Det är ikväll och i natt det händer. Årets amerikanska presidentval har kallats för ett ödesval och en kamp för nationens själ. För det globala miljö- och klimatarbetet är detta extra tydligt, eftersom resultatet kan vara direkt avgörande för världens möjlighet att uppfylla Parisavtalet.
Det är mycket som är ovisst med dagens amerikanska presidentval, men en sak vet vi. Vem som än vinner så kommer USA lämna Parisavtalet imorgon. Den mer intressanta frågan är vad som händer sen. Vinner sittande president Donald Trump kommer utträdet med största sannolikhet bli permanent, i alla fall de kommande fyra åren.
Om däremot den demokratiske utmanaren Joe Biden vinner har han lovat att återansluta USA till Parisavtalet, något som enligt förre vicepresidenten Al Gore kan ske redan inom 30 dagar om viljan finns:
Beslutet ligger till sist hos väljarna.
Världens viktigaste nyhet
Om något är detta USA-val ett val för planetens själ och inte enbart nationens. Som vi tidigare rapporterat kan valresultatet få stora konsekvenser för det globala klimatarbetet. Vissa menar att det kan visa sig förödande för världens klimatarbete om Donald Trump blir omvald och omöjligt att nå klimatmålen globalt.
Även om klimatfrågan varit mer närvarande i denna valdebatt än vad många trodde ägnades trots allt bara beklämmande 12 minuter i den viktigaste tv-debatten åt den fråga som av många beskrivs som världens viktigaste nyhet. I år gick det dock inte ens i USA att undvika frågan, efter rekordmånga skogsbränder, orkaner, temperaturrekord och andra klimatrelaterade händelser.
Samtidigt var det första gången på 20 år som klimatet hamnade i fokus i en amerikansk presidentvalsdebatt och där den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden lovade att ställa om och fasa ut fossila bränslen (även om han menade att fasa ut subventionerna).
Biden och klimatet
Frågan som flera medier nu ställt sig är därför om Joe Biden kan rädda klimatet. Biden, som tidigare varit försiktig med löften om klimatpolitik formade en arbetsgrupp för klimatfrågor tillsammans med bland annat kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez, initiativtagare till Green New Deal, sakpolitiskt kunniga från utmanaren Bernie Sanders stab och 26-åriga Varshini Prakash, som driver Sunrise, USA:s största klimatorganisation för unga.
Resultatet blev en klimatplan med löfte om 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor) som bland annat innebär att USA ska vara klimatneutralt senast 2050 och energisektorn fri från koldioxidutsläpp 2035.
Satsningen är tänkt att genomföras med omfattande investeringar där 500 000 laddstationer ska byggas, 500 miljoner solpaneler sättas upp och 60 000 vindturbiner (byggda i USA) ska placeras ut. Andra förslag i klimatplanen är att skapa en miljon nya jobb inom elfordonstillverkning och en miljon jobb inom infrastruktursatsningar, med delfokus på klimat och hälsa, uppdatera minst sex miljoner byggnader och bygga 1,5 miljoner nya bostäder, varav en del för låginkomsttagare. Kanske en av de mer intressanta satsningarna är att Biden även tar klimaträttvisa på allvar och vill skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet.
Kritiker har dock pekat på att han inte vill förbjuda fracking och som DN påpekar har han varit tyst om att sätta ett mål för hur mycket USA:s utsläpp ska minska till 2030, trots att Parisavtalet säger att länderna ska sätta mål till dess.
Men om Biden vinner valet kommer, enligt experter, vetenskapen åter få en plats i Vita huset. Det finns även planer på ett klimatråd, liknande det klimatpolitiska råd som finns i bland annat Sverige. Det ska ledas av en ”tsar” som skulle kunna bli förre utrikesminister John Kerry som varit oerhört engagerad i klimatfrågan.
Trump och klimatet
Detta ställs mot en Donald Trump som medvetet har skalat ned myndigheter, systematiskt bytt ut experter och forskare i ledande positioner på den amerikanska miljömyndigheten EPA, på inrikesdepartementet och på andra platser som har stor betydelse för miljö och klimat.
Han har dragit tillbaka nära 100 regleringar när det gäller klimat och miljö. Flest inskränkningar eller ändringar har utförts av USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket, EPA, och berör alltifrån begränsningar av utsläpp från kolkraftverk och vägtransporter till att ta bort skyddsregler för mer än hälften av nationens våtmarker och lindra regler för kvicksilverutsläpp från kraftverk.
Nyligen tillsatte Trump en konservativ domare till Högsta domstolen som anser att klimatupphettningen är en diskussionsfråga och inte fakta. Under Trumps tid har inga av de utsläppsminskningar skett som hade varit nödvändiga för att vara i linje med klimatmålen.
Han har dessutom dragit tillbaka två miljarder amerikanska dollar (18 miljarder kronor) den gröna klimatfonden som ska hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringen var utlovade sedan tidigare. Att ställa om och klimatanpassa är dyrt. Fattiga länder, som oftast är de som drabbas värst, behöver finansiellt och tekniskt bistånd från övriga världen.
Folket och klimatet
Samtidigt visar undersökningar att två tredjedelar av det amerikanska folket nu anser att USA:s regering ska göra mer för att förhindra klimatförändringar. Förhoppningsvis väljer dessa människor att rösta i dag så att klimatarbetet kan påbörjas imorgon.
Hur mycket av Bidens ambitioner som blir verklighet är oklart. Han måste få stöd i senaten och kongressen och där finns ett stort motstånd från republikaner. Men en hel del regeländringar kan genomföras genom presidentorder. Och en presidentorder räcker för att USA ska återinträda i Parisavtalet.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
