Så klimatsmart är svenskt jordbruk

Foto: Freestock Photos

I oktober presenterade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin en rapport om det svenska jordbrukets klimatpåverkan. De största utsläppen sker i samband med kött- och annan animalieproduktion samt vid ekologisk odling. Samtidigt bidrar rapportens metodik bidrar till att en rad utsläpp mörkas.

I rapporten konstateras att svenskt jordbruk har goda förutsättningar för både hög och hållbar produktion, trots de relativt korta odlingssäsongerna. Detta på grund av landets bördiga jordar och riklig vattentillgång. Det finns en positiv trend inom jordbrukssektorn i Sverige där klimat- och miljöpåverkan minskar samtidigt som produktiviteten ökar.  En viktig orsak till utsläppsminskningarna är den minskade djurhållningen.

Ökad produktivitet är ett av målen i den livsmedelsstrategi som antogs av riksdagen år 2017. Det behövs av ekonomiska skäl eftersom lönsamheten inom jordbruket fortsatt minskar, men står också i konflikt med andra miljömål eftersom en mer intensiv jordanvändning kan leda till försurning och jordutarmning.

Ett normalår räcker den icke-animaliska livsmedelsproduktionen i Sverige till att stilla 26 miljoner människors behov av energi och protein. Merparten av produktionen används i nuläget som djurfoder.

Ett strukturellt problem för den svenska livsmedelsproduktionen är att den svarar dåligt på den inhemska efterfrågan på mat, som istället i stor utsträckning riktas mot grödor och produkter som inte produceras inom landet.

I nuläget står tre jordbruksrelaterade utsläpp (utsläpp från jordbruksmark, djurs matsmältning och hanteringen av stallgödsel) för hela 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Animalieproduktionen stor utsläppare – men animaliekonsumtionen är ännu värre!

Mer än hälften av utsläppen av växthusgaser inom det svenska jordbruket sker i animalieproduktionen. Det beror till stor del på de metangasutsläpp som sker till följd av djurens matsmältning.

Trots detta har Sverige bland de lägsta klimatutsläppen vid animalieproduktion inom EU.

I rapporten menas att svensk köttkonsumtion måste minska av miljöskäl. I dagsläget ligger den svenska köttkonsumtionen på höga nivåer, till och med i jämförelse med våra nordiska grannländer. Dock är det främst konsumtionen av importerade animalieprodukter som måste krympa, enligt rapporten. Ungefär 40 procent av allt nötkött och 60 procent av all ost som säljs i Sverige i dagsläget importeras från regioner där utsläppen vid animalieproduktion är betydligt högre än här.

En minskad svensk köttproduktion skulle också få negativa effekter för miljön då det skulle leda till att mycket av den jordbruksmark som bidrar mest till den biologiska mångfalden tas ur bruk.

Ekologisk produktion – dåligt för klimatet, bra för miljön?

En annan källa till höga utsläpp i svenskt jordbruk är den ekologiska produktionen.

Idag brukas 19 procent av de svenska jordbruksarealerna enligt EU:s regelverk för ekologisk odling. Medan detta är positivt för att uppnå ett antal viktiga miljömål så kan det leda till större utsläpp av växthusgaser än konventionella odlingsmetoder, eftersom det är mindre produktivt och därmed leder till större förluster av bundet koldioxid jämfört med om marken hade varit beskogad.

Som ett exempel beräknas ekologiskt vete orsaka 65 procent mer utsläpp per kg än konventionellt odlade vete. När det gäller ärtor bidrar de ekologiska jordbruksmetoderna till 45 procents högre utsläpp per kilo.

Förslag för framtiden

Rapporten rekommenderar bland annat att:

  • Ekonomiska styrmedel bör utformas för att påskynda utfasningen av fossilbränslen inom jordbruket. Styrmedel riktade mot konsumtionen av livsmedel bör vara utformade så att inhemsk produktion inte skadas oproportionerligt då detta skulle leda till ökad konsumtion av importerade livsmedel som ger upphov till mer utsläpp av växthusgaser.
  • Politik bör utformas för att få igång produktionen av inhemska biobränslen för att komma ur fossilbränsleberoendet. Till detta skulle man kunna utnyttja den åkerareal som tagits ur bruk under de senaste decennierna men som inte återbeskogats.
  • För att öka den biologiska lagringen av kol i marken, något som både tar koldioxid ur luften och är bra för jordens bördighet, bör den tid som marken ligger bar minimeras. Det kan bland annat ske genom ökad odling av vall och fleråriga spannmålsgrödor.
  • Beredskapen för torka bör höjas.
  • Investeringar i jordbruket bör underlättas för att höja resurseffektiviteten ytterligare. För att genomföra detta behövs politisk stöd och ökad konkurrenskraft eftersom dagens lönsamhetsproblem försvårar investeringar i ny miljövänlig teknik.

Stora metodologiska problem

Flera av de varor som används inom jordbrukets tas inte med i rapportens beräkningar, eftersom utsläppen de generar inte skett på svensk mark. Detta är visserligen i linje med Sveriges klimatpolitiska ramverk om att landet ska vara territoriellt klimatneutralt år 2045 (det vill säga, att inga nettoutsläpp ska ske på svensk mark), men siffrorna blir missvisande eftersom de inte visar produktionens totala ekologiska fotavtryck.

Bland annat underskattas de reella utsläppen av både konventionellt odlade grönsaker (som odlas med stora mängder importerat mineralgödsel) och animalieprodukter (där importerad soja är en viktig insatsvara).

När ska vi få se politik och forskning som har det som självklar utgångspunkt att både livsmedelskedjor och klimatkrisen är globala?

Vill du veta mer om jordutarmning och annan jordbruksrelaterad miljöproblematik? Supermiljöbloggen tipsar om SVT-dokumentären Sista Skörden!


Supermiljöbloggen rapporterar om jordbrukets klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

>>Läs mer om vad vi vill göra här

Miljö online2

Liknande artiklar