Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    COP26: En tudelad historia

    Foto: Markus Spiske

    Efter en vecka av både optimism och besvikelse verkar alltmer av COP26 handla om klimatkrisens orättvist fördelade konsekvenser. Önationer, urbefolkningar och unga kräver mer än polerade löften och tomma ord. Västvärldens ledare menar att ambitionen har ökat massivt under förhandlingarna. Hur förhåller vi oss till dessa olika perspektiv? Och hur överbryggar vi denna splittring?

    Förhandlingarnas inledande optimism övergick snabbt till en kakofoni av missnöje och besvikelse. Flertalet stora demonstrationer har ägt rum under helgen, demonstranter och aktivister har övertagit det offentliga utrymmet och avbrutit oljebolagsmiddagar.

    Missnöje, exkludering och brutna löften

    Flertalet önationer – vars öde mångt och mycket vilar på västvärldens axlar – har uttryckt besvikelse och oro över tidigare löftens ihålighet. Tuvalus utrikesminister Simon Kofes visade (bildligt talat) att många önationer redan nu riskeras att oåterkalleligen översvämmas, då han med uppkavlade kostymbyxor stod i knähögt vatten under sitt tal. Tuvalus högsta belägna punkt ligger 4,5 meter över havsytan och den stigande havsnivån går snabbare vid Stilla Havs-öarna än det globala genomsnittet.

    Uppriktigt talat så finns det ingen värdighet i en långsam och smärtsam död. Ni kan lika väl bomba våra öar istället för att låta oss lida, sade Kofe i sitt tal.

    Konferensen har kallats det mest exkluderande COP någonsin och civilsamhällesorganisationer vittnar om att deras möjlighet att observera, interagera och sätta tryck på förhandlingarna varit begränsad. Civilsamhällets röster är kritiska för att skapa legitimitet för besluten. Knäckfrågan om en global koldioxidmarknad riskerar exempelvis att slå hårt mot utsatta grupper om inte sociala skyddsmekanismer finns redo. Därför är det viktigt att mekanismerna som förhandlas fram tar hänsyn till olika perspektiv – framför allt de mest utsattas.

    Den strukturella ojämlikhet som präglar dessa förhandlingar är inte bara orättvis utan riskerar också att omöjliggöra många av förslagen som lagts fram. Naturbaserade lösningar – en avgörande del i löftet om minskad avskogning – förutsätter involvering av ursprungsfolks kunskaper och lokalkännedom. Samtidigt utesluts många av dessa i förhandlingarna. Utan ett erkännande av urbefolkningens involvering kommer naturlösningar blir vare sig hållbara eller rättvisa.

    Många av löftena har givits förut. Vi är tillbaka vid samma bord och säger samma saker, samtidigt som utsläppen stiger. Greta Thunberg – som både blivit hyllad och kritiserad för sina hårda ord – har kallat förhandlingarna för ”a Global North Greenwash Festival”.

    Ökade ambitioner och nya mekanismer

    Å andra sidan är många av löftena som givits under konferensen lovande och mer ambitiösa än tidigare. Att Indien utlovat koldioxidneutralitet till 2070 och Kina till 2060 är självklart för sent för att nå ambitionen om netto-noll utsläpp 2050, men de bägge länderna har historiskt sett överpresterat på sina mål, till skillnad från västvärlden som tenderar att göra tvärtom.

    Den globala FN-ledda kampanjen Race to Zero, som består av mer än 8000 städer, regioner, företag och universitet, har fått kritik för att förlita sig på klimatkompensering. Att ’net zero’ snarare är ’not zero’. Avtalet beskriver dock tydligt att kompensering av utsläpp inte är förenligt med att vara netto-noll. Åtagandet ligger i linje med forskningen och innebär att städer och regioner i länder som Brasilien fortsätter agera i klimatfrågan, trots nationell tröghet.

    En av veckans största nyheter är löftet om minskad avskogning. Det är väldigt smart konstruerat förslag där hundra länder lovar att minska och reversera avskogningen till 2030, med uppbackning från investerare som ska flytta kapital till skogsskyddståtgärder och jordbruksföretag som ska ändra sina värdekedjor. Studerar man förslaget noggrant så skiljer det sig avsevärt från exempelvis New York-deklarationen om skogen från 2014. Aktivister menar att skogslöftet på COP26 är densamma som det brutna löftet från New York (avskogningen har ökat med 48 procent sen 2014) men det skiljer sig alltså på flera punkter.

    Avtalet om att reducera metanutsläpp med minst 30 procent till 2030 är även det ett viktigt, om än försenat, steg i rätt riktning. Att minska metanutsläpp är bland det viktigaste som kan göras för att drastiskt minska uppvärmningen, då metan är en mycket mer potent gas än exempelvis koldioxid. Avtalet – som består av fler än 90 länder – representerar två tredjedelar av den globala ekonomin. Helen Mountford, vice-president på den icke-vinstdrivande organisationen World Resource Institute, menar att åtagandet sätter ett tydligt minimum för vilka ambitioner som behövs globalt.

    En historia i två delar

    Hur förhåller man sig till dessa två olika realiteter? Båda stämmer ju på något vis. Å ena sidan är det en massiv ökning i ambition och åtaganden från länder, städer, företag och regioner. Samtidigt är ilskan och frustrationen väldigt motiverad. Detta är nummer 26 i ordningen av klimatförhandlingar, men utsläppen stiger fortfarande. Så frågan är hur vi kan överbrygga denna dikotomi?

    Direkt och kontinuerlig handling är enda vägen framåt. Den strukturella ojämlikhet som är inbäddad i dagens globala ekonomiska system blir som mest tydlig i klimatkrisens spår och ord måste övergå till handling. Utan aktion kommer splittringen bestå och förvärras då fler nationer och individer kommer drabbas – inte bara i Stilla Havs-regionen utan även i det rika nord.

    Helande kommer endast ske genom handling.

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra