Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Kod röd: Klimatkrisen en katastrof för världshälsan

    Foto: Bild av Gerd Altmann från Pixabay

    Uttorkning, svält, infektionssjukdomar och översvämningar. Fortsatt politisk klimatpassivitet äventyrar miljontals liv, varnar läkare och forskare inför COP26. Det är många dystra fakta som redovisas i den årliga sammanställningen Lancet Countdown, men rapporten rymmer även några ljusglimtar.

    Lancet Countdown är en årligen återkommande sammanställning av klimatförändringarnas påverkan på den globala folkhälsan som publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet.

    Kräver politisk action

    Årets rapport är den sjunde i ordningen med i princip samma huvudbudskap som tidigare rapporter: stigande temperaturer har redan nu illavarslande påverkan på den globala folkhälsan och riskerar att tillsammans med andra hälsohot vända åratals av framsteg inom folkhälsa och hållbar utveckling.

    Samtliga indikatorer som forskarna använder pekar på oroande trender. De senaste sju åren har varit de hetaste sju åren någonsin och världen är redan nu 1,2 grader varmare med atmosfäriska koldioxidhalter 50 procent högre än under den förindustriella eran.

    Parallellt med den negativa utvecklingen, betonar rapporten, är världen dessutom inte på rätt väg för att klara uppvärmningsgränsen på 1,5 grader, och inte heller Parisavtalets gräns på två grader. Utan kraftfulla politiska beslut kommer klimatkrisens katastrofala hälsoeffekter förvärras de närmaste decennierna, menar rapportförfattarna.

    Minskad ojämlikhet en nyckel

    Klimatförändringarna dödar många människor, skadar hälsan för fler och påverkar försörjningen för ännu fler. Det handlar inte om någon diffus framtid, utan sker just nu, konstaterar forskarna.

    De ser en värld överväldigad av en pågående global hälsokris som ett resultat av covid-19 och där små framsteg gjorts för att skydda sin befolkning från de samtidigt förvärrade hälsoeffekterna av klimatförändringar. De konstaterar att klimatförändringarnas inverkan på hälsan redan innebär stora ekonomiska konsekvenser för alla länder, oavsett inkomstnivå. 

    För trots år av vetenskaplig rapportering om effekterna av klimatförändringar har ansträngningarna att bygga motståndskraft varit alldeles för långsamma och ojämlika, där låginkomstländer fortfarande har svårt att klara finansiering.

    Fortfarande har cirka tio procent av världens befolkning, varav tre fjärdedelar bor i Afrika söder om Sahara, inte tillgång till elektricitet för tjänster och 2,6 miljarder människor har inte tillgång till rent bränsle för matlagning.

    Samtidigt, menar författarna, har covid-19-pandemin avslöjat och förvärrat redan existerande ojämlikheter mellan hälsosystem och i befolkningars motståndskraft mot nödsituationer. Enligt dem är det ohållbart att fortsätta prioritera kortsiktiga ekonomiska intressen där de som är minst ansvariga för katastrofer oftast blir mest utsatta.

    Det är därför viktigt att hälsomyndigheter i olika länder hjälps åt med samordning och beredskap, till exempel genom övervakning av nya hälsorisker, utveckling och driftsättning av tidiga varnings- och svarssystem och ekonomiskt stöd till lågresursnationer och samhällen. Allra bäst blir effekten om man prioriterar de mest utsatta och satsar på att minska ojämlikheten. Ett sådant hälsosystem kommer inte bara minska klimatkrisens hälsoeffekter, utan även risken för framtida pandemier, argumenterar rapportförfattarna.

    Extremväder sker oftare och kostar mer

    Under perioden 1990 till 2020 ser forskarna en klart ökande trend i antalet väderrelaterade katastrofer, men antalet personer som drabbas är detsamma. Däremot kostar klimatkatastrofer allt mer, mer än 178 miljarder dollar bara under 2020 enligt rapporten.

    Bara under 2020 registrerades 242 klimatrelaterade extrema händelser. De senaste katastroferna ”är dystra varningar om att varje dag som vi försenar vårt svar på klimatförändringar blir situationen mer kritisk”, säger Marina Romanello, forskningsdirektör och huvudförfattare till rapporten, till Washington Post.

    De senaste åren har inneburit rekord i antalet dagar med extrem hetta som drabbar personer över 65 år. Under 2020 handlade det om 3,1 miljarder persondagar, nästan en fördubbling jämfört med det gamla rekordet. Det innebär att äldre och små barn – som är de mest sårbara grupperna för värme – nu utsätts för ungefär fyra fler extremt varma dagar per år än för en generation sedan, enligt Lancetrapporten.

    Värmeböljor på uppgång

    Sedan 2010 har sårbara samhällens utsatthet för värmeböljor ökat jämfört med perioden 1985 till 2005. Detta hänger ihop både med att värmeböljorna blivit fler och att antalet äldre personer ökar. Forskarna konstaterar att de värmerelaterade dödstalen också stiger bland personer äldre än 65 år. Under perioden 2014 till 2018 hade dessa ökat med nästan 54 procent jämfört med i början av seklet.

