Sammanfattning: Regeringens klimat- och miljönyheter

De senaste veckorna har regeringen och Sverigedemokraterna presenterat en mängd förslag och budgetposter som rör klimat och miljö. SMB har sammanställt några av nyheterna och tittat på hur de tagits emot och vilka effekter de kan tänkas få. 

Sänkt skatt på bensin och diesel – igen

Regeringen och Sverigedemokraterna sänker ännu en gång skatten på bensin och diesel. Från 1 januari 2024 sänks bensinskatten med 1 krona och 64 öre per liter och dieselskatten med 43 öre per liter. Dieselskatten kommer därmed att ligga på EU:s lägstanivå. Sänkningen omfattar även jordbruksdiesel.

För konsumenter kommer bensinen att kosta 60 öre mindre per liter, enligt Tidöpartierna. Sänkningen kostar staten 6,48 miljarder, rapporterar SVT. 

Vid presskonferensen där förslaget presenterades sa energi- och näringsminister Ebba Busch att regeringen ännu inte beräknat klimateffekterna av skattesänkningen. Det visade sig inte stämma. Regeringens egen beräkning visar att förslaget kommer att leda till utsläppsökningar om två till tre procent, vilket SMB rapporterat om.

Höjda anslag till naturvård – men fortfarande en nedskärning

Budgetposten för naturvård presenterades som en satsning, men det är knappast rätt ord. Skydd av värdefull natur får 500 miljoner kronor, men i förra budgeten skars samma post ner med 550 miljoner. 

Det finns dessutom två budgetposter med snarlika namn: Skydd av värdefull natur och Åtgärder för värdefull natur. Den förstnämnda hamnar nu alltså på nästan samma nivå som innan nedskärningen i fjol, men den senare verkar bli utan höjda anslag – och bantades ner rejält i tidigare budget: nästan en miljard försvann. 

Först kapades alltså 1,5 miljarder, sedan adderades 500 miljoner – det som nu beskrivs som en satsning. Sammanräknat är anslagen ungefär en miljard lägre än innan regeringen tillträdde. Även om det är positivt att den ena budgetposten nu får mer pengar är det långt från tidigare nivå, och inte tillräckligt.

De sänkta anslagen har redan fått effekter på naturvården och har bland annat lett till att Svenska Turistföreningen startat ett upprop. Bara på några dagar samlade uppropet över 30 000 underskrifter.

Ökade anslag till Klimatklivet

Klimatklivet är ett stöd till klimatinvesteringar och kan sökas av företag, organisationer, kommuner och regioner. Regeringen meddelar nu att man utökar anslagen till Klimatklivet enligt följande: 800 miljoner kronor 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder 2026. I fjol låg anslagen på 2,8 miljarder och 2021 låg de på 2,3 miljarder. 

Skrotningspremie för bilägare

Regeringen lanserar en “skrotningspremie” för bilägare som skrotar en äldre bil och i stället köper eller leasar en elbil. 250 miljoner har avsatts för ändamålet 2024 och 2025. Några detaljer om hur premien ska utformas, eller beräkningar som visar klimatnyttan, finns dock inte att ta del av ännu. 

När vi frågar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris stab får vi följande svar: 

”Det går inte ännu att säga säkert hur stor klimateffekt skrotningspremien kommer att ge – det beror på hur den utformas och det är inte klart än. En viktig del med skrotningspremien är att främja köp och leasing av nya och begagnade elbilar för de som idag kör en äldre bil. Om man skrotar en äldre bil med höga utsläpp av växthusgaser och ersätter den med en ny eller begagnad elbil kommer användningen av fossila bränslen att minska vilket bidrar till att nå klimatmålen. Vid skrotningen är det viktigt att bilen återvinns i enlighet med gällande lagar och regler så att cirkulära flöden främjas vilken minskar den indirekta miljöpåverkan.”

Bedömningen är alltså att premien bidrar till att vi når våra klimatmål, men någon uträkning har alltså ännu inte gjorts. Det är med andra ord osäkert om det faktiskt är mer klimatsmart att köpa en ny bil – produktionen av nya bilar ger ju också upphov till utsläpp.

Metoden har fått kritik för att vara ineffektiv och kritiska röster har bland annat framfört att det är få som går från skrotfärdig bil till ny elbil. Dessutom behöver antalet bilar i samhället minska, något som regeringens förslag inte skulle bidra till. I en debattartikel i Altinget skriver 2030-sekretariatets grundare och SMB:s krönikör Mattias Goldmann bland annat att skrotningspremien borde omfatta även kollektivtrafik, det vill säga att man ska kunna få skrotningspremien om man byter bil mot kollektiva färdmedel. 

Slopad plastpåseskatt

Den omdiskuterade skatten på plastpåsar ska avskaffas helt. Skatten infördes 2020 för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. 

Beslutet att avskaffa skatten motiveras med Sveriges låga förbrukning av plastbärkassar jämfört med EU:s förbrukningsmål: Sverige ligger under 20 kassar per person och år och EU:s mål är max 40 kassar. Regeringen menar också att plastpåseskatten medfört administrativa kostnader och ökad konsumtion av andra alternativ (som inte specificeras). 

Plastpåseskatten ingick i januariavtalet och infördes alltså av S, MP, C och L, där Liberalerna var pådrivande. Men redan året efter införandet började Liberalerna backa – i sin skuggbudget 2021 strök partiet plastpåseskatten. Och när klimatminister Romina Pourmokhtari fick frågan av SVT om varför partiet som drev igenom skatten nu avvecklar den svarade hon att “det påstås att Liberalerna drev igenom den”.

Sedan skatten infördes har förbrukningen av plastpåsar minskat rejält. Mellan 2020 och 2021 var minskningen 75 procent. Flera aktörer i branschen har noterat en drastisk minskning av sålda plastpåsar sedan införandet av skatten. I en uppföljning i februari 2022 framkom att 9 av 10 konsumenter tog med sig kasse till butiken. Skattens effekt kunde då uttryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. 

Skatten har alltså haft tydliga effekter på konsumenternas beteende och minskat förbrukningen av plastkassar rejält. Men nu tas plastpåseskatten alltså bort – enligt regeringens förslag avskaffas den 1 november 2024. Den slopade skatten innebär en minskning av skatteintäkter med 650 miljoner kronor per år.

Mer pengar till återvätning av våtmarker

Det har varit trögt att få igång de omdiskuterade våtmarkssatsningarna, men det verkar vara en insats klimatministern tror på. Ytterligare 155 miljoner kronor – utöver de redan liggande 200 miljonerna – blir det nästa år. Ambitionen är sedan att gradvis öka anslaget åren därefter. 

Fördubblat stöd till flygplatser 

I budgetpropositionen för 2024 kommer regeringen att föreslå ett fördubblat stöd till icke-statliga regionala flygplatser, meddelade man häromdagen. I dag ligger det statliga bidraget för driftsstöd på 103 miljoner – regeringen vill framöver lägga 210 miljoner kronor årligen. 

Höjningen motiveras enligt följande av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD): 

– De regionala flygplatserna runt om i landet är betydelsefulla för att hela Sverige ska fungera. Regeringen bedömer att förslaget kommer ge förbättrade förutsättningar för driften vid flygplatserna och därför bidra till minskade risker för nedläggning. 

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Extra resurser till vägunderhåll

När regeringen tillträdde flyttade infrastruktur- och bostadsminster Andreas Carlson 750 miljoner från järnvägsunderhåll till bilvägsunderhåll, trots att järnvägen har en enorm underhållsskuld. Nu får vägunderhållet ännu mer resurser: 300 miljoner kronor per år skjuts till under 2024 och 2025. 

De utökade resurserna ska hjälpa till att åtgärda det svenska vägnätets underhållsskuld. Pengarna ska gå till underhåll av statliga vägar.

Även enskilda vägar får mer resurser, något som ska säkra möjligheten att “bo, leva och verka i hela landet”. 2024 och 2025 satsas 100 miljoner kronor per år på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar. 

Några järnvägssatsningar har däremot inte aviserats, trots järnvägens stora behov av underhåll och de omfattande problemen med tågtrafiken den senaste tiden. Regeringen har dock meddelat att man ger Trafikverket i uppdrag att “redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”. 

Nya miljarder till laddinfrastruktur

Regeringen tillför resurser till utbyggnaden av laddinfrastruktur med 450 miljoner kronor för 2025 och 620 miljoner kronor för 2026. Tillsammans med tidigare satsningar uppgår nu anslagen till 2,5 miljarder för perioden 2024-2026. 

Dessutom får Energimyndigheten åtta miljoner kronor för att stärka den nationella samordningen av utbyggnaden av laddinfrastruktur.