(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Höghastighetståg eller flygförbud – vad är bäst?

Foto: Hippopx

Planerna på höghastighetsjärnväg har pågått länge. Samtidigt menar allt fler att de bör slopas till förmån för flygförbud och upprustning av befintliga stambanor. Sverige står inför många viktiga och svåra vägval när landets transporter ska ställas om.

Svenskarnas vanligaste flygresa går mellan Göteborg och Stockholm. Under 2019 flög över en 1,1 miljon passagerare sträckan. Att ta tåget mellan städerna tar idag tre timmar, likaså för flyget eftersom flygplatserna ligger utanför städerna och kräver transport dit.

Skillnaden på koldioxidutsläpp mellan resorna är däremot stor. Flyget mellan Stockholm och Göteborg släppte 2017 ut 174 000 ton koldioxid, medan samma antal passagerare i tågtrafiken istället skulle motsvara 1,3 ton. De stora skillnaderna i utsläpp synliggör en knäckfråga för samhället: hur får vi befolkningen att ta tåget istället för flyget?

Flygförbud det mest effektiva?

Frankrike är på väg att förbjuda korta flygresor om det går att ta sig samma stäcka med tåg på under 2,5 timmar. I Frankrike finns snabbare tåg än i Sverige, så det innebär att det exempelvis kommer bli omöjligt att flyga mellan Paris och stora städer som Lyon och Bordeaux.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill förbjuda flygtrafik på sträckan mellan Göteborg och Stockholm, en resa som idag tar tre timmar med snabbtåg. Men de har motvind i riksdagen då inga andra partier vill se flygförbud av klimatskäl. Ett förbud att flyga mellan Göteborg och Stockholm skulle minska utsläppen från Sveriges inrikesflyg med ungefär en tredjedel.

Om vi ändå leker med tanken vad skulle hända om flygsträckan förbjöds? SvD har intervjuat Lennart Lennefors som är strategisk planerare på Trafikverket och han menar att det inte vore något problem att flytta flygtrafiken till järnvägen på sträckan Göteborg – Stockholm. Lennefors säger att fler vagnar kan sättas på de befintliga tågresorna, det är bara efterfrågan som saknas i dagsläget.

Är höghastighetstågen framtiden?

På det transportpolitiska bordet ligger också det länge utdragna projektet med höghastighetståg. Om regeringens satsningar på höghastighetsjärnväg blir verklighet skulle sträckan Göteborg – Stockholm istället ta två timmar. Det innebär att tågets transporttid helt skulle konkurrera ut flygtiden.

Det handlar även om sträckan Malmö – Stockholm som med tåg idag tar fyra och en halvtimme, med höghastighetståg skulle det istället ta mellan 02:28 och 02:47 beroende på hastigheten på tågen. Längs den nya höghastighetsbanan kommer stadsregioner som Jönköping, Norrköping, Linköping, Lund och Borås vara placerade.

Det är inte bara inrikesflygen som skulle kunna minska. Såväl den norska och den svenska regeringen har beslutat att utreda byggandet av en höghastighetsbana mellan Stockholm och Oslo, en sträcka som årligen flygs av 1,4 miljoner passagerare. Just nu tar en tågresa mellan huvudstäderna mellan fem och sex timmar, med höghastighetståg skulle resan istället gå på 02:55.

Höghastighetstågens miljöpåverkan

Samtidigt så går det inte att blunda för de allt fler röster som menar att höghastighetsbanorna inte ens kommer bidra till klimatnyttan. En grupp KTH-forskare har nyligen analyserat olika scenarier för höghastighetsbanor och funnit att Trafikverkets planering i praktiken till och med kan ge en negativ klimateffekt. Den stora boven är i dramat är framför allt att den nuvarande planen för höghastighetsbanorna innebär full drift först 2050 – fem år efter att Sveriges mål om netto-noll-utsläpp ska vara uppfyllda. Det är alldeles för sent.

Forskarna har därför konstruerat ett fiktivt scenario för att visa vad som skulle krävas för att höghastighetsbanan skulle ge positiv klimatnytta. Scenariot innehåller ett antal känsliga parametrar:

Vi har därför konstruerat ett scenario som kan illustrera vad som skulle krävas för att få en positiv klimateffekt. Detta scenario innebär (1) att banorna planeras och byggs snabbt och står klara redan kring 2035, (2) att full överflyttning från andra transportslag sker redan 2035, (3) att de utsläpp som ligger inom EU ETS räknas som noll. Dessa villkor är synnerligen utmanande att uppnå, skriver forskarna på DN Debatt.

Även om KTH-forskarna fått berättigad kritik för att göra lite väl optimistiska antaganden om övriga transportslags omställning har de en viktig poäng. Höghastighetståg kommer precis som alla stora infrastrukturprojekt vara miljöskadliga, åtminstone till en början. Det är enorma mängder stål och cement som krävs. Det är stora markareal med biologiska värden som behöver exploateras.

Både diskussionen om höghastighetsbanor och förslagen om flygförbud bygger på analyser med många antaganden vi helt enkelt inte vet svaret på ännu. I grunden handlar allt om intressen – vad är det vi egentligen prioriterar? Ett stabilt klimat? En frisk lokalmiljö? Snabba transporter?

För det snabbspolande samhällsekonomiska kugghjulet väger några extra timmar och minuter i restid tungt. Samtidigt tickar klimatkrisen och artdöden på i bakgrunden. Det råder ingen tvekan om att det krävs stora politiska satsningar för att ställa om transporterna – men frågan om vilken lösning som är bäst är långt ifrån avgjord.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra