← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Biologisk mångfald måste ta plats i politiken

Foto: Kristina Paukshtite / Pexels

Idag är det den internationella dagen för biologisk mångfald. “Vi unga har viljan att ställa om till ett samhälle som lever med naturen istället för av den”, skriver företrädare för nybildade Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald.

Idag är en dag som alla andra i pandemin. Men det är också den Internationella dagen för biologisk mångfald. När vardagen hamnar upp och ner blottläggs samhällets skörhet för många av oss. Just nu talas om beredskap och uthållighet, om ett samhälle där alla aktörer och flöden behöver samverka. Inte helt oväntat gäller detsamma för naturen. Nuvarande pandemi kommer vi att ta oss igenom, men som unga undrar vi: kommer den samtidigt pågående och mycket akuta naturkrisen ha ett slut? 

Den handlingskraft som vi ser nu i coronapandemin inger hopp och tillförsikt vad gäller politiskt mod och medmänsklighet. Men utan ett helhetsgrepp kan vi inte lösa miljöproblemen i grunden. Den biologiska mångfalden är avgörande i att visa väg till ekologisk hållbarhet. 

Just nu pågår en global massutrotning av den biologiska mångfalden. Eller med aktuella kristermer: oåterkallelig nedmontering av samhällsbärande ekosystemtjänster. Funktioner som pollinering, vatten- och luftrening eller kolbindning är vad som möjliggör ett gott liv för oss idag, men ska även göra det imorgon. 

Världens sammanställda forskning (via IPBES) pekar tydligt på direkta orsaker för massutrotningen såsom människans förändring av land och hav, överutnyttjande av arter och global uppvärmning. Men det presenteras även indirekta orsaker: vår kultur och demografi samt vårt juridiska och ekonomiska system. Vetskapen om vad som händer i vår natur idag, och vad som kommer hända imorgon – om inget görs – är glasklar. Att som ung se hur vår framtid successivt försummas, trots att vi redan nu står med framtidens facit i hand, är minst sagt frustrerande. 

För oss är det en självklarhet att alla beslut kring vår framtida utveckling ska ske på ett ekologiskt hållbart sätt. Detta är inget nytt. Redan 2015 när världens länder antog de 17 målen för ett hållbart samhälle – Agenda 2030 – ordnades målen likt en bröllopstårta.

Agenda 2030-målen.

Längst ner, som grund för hela samhället, sattes målen för ekologisk hållbarhet. Därefter kom målen för social hållbarhet och sist, i den översta och minsta delen av tårtan, de ekonomiska. Det går inte att uppfylla målen, exempelvis om fattigdom, hälsa och fred utan fungerande klimat och biologisk mångfald som ekosystemen behöver. Idag går tyvärr ekonomiska, kortsiktiga motiv före det långsiktiga arbetet som behövs för allas vår överlevnad.

Varför ser vi då så lite om akutläget för den biologiska mångfalden? Klimatfrågan är nu närvarande i det kollektiva medvetandet, men ingen miljöfråga står för sig själv. Alla beslut och åtgärder behöver ta hänsyn till den ekologiska helheten för att kunna hantera miljöfrågorna. Genom att säkerställa biologisk mångfald blir ekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter, samtidigt som naturlig kolbindning minskar den globala uppvärmningen. Det är ett akut planetärt läge för både natur och klimat, vilka är beroende av varandra.

Att blunda för den biologiska mångfalden innebär att riskera de naturresurser som vi människor är beroende av. Vi behöver dessutom naturen för sociala, spirituella och kulturella syften. Allt naturen ger oss behöver värdesättas och beaktas, så att även vi kan leva ett gott liv i framtiden. Men naturen är inte bara till för oss. Vi behöver inse att vi inte är frikopplade från naturen utan att vi är en del av ett ekosystem. Andra arter är också beroende av naturen för sin överlevnad. Vi har därför ett ansvar att säkerställa naturens välmående för fler än oss själva. Alla arter har samma rätt att leva som vi. 

I år pågår förhandlingar om ett globalt avtal för biologisk mångfald inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Avtalet ska gälla för de kommande 10 åren, vilka är de mest kritiska åren för vår planets framtid. Nu behövs engagemang och höga ambitioner för vår biologiska mångfald om dessa planer ska lyckas. Vi vill att Sverige agerar som förebild, med kraftfulla åtgärder både nationellt, i EU och internationellt. 

Omställningen kommer att påverka alla generationer – både dagens men särskilt framtidens – och därför behöver alla inkluderas och hjälpas åt. Vi unga förstår vad som står på spel och är beredda att ställa om redan idag. Men vi klarar inte detta själva. Vi behöver tillfrågas, inkluderas och få inflytande i beslutsfattandet för att kunna bidra.

Det är därför vi skriver den här artikeln. Det behövs fler engagerade unga som visar att miljöpolitik inte längre kan särbehandlas eller fragmenteras. Vi är många som engagerar oss i miljöfrågor idag och vi ska inte längre stå var och en för sig. Därför går vi nu samman i ett nätverk, för att kunna samarbeta och visa hur viktig frågan om biologisk mångfald är. 

30 procent av Sveriges befolkning är idag under 25 år och det är vår framtid som avgörs nu. Hur inkluderas vi i miljöfrågornas beslutsprocesser? Var syns våra åsikter i media? I klimatfrågan har de globala skolstrejkerna visat att unga vill synas och påverka. Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det unga engagemanget ska inte stå på gatan längre utan behöver ges plats vid förhandlingsborden. 

Frågan kräver samarbete över generationsgränser, mellan professioner och samhällssektorer. Vi uppmanar nu företag, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle att ta den biologiska mångfalden på allvar och samtidigt räcka ut en hand till oss unga. Ni har vårt stöd att agera kraftfullt och snabbt för att säkerställa vår gemensamma framtid. Den biologiska mångfalden får inte glömmas bort, utan bör vara den kompass som visar riktning för samtliga miljöåtgärder. Endast då garanteras ekologisk hållbarhet och vi kan uppnå målen i Agenda 2030. 

Nuvarande pandemi visar att vår inverkan på naturen ger fler konsekvenser än bara klimatförändringar. Men den visar även att snabba, kraftfulla åtgärder är möjliga inom våra demokratiska ramar om viljan och modet finns. Vi unga har viljan att ställa om till ett samhälle som lever med naturen och inte av den. Har dagens ledare modet?

Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald:

Tove Lönneborg, Fältbiologerna
Lovine Waldvik, PUSH Sverige
Lova Eveborn, WWF Sweden Youth
Stina Bagge, Arctic Youth Network
Rebecka Forsberg, Grön Ungdom
Oskar Wikström, Lund Sustainable Engineers
Sandra Swartling, Klimatföreningen vid Karolinska Institutet
Oliwer Schultz, Navitas studentförening vid Linköpings universitet
Emily Wiesemeyer, Symbios miljöförening vid Stockholms universitet
Gustaf Zachrisson, Nordic Youth Biodiversity Network


Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra