Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Debatt

    Nej, o-ekologisk mat räddar inte klimatet

    Beatrice Rindevall Foto: Beatrice Rindevall

    I flera tidningar sprider sig nu nyheten att ekologisk mat är dåligt för klimatet, eftersom det tar större landytor i anspråk. Men rapporteringen missar viktiga aspekter – du räddar knappast klimatet genom att byta från ekologisk till konventionell mat. Det är mycket viktigare att tänka på vilken sorts mat du äter, skriver Beatrice Rindevall.
    – Vi har kommit fram till att ekologisk mat har större klimatpåverkan än konventionell mat. Det beror på att ekologisk mat kräver mer areal, mer mark för samma mängd mat, säger Chalmers-forskaren Stefan Wirsenius till Ekot.
    Upptäckten är ingen nyhet, utan bara ännu en studie som visar att skördarna blir lägre när man odlar ekologiskt jämfört med konventionellt. Och det borde inte vara en kioskvältare att det blir större bortfall när man begränsar användningen av bekämpningsmedel. Inte heller borde det vara så förvånande att mer yta behöver användas när djuren matas med ekologiskt jämfört med konventionellt och får gå ute istället för att vara konstant uppstallade.
    Nu menar Chalmers-forskaren att vi måste tänka på baksidan av den ekologiska produktionen, då Sverige har ett mål om att andelen ekologisk produktion ska öka till 30 procent. ”Om vi ökar den ekologiska arealen så mycket så kommer det bidra till avskogning någonstans i världen. Den aspekten måste tydligare komma in i diskussionen”, säger Stefan Wirsenius.
    Det kan vara en poäng, men det viktigaste perspektivet saknas. Mellan de olika matvarorna finns det otroligt stora skillnader i klimatpåverkan, och kött och mejeriprodukter kräver enorma mängder arealer. Mellan 20-25 procent av växthusgaserna kommer från jordbruket, och den stora majoriteten kan spåras till köttindustrin. I Mat-klimat-listan från SLU kan vi exempelvis se att nötkött släpper ut 26 kg per kilo kött, medan ett kilo baljväxter släpper ut 0,7 kilo. Potatis släpper ut 0,1 kg, pasta 0,8 kg, ris 2 kg, osv. Animalierna är på en helt annan nivå, med exempelvis smör 8 kg, lamm 21 kg, och fläsk 6 kg per kilo produkt.
    Den nya rapporten har kommit fram till att exempelvis ekologiska ärtor odlade i Sverige har 50 procent större klimatpåverkan än de konventionella, men jämfört med många andra produkter ligger de alltså ändå mycket bra till klimatmässigt. Utredningen beräknar också att skogen måste bort för att tillfredsställa behovet av landyta, vilket inte nödvändigtvis måste stämma.
    Om vi drar ner på köttet och äter ekologiska grönsaker kommer vi fortfarande hamna på plus för både klimat och ytanvändning. Att vi kan använda odlingsmark till människoföda, snarare än till boskap, är en mycket viktigare aspekt i diskussionen om mat och klimat. Sedan kan vi inte ignorera att det ekologiska självklart för andra värden med sig.
    Wirsenius rapport tar inte hänsyn till biologisk mångfald eller andra ekosystemvärden, medan den biologiska mångfalden i Sverige minskat drastiskt de senaste decennierna, till störst del på grund av skogs- och jordbruk. Mindre bekämpningsmedel i jordbruket skulle alltså kunna vara ett viktigt steg för att börja återställa de tärda ekosystemen. ”Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt”, skriver Naturvårdsverket i deras bedömningen att vi inte kommer nå målet om ”Ett rikt växt- och djurliv” till 2020.
    Innan vi förkastar mat som framställts med bättre djurhälsa, lägre antibiotikaanvändning och begränsat användande av bekämpningsmedel borde vi sätta saker i perspektiv. Det skulle finnas mycket plats för ekologiskt jordbruk om vi inte käkade så mycket kött, ville tanka ohållbara mängder bilar och flyg med biobränsle, och slängde en tredjedel av all mat. Det är där vi borde börja. Den biologiska mångfalden kan inte fortsätta ignoreras.


    SMB vill belysa skillnader. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.