Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Analys

    ”Beklämmande med stora investeringar i biltrafik mitt i en klimatkris”

    Tvärförbindelse Södertörn, trafikplats Slätmossen Foto: Trafikverket

    Regeringen har presenterat en ny nationell infrastrukturplan för åren 2022-2033. I planen, som beskriver hur vår statliga infrastruktur ska underhållas och utvecklas, fördelas totalt 881 miljarder. Järnvägen får ökade anslag, något som överlag fått ett positivt mottagande, men planen innehåller också stora satsningar på vägnätet – något som möts av kritik från bland annat Naturskyddsföreningen. 

    Den nationella infrastrukturplanen utgår från Trafikverkets förslag som lämnades över till regeringen i november 2021. Sedan dess har regeringen gjort justeringar, bland annat i form av ökade anslag till järnvägen. Den nationella planen för infrastruktur ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen (att minska växthusgasutsläppen från inrikestransporter, utom inrikes luftfart, med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010).

    Så fördelas de 881 miljarderna

    Sammantaget omfattar planen 881 miljarder kronor. Den ekonomiska ramen uppgår till 799 miljarder kronor, medan resterande 82 miljarder kommer från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna i investeringsramen fördelas enligt följande: 

    • 165 miljoner kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar 
    • 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
    • 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet (av dessa går över 100 miljarder till nya stambanor).

    Kritik mot brist på hänsyn till klimatmålen 

    Infrastrukturplanen har mötts av kritik för sin brist på hänsyn till klimatmålen, vilket SMB tidigare har rapporterat om. Till exempel har Cykelfrämjandet efterfrågat mer klimatanpassad infrastrukturplanering. 

    I förslaget till infrastrukturplanen skriver Trafikverket att det vore önskvärt om vägtrafiken minskade eftersom utsläppen behöver gå ner, men att man inte kan förlita sig på att det kommer att ske – och att vi därför måste fortsätta investera stort i vägtrafiken.

    Det vore förstås gynnsamt för klimat- och miljöarbetet om pandemin skulle få till följd att transporterna spontant började minska. Men de klimat-, miljö- och transportpolitiska åtgärderna bör inte bygga på att denna förhoppning infrias. Däremot är det viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av transporter och resande.

    Synsättet möts av kritik från Naturskyddsföreningen, som menar att Trafikverket förminskar sin egen roll i frågan.

    – Trafikverket räknar på hela den befintliga infrastrukturen och konstaterar då att varje förändring ger små effekter på helheten. Utifrån det konstaterar verket sedan att det inte spelar så stor roll vad de gör eller investerar i. Om alla resonerar så skulle hela miljöarbetet haverera eftersom ingen aktör ansvarar för mer än sin egen bit. Hela det moderna miljöarbetet bygger ju på idén att alla måste ta ansvar och jobba i rätt riktning. Närmare 900 miljarder i infrastruktur är ju enorma investeringar, och från och med nu borde varje beslut ha en riktning: att minska utsläppen. I denna tid hade man kunnat förvänta sig en mer kraftfull approach, säger Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter på Naturskyddsföreningen.

    Jens Forsmark. Foto: Naturskyddsföreningen

    Positivt med järnvägssatsningar – men bilberoendet måste avta 

    Naturskyddsföreningen är precis som många andra aktörer positiva till det ökade fokuset på järnvägen. Att vägtrafiken elektrifieras ser de också positivt på. Däremot saknar de ett centralt fokusområde i den nya infrastrukturplanen: transporteffektivisering. 

    – Samhället måste enas kring en gemensam riktning för transporteffektivisering, det vill säga att effektivisera bort transporter och styra över till mer miljöanpassade trafikslag, säger Jens Forsmark.

    Infrastrukturplanen innefattar nämligen, utöver satsningar på järnvägen, stora investeringar i vägnätet –inte bara på landsbygden, utan också i städer. Det är Naturskyddsföreningen starkt kritiska till, och de lyfter fram ett projekt som särskilt problematiskt: tvärförbindelse Södertörn i Stockholm, en två mil lång motortrafiked från Kungens Kurva till Jordbro.

    – Vi anser att det är beklämmande att mitt i en klimatkris starta upp ett helt nytt, stort motorvägsprojekt – dessutom i en storstadsregion. Utredningar visar att det här projektet kommer ge ökad klimatpåverkan, snarare än att bidra till målen om minskade utsläpp. I det här läget är det inte rimligt att fatta sådana beslut, säger Jens Forsmark.

    I städerna finns potential att planera för minskat bilresande

    Det finns en bred enighet om att de platser där man verkligen kan göra något åt bilberoendet, och minska utsläppen från biltrafiken, är i städerna. Investeringar i nya vägar leder inte bara till att fler åker bil, utan också till att lastbilarnas konkurrenskraft mot järnvägen ökar. 

    – Nybyggnation av vägar styr också under lång tid hur det byggs i närområdet, och tenderar att ge en mer utspridd bebyggelse – tvärtom mot byggnation av gång-, cykel- och kollektivtrafik som ger en mer samlad, energieffektiv utveckling av området, säger Jens Forsmark.

    Naturskyddsföreningen betonar att städerna står i centrum om vi vill reducera biltrafiken. Därför är de besvikna över att stadsmiljöavtalen hanterats slarvigt i den nya planen. De anser att stadsmiljöavtalen borde få väsentligt mer resurser och kopplas till mål om minskat bilberoende. 

    Nya planen inte tillräcklig för att nå klimatmålen

    Sammantaget investerar staten stora summor pengar i att utveckla järnvägen – men också i att bygga ut vägnätet. Dessutom går endast 2,7 av de 881 miljarderna till utveckling av cykelbanor, trots den stora potential som finns här

    Vägtrafiken står för 93 procent av utsläppen från inrikes transporter, uppger Trafikverket. För att minska utsläppen lägger myndigheten stor vikt vid elektrifiering:

    Eftersom vägtrafiken utgör omkring 85 procent av persontransportarbetet och 50 procent av godstransportarbetet så är det ofrånkomligt att vägen till att nå klimatmålen i första hand handlar om att göra vägtrafiken fossilfri.

    Men en omställning till elbilar räcker inte för att stoppa koldioxidutsläppen, enligt Klimaträttsutredningens slutbetänkande. Trafikverket bör få instruktioner som bidrar till att bilresorna minskar och att fler går, cyklar eller åker tåg.

    Den nya infrastrukturplanen är med andra ord inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Samhället behöver börja planera för minskade vägtransporter, och investera i färdmedel med lägre utsläpp – inte i nya vägprojekt.


    Vill du läsa mer om infrastrukturplanen? Här hittar du SMB:s löpande bevakning om ämnet.

    Faktarutan

    Bland de större projekten i planen finns till exempel följande:

    • Utbyggnad av Ostkustbanan: förstärkning av projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan.
    • Fullföljd satsning på nya stambanor. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund, samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping.
    • Tidigarelagda järnvägsprojekt i norra Sverige, bland annat utbyggnaden av Norrbotniabanan, sträckan Dåva-Skellefteå, och flera objekt på Malmbanan.
    • Utökad satsning på E4 förbifart Skellefteå.
    • Satsningar på vägnätet genom E22 Ronneby Ö-Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd.
    • Fullföljd satsning på tvärförbindelse Södertörn.
    • Nya isbrytare för att möjliggöra sjötransporter året runt.
    • Muddring av farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå för att möjliggöra för större fartyg.

    Se alla namngivna projekt, det vill säga projekt som kostar mer än 100 miljarder kronor vardera, här.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.