ta sig an dödsstjärnan, ett uppdrag som är dömt att misslyckas, och Leia säger: ”Count me in”.

Vad tror du kan ändra den negativa utvecklingen? Med tanke på allt du ser och bevakar.

– Jag tror på sätt och vis att det är så enkelt som att vi alla måste kavla upp ärmarna, precis som Johan Rockström skrev 2015 i sin hyllade text här på Supermiljöbloggen. Dessutom tror jag att vi alla måste bli bättre på att sluta upp bakom konkreta förslag. Tiden är förbi då vi kan skjuta ner alla politiska förslag för att de inte ser ut just exakt så som vi vill att de ska se ut. Det börjar bli bråttom nu, och vi måste därför se till att samarbeta mycket mer kring handling.

– En helt annan sak, som jag nu också hoppas på, är att Musiksverige kunde steppa upp lite. 1985 hade vi ju We Are the World, som en massa artister spelade in för välgörenhetsprojektet USA for Africa. Jag skulle 2019 vilja höra en cover på Alice Coopers låt School´s out, men där refrängen byts ut mot ”Schooooool strike for the climate”. Jag tror det skulle svänga, inte minst nästa gång det blir en sådan där storstrejk och det står tjugotusen kids i Kungsträdgården i Stockholm som sjunger med.

Vad önskar du att alla visste? Om du fick pränta in en nyhet i alla människor i hela världen.

– Haha, vilken fråga. Men för att återkomma till Greta en sista gång så har ju hon sammanfattat det där fint: ”No one is too small to make a difference”. När de orden sjunker in hos allt fler runt om i världen nu, så tror jag en massa positivt kan hända, sådant som vi i dag aldrig ens kan ana oss till. Och det ger i alla fall mig orken att fortsätta jobba med de här frågorna ett tag till. Count me in, som sagt.

Nu när Effekt lägger ner – vad tänker du generellt om dagens miljö- och klimatjournalistik? Har den blivit bättre eller sämre?

– Mycket bättre. Utan tvekan. När folk klagar över att det rapporteras för lite brukar jag vända på det. Typ: Jaha, men läser du Effekt, Camino, Sveriges natur, Aktuell hållbarhet, Miljö & utveckling, Natursidan och Supermiljöbloggen då? Lyssnar du på Klotet och Vetenskapsradion och tittar du verkligen på Rapport och Aktuellt på SVT? Har du koll på att några av de kunnigaste miljöreportrarna i dag jobbar på Dagens Industri, Ekot och på Altinget?

Anders Hellberg lyfter att Expressen satsar på en klimatredaktion och att TV4 skapat en vetenskapsredaktion. Dessutom nämner han SvD:s nyhetsbrev Klimatkollen, ETC:s klimatsatsning 800 dagar och DN, som ofta tar upp klimatfrågan både på kultur- och på nyhetssidor.

– Jag brukar fråga om den som klagar följer det här, eller om det egentligen är så att personen mest bara kollar på Facebook och sen lite slentrianmässigt klagar på att media rapporterar för lite om miljö- och klimatfrågorna. Det brukar bli en rolig diskussion då.

Anders buskap till…

… Publicister:

– Satsa stort på miljö- och klimatjournalistiken nu! Jag tror att man annars kommer att ångra sig. Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995–2015, skriver i sin bok Breaking News att han satte sig ner med ett glas vin när han visste att han skulle sluta för att tänka över vad han skulle sakna med jobbet och vad han borde ha gjort annorlunda. ”Wondering about regrets”, som han uttrycker det i boken. Han kom fram till att han och tidningen helt hade misslyckats vad gäller klimatfrågan. Det gjorde att han, när han bara hade fem månader kvar på jobbet, drog igång en jättesatsning på klimatområdet som närmast blev banbrytande på området. Det har bidragit till att The Guardian fortfarande har en ledande ställning i världen då det gäller rapporteringen om de här frågorna.  

– På liknande sätt var det också i Sverige, med Expressens förre chefredaktör Thomas Mattsson som skrev på sin blogg i samband med detta:  ”Mitt sista stora beslut blev samarbetet med Aktuell Hållbarhet om att klimatutbilda 400 medarbetare och bilda en klimatredaktion om fem medarbetare. Det beslutet borde vi – jag! – förstås tagit än tidigare. Det ångrar jag.”

– Det här tycker jag belyser hur alla nyhets- och programchefer borde ställa sig frågan om huruvida de verkligen tar ansvar för att rapportera om miljö- och klimatfrågorna i dagsläget, inte bara ur ett naturvetenskapligt perspektiv, utan även som en fråga som rör hela samhället, och inte minst då vår ekonomi. 

… Mediekonsumenter:

– Att klaga över att det finns för lite miljö- och klimatjournalistik är ett ganska sopigt sätt om man verkligen vill få till mer miljö- och klimatjournalistik. Däremot genom att exempelvis läsa det som skrivs, genom att dela de intressanta artiklarna i sociala medier, genom att prenumerera på en tidning som rapporterar om de här ämnena, eller genom att på annat sätt betala för den journalistik man tycker är bra, då kan man skapa mycket mer av en reell förändring. 

– Exempelvis alla ni som nu sitter och läser det här borde göra just detta: läs klart och se sen till att swisha hem en slant till Supermiljöbloggen så att det här gänget som jobbar helt ideellt kan fortsätta skriva och rapportera, som de gjort i snart tio års tid. 


SMB bevakar miljö och klimat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar