Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Analys

    Till reduktionspliktens försvar

    Foto: Mattias Goldmann

    Samtliga partier som står bakom klimatmålen bör besinna sig och utveckla reduktionsplikten – inte avveckla den. Mattias Goldmann presenterar sex argument för reduktionsplikten.

    Putins oacceptabla, grymma anfallskrig mot Ukraina drabbar naturligtvis i första hand de som lever där. Men det slår också mot svenska konsumenter i form av dyrare priser på bensin och diesel, och den tills nyligen okontroversiella reduktionsplikten har hamnat i skottgluggen när politiken ska adressera problemet.

    Det blir då nödvändigt att påminna oss om att alla sju partier som står bakom Sveriges klimatmål tills helt nyligen sett den som en viktig pusselbit för att nå 2030-målet för transportsektorn och 2045-målet om ett klimatneutralt Sverige.

    Argumenten för att fortsätta bygga omställningen på reduktionsplikten är tydliga och starka:

    1. Given klimatnytta. Reduktionsplikten anger inte, som många tror, hur mycket förnybart som bensin och diesel ska innehålla, utan hur mycket klimatpåverkan måste minska jämfört med ett 100 procent fossilt drivmedel. Klimatnyttan är tredjepartsverifierad och gäller för det förnybara drivmedlets hela livscykel. Den oro som några debattörer har för att biodrivmedlens klimatnytta skulle kunna vara begränsad eller till och med obefintlig gäller alltså inte alls här.
       
    2. Långsiktig tydlighet. Alla känner nog igen sig i Klimatpolitiska rådets kritik mot ryckigheten i klimatpolitiken. Bonusar införs och tas bort, pengar tillförs och tas slut, ena dagen är en teknik prioriterad, nästa dag gäller något annat. Som en motvikt till detta finns reduktionsplikten, som började gälla år 2020 och har årliga målbilder fram till år 2030. Det ger den trygghet som behövs för att miljardinvestera i svensk biobränsleproduktion från avfall, rester och överskott, med gröna jobb och minskat omvärldsberoende.

    3. Möjlighet till korrigeringar. En långsiktig plan måste kunna justeras om verkligheten snabbt förändras. Därför har reduktionsplikten återkommande kontrollstationer, med en sedan länge inplanerad i närtid. För att undvika att frågan partipolitiseras hanteras de av Energimyndigheten, i linje med Sveriges tradition av självständiga myndigheter vilket den socialdemokratiska regeringen nu frångår.
    1. Kostnadseffektiv utformning. Eftersom bränslebolagen måste uppnå en viss klimatnytta, inte en viss mängd biobränslen, kan de uppfylla plikten med mindre inköp om de väljer förnybara drivmedel med riktigt låg klimatpåverkan.

      Det stimulerar utvecklingen till allt klimatsmartare drivmedel, till glädje också för omvärlden. Dessutom gäller målet per kalenderår och för hela Sverige, så att varje bolag kan välja när och var biodrivmedlen används effektivast. Därmed hålls både priset och klimatpåverkan för själva bränsledistribution nere.
    1. Alla är med. Andra stimulanser för klimatomställningen riktar sig enbart de som köper nytt – elbil, solceller och liknande.  Reduktionsplikten minskar däremot klimatpåverkan för alla. Varenda fordon – från enklaste moped över bilar och bussar till tyngsta långtradare och flygplan – som tankar konventionell bensin, diesel eller jetbränsle får en successivt lägre klimatpåverkan utan konvertering och utan att brukaren behöver byta beteende. 
    1. Stabilisering av priset. När oljan var billig bidrog reduktionsplikten till högre drivmedelspriser. Biobränslena kostade mer än oljan eftersom de är fullt beskattade när de ingår i reduktionsplikten. Men redan i februari, innan den riktigt våldsamma prisstegringen på oljan, visade en Swecostudie att oljepriset stod för 57 procent av prishöjningen, det förnybara bara för 42 procent.

      När oljepriset som en respons på Putins krig mot Ukraina nu stigit snabbt och okontrollerat, så är en hög andel biodrivmedel en stabiliserande trygghet. Därtill kommer att oljan för bensin och diesel till uppemot tio procent är rysk – ju högre andel biodrivmedel, desto lägre andel rysk och annan fossil olja. 

    Trafikverket anger att Sveriges klimatmål för år 2030 kan nås tack vare reduktionsplikten. En återgång till mer fossilt i drivmedlen äventyrar omställningen och för med sig en hel rad andra negativa effekter.

    Regeringen angav tills nyligen att ”reduktionsplikten skärps så att mer förnybara drivmedel blandas in i bensin och diesel, och så att långsiktiga förutsättningar skapas för produktion av svenska biodrivmedel”. Det är en formulering som snarast bör användas igen.

    Samtliga partier som står bakom klimatmålen bör besinna sig och utveckla reduktionsplikten – inte avveckla den.

    Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet


    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.