    Under 2019 var det nästan 350 000 äldre i världen som avled på grund av hetta och kostnaden för den värmerelaterade dödligheten globalt ökade med 6,7 procent mellan 2018 och 2019 bland 65 år och äldre.

    Extremvärme kan dessutom få stora ekonomiska effekter när hettan gör det svårare för människor att arbeta. Under 2019 förlorades sammanlagt 300 miljarder arbetstimmar i världen på grund av extrem värme. Det är 100 miljarder fler än för 20 år sedan.

    Rapporten tar även upp den tveeggade lösningen av användning av luftkonditionering för inomhuskylning mot ett varmare klimat.

    Å ena sidan kunde dess användning förhindra uppskattningsvis 195 000 värmerelaterade dödsfall bland människor i åldern 65 år eller äldre under 2019. Å andra sidan ger den upphov till utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, högre elbehov och värmeöar i städerna.

    År 2019 berodde uppskattningsvis 21 000 dödsfall på luftföroreningar från fossildriven el som används för luftkonditionering. Mellan 2000 och 2019 ökade den globala andelen hushåll med luftkonditionering med 57 procent och koldioxidutsläpp från användning av luftkonditionering med 61 procent.

    Bränder och luftföroreningar

    Det har även skett en markant ökning av bränder där 128 länder har upplevt en ökning av befolkningens utsatthet för bränder i skog och mark sedan millennieskiftet. I 114 länder ökade människors exponering för farliga skogs- och terrängbränder under perioden 2016 till 2019 jämfört med 2001 till 2004.

    Totalt sett utgör luftföroreningar den dödligaste klimatrelaterade orsaken med miljoner dödsfall årligen. Exponeringen för PM2,5 – de särskilt fina inandningsbara aerosolpartiklar som är skadliga för människors hälsa – har ökat över tid och är fem till tio gånger högre i Sydasien, Mellanöstern och Afrika än i exempelvis Nordamerika. 

    Kolförbränning är ansvarig för en tredjedel av den globala genomsnittliga temperaturhöjningen över förindustriella nivåer och nästan en halv miljon dödsfall från PM2,5-exponering under 2019. Men genom att minska utsläppen, investera i ren energi och finansiera anpassningsinsatser kan spara både pengar och liv, säger rapporten. Hälsofördelarna med att sluta använda fossila bränslen skulle vara värda flera biljoner dollar.

    Livsmedelsosäkerhet och köttkonsumtion

    De senaste decennierna har allt fler människor fått tillgång till mat och rent vatten. Men det kan vara på väg att förändras till det sämre.

    Under 2020 påverkades upp till 19 procent av den globala markytan av extrem torka; ett värde som inte översteg tretton procent mellan 1950 och 1999. Parallellt med torka påverkar varma temperaturer hur mycket vi kan odla av världens stora basgrödor – en minskning på sex procent för majs; tre procent för vintervete; 5,4 procent för sojabönor; och 1,8 procent för ris 2020.

    Samtidigt är livsmedelssektorn avgörande i klimatomställningen. Rika länders utsläpp per capita från livsmedelskonsumtion är avsevärt större jämför med låg- och medelinkomstländer, framförallt på grund av stort intag av rött kött. Samtidigt beräknas 842 000 dödsfall inträffat på grund av överdriven konsumtion av rött kött.

    Grogrund för infektionssjukdomar

    Rapportförfattarna ser med allt ökande oro för en ökning av klimatkänsliga infektionssjukdomar i en varmare värld. För även om socioekonomisk utveckling, och framsteg inom medicin har minskat den globala bördan för smittsamma sjukdomar kan klimatförändringar komma att undergräva dessa insatser, menar de.

    Stadigt stigande temperaturer, i kombination med förstörelse av arters livsmiljöer har tillsammans med globalisering gett infektionssjukdomar en chans att utvecklas och expandera. Stigande temperaturer har även lett till fler värmerelaterade sjukdomar, insekter som bär på tropiska sjukdomar har förökat sig och spridit sig mot polerna.

    Samtidigt ökar mängden växtpollen i luften och förvärrar astma och andra andningsförhållanden. Extrema översvämningar och katastrofala stormar har ökat risken för kolera och andra vattenburna sjukdomar.

    Förändrade miljöförhållandena ökar också risken för överföring av olika sjukdomsframkallande ämnen eller organismer. Antalet månader med miljömässigt gynnsamma förutsättningar för överföring av exempelvis malaria har ökat med 39 procent de senaste 70 åren i tätbefolkade höglandsområden i låginkomstländer som tidigare ansågs vara säkra för sjukdomen.

    Även infektionspotentialen för denguevirus, zikavirus och chikungunyavirus, som för närvarande främst påverkar befolkningen i Centralamerika, Sydamerika, Karibien, Afrika och södra Asien har ökat globalt jämfört med 1950-talet. De samtidiga och sammankopplade riskerna med extrema väderhändelser, smittsam sjukdomssjukdom och mat, vatten och ekonomisk osäkerhet överbelastar de mest utsatta befolkningarna.

    En positiv glimt

    Men allt är inte negativt. Lancet Countdown ser en glimt av positiv förändring genom flera lovande omställningstrender i årets data. Elproduktionen från sol och vind ökar samtidigt som investeringar i fossil energi minskar.

    Efterfrågan på förnybar energi beräknas dessutom öka med mer än åtta procent under 2021.

    Under det senaste året har världen även sett mer ambitiösa klimatmål från regeringar och företag än tidigare, och 73 procent av de nuvarande globala utsläppen täcks nu av utsläppsmål på nettonoll.

    Rapportförfattarna klargör dock att för att upprätthålla högst 1,5 graders uppvärmning detta århundrade måste årliga investeringar i ren energi minst tredubblas under 2020-talet. Därför ser de det som bekymmersamt att 77 procent av undersökta länder subventionerar fossila bränslen. Med nuvarande minskningstakt skulle det ta mer än 150 år för energisystemet att bli koldioxidneutralt.

    Grönare städer och bättre hälsokoll

    Under 2020 klassades globalt 27 procent av stadskärnorna som någorlunda gröna, vilket är en ökning från 14 procent 2010. Det råder dock en fortsatt stor ojämlikhet mellan rika och fattiga länder och inom länder. Rapportförfattarna menar därför att stadsplanering av grönområden är väldigt viktigt.

    Medvetenheten om hälsopåverkan av luftföroreningar har ökat under de senaste åren. Redan förra årets Climate Countdown rapport kunde se en ökning av förtroendet för hälsosektorn i stort och tydliga tecken på ett ökat engagemang för klimatfrågan inom sektorn. I 86 länder deltar nu meteorologer i planeringen av anpassningsåtgärder för att minska hälsopåverkan av klimatförändringarna.

    Mer klimathälsa i media och forskning

    Det har blivit lättare för människor att ta del av fakta om klimatkrisen genom massmedia. Nyhetsrapporteringen om klimatfrågan ökade exempelvis med 96 procent från 2018 till 2019. Rapportförfattarna betonar därför medias betydelse som viktig plattform för allmänhetens engagemang i klimatet.

    Under 2020 fortsatte den uppåtgående trenden med täckning av hälsa och klimatförändringar. Den ökande bevakningen gäller dock inte alla medier. Kinas stora dagstidning People’s Daily skrivs exempelvis forfarande mycket lite om hälsa och klimat.

    Det skrivs även avsevärt många fler vetenskapliga artiklar om kopplingen mellan hälsa och klimat och del i en tydlig trend.

    Den sista bästa chansen

    Rapportförfattarna menar att vi nu har ett oöverträffat tillfälle att säkerställa en hälsosam framtid för alla. För att förbereda sig för framtida hälsokriser är det därför viktigt att globala institutioner förbättrar nödberedskapen med hjälp av lärdomarna från covid-19-pandemin.

    Därför är det oroväckande att endast 14 procent av de fem miljarder dollar som godkändes till multilaterala finansieringsanpassningar för klimatförändringar globalt mellan 2018 och 2020 var relaterade till hälsa.

    För ett år sedan när förra årets upplaga av The Lancet countdown släpptes innebar det inga särskilda rubriker eller mediauppmärksamhet. I år lär det förhoppningsvis bli annorlunda. Årets Lancet Countdown om hälsa och klimatförändringar föregår nämligen FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow om cirka en vecka och efter ytterligare en extremsommar blir kopplingen mellan klimat och hälsa allt tydligare.

    Världshälsoorganisationen WHO släppte alldeles nyligen en specialrapport som kallade klimatförändringarna ”det enskilt största hälsohotet som mänskligheten står inför” och varnade för att dess effekter mer katastrofala och bestående än covid-19-pandemin.

    Lancet Countdown poängterar att passivitet kommer att bli dyrt. Redan i förra årets rapport var författarna tydliga med att pandemin kan liknas vid en liten våg i jämförelse med den tsunami som klimatförändringarna är. Nu är det upp till bevis för världsledarna i Glasgow.

    Faktarutan

    Lancet Countdown
    är ett internationellt samarbete som oberoende övervakar hälsokonsekvenserna av ett förändrat klimat. Lancet Countdown publicerar uppdaterade, nya och förbättrade indikatorer varje år och representerar samförstånd mellan 120 ledande forskare från 43 akademiska institutioner och FN-organ.Rapporten fokuserar på 44 indikatorer som är organiserade på fem områden: effekter på klimatförändringar, exponeringar och sårbarheter; anpassning, planering och motståndskraft för hälsan; begränsningsåtgärder och hälsofördelar; ekonomi och finans; och offentligt och politiskt engagemang. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030. Den första rapporten kom 2015

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra