Regeringen presenterar budget som ökar utsläppen

De kallar det effektiv klimatpolitik. Men i den egna budgeten kommer domen: regeringens politik leder till utsläppsökningar och att majoriteten av målen ser ut att bommas. SMB analyserar budgetens klimat- och miljöposter och dess effekter.

I dag, onsdag, regeringen sin budgetproposition för 2024. Finansminister Elisabeth Svantesson deklarerade i morse under en presskonferens att den här budgeten har fler klimatsatsningar än när Miljöpartiet satt i regeringen. Men den miljöbudget som presenteras idag uppgår till cirka 19 miljarder kronor, medan budgeten för 2022 låg på omkring 21 miljarder kronor. Dessutom är prognosen för utsläppen dyster.

Under de senaste veckorna har regeringen och Sverigedemokraterna presenterat en rad nyheter som rör klimat och miljö, som SMB har sammanfattat här. Och nu kommer alltså budgeten i sin helhet.

Vad gäller klimat och miljö får vi inte bara den fullständiga fördelningen av pengar inom utgiftsområde klimat, miljö och natur, utan också bedömningar kring huruvida Sverige når klimat- och miljömålen, och vad regeringens klimatpolitik innebär för utsläppen. 

Missade mål och ökade utsläpp

Det är en dyster bild som presenteras: 16 av 19 etappmål ser ut att bommas, med bedömningen “uppnås inte” eller “osäkert”. Det inkluderar bland annat etappmålet om 70 procent minskade utsläpp från inrikestransporter till 2030 (som inte kommer att nås). 

Vad gäller effeken på utsläppen konstaterar regeringen att nuvarande politik leder till ökade utsläpp: 

Till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och 1 juli 2023, beräknas utsläppen öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030 men minska på lång sikt med upp till 1,8 miljoner ton till 2045 jämfört med vad som framgick i förra årets redovisning.

Men även 2045-målet, att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, bedöms ouppnåeligt. Regeringen konstaterar själva att “ytterligare åtgärder behövs för att Sverige ska kunna nå målet till 2045”. Man skriver också att utsläppen kommer att öka 2024 och 2025 med den budget som nu presenteras. 

Sänkta naturanslag presenterades som satsning 

Många av budgetposterna som rör klimat och miljö har redan presenterats. Bland annat har regeringen drastiskt minskat anslagen till åtgärder för och skydd av värdefull natur, för att sedan höja dem något igen – något som lades fram som en satsning. De totala anslagen är fortfarande nästan en miljard lägre än tidigare. Detta trots att man i budgetpropositionen konstaterar följande under punkten Ett rikt växt- och djurliv: 

Regeringen bedömer att trenden är negativ och att nuvarande beslutade eller planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet. […] Hänsyn till och skydd och skötsel av naturmiljöer behöver fortsätta att utvecklas.

De sänkta anslagen har fått massiv kritik, bland annat från regeringens egen expertmyndighet Naturvårdsverket, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen. 

Flera missade transportmål – och nu kapas stadsmiljöavtalen 

I transportsektorn finns utöver målet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 ett mål om en ökad andel resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Biltrafiken dominerar i dag och andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ligger på cirka 20 procent av det totala inrikesresandet. Målet till 2025 är att andelen ska vara 25 procent. Måluppfyllelsen får bedömningen “osäkert” i budgetpropositionen. 

Några satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik finns inte med i budgeten – tvärtom. De så kallade stadsmiljöavtalen, en statlig medfinansiering till kommuner för investeringar i bättre stadsmiljöer, får kapade anslag.

Stadsmiljöavtalen har resulterat i cykelbanor, busslinjer och spårvägslinjer men nu blir det alltså svårare för kommuner att satsa på mer hållbara transporter. 2024 finns knappt 493 miljoner budgeterat för ändamålet, och 2025 endast 195 miljoner – att jämföra med 775 miljoner i budgeten för 2023. På sikt fasas stadsmiljöavtalen ut helt:

Regeringen avser att fasa ut stadsmiljöavtalen för att finansiera andra satsningar.

Regeringens budgetproposition för 2024, utgiftsområde 22 – Kommunikationer

Sedan tidigare är det även beslutat att klimatbonusen för el- och hybridbilar slopas. Klimatbilsbonusen har dock en budgetpost även 2024, vilket beror på att bonusutbetalningarna släpar till följd av försenade billeveranser.

Sänkt drivmedelsskatt stor budgetpost 

I budgetpropositionen är en av de största utgiftsposterna sänkt drivmedelsskatt: det beräknas kosta staten omkring sex miljarder kronor. Pengar motsvarande nästan en tredjedel av miljöbudgeten går alltså till åtgärder som beräknas öka utsläppen, enligt regeringens egna beräkningar. 

Som jämförelse kan vi titta på den enskilt största posten i miljöbudgeten, Klimatinvesteringar, som får 4,95 miljarder. 

Fokus på globalt ansvar

Budgetpropositionen innehåller många formuleringar om det globala klimatarbetet. Regeringen konstaterar själva att “snabba utsläppsminskningar behövs globalt” – men presenterar alltså samtidigt en budget som gör att utsläppen i Sverige ökar. Uppfattningen tycks vara att “globalt” inte innefattar Sverige, trots att “globalt” inte är ett enskilt land – utan resultatet av samtliga länders ansträngningar. 

Regeringen skriver också att de verkat för en höjd ambition i det globala klimatarbetet i linje med Parisavtalet, något som kan tyckas motsägelsefullt med tanke på vad nuvarande politik bedöms leda till, det vill säga utsläppsökningar. 

Den negativa trenden förklarar regeringen med brister i det internationella samarbetet: 

Regeringen bedömer att trenden är negativ då det internationella samarbetet inte ger tillräckliga globala utsläppsbegränsningar för att nå miljökvalitetsmålet. Beslutade och planerade styrmedel i Sverige är inte heller tillräckliga för att nå nationella klimatmål.

Sammanfattningsvis presenterar regeringen i dag en miljöbudget som lämnar mycket att önska, och de beräknade effekterna säger egentligen det mesta om budgetpropositionens betyg. Det är helt enkelt underkänt att för år 2024 föreslå politik som ökar utsläppen i stället för att minska dem.