C, Roger Tiefensee: Marknadsekonomins möjligheter

I samhällsdebatten hörs ibland röster som säger att miljöproblem löses bäst om vi inte har tillväxt i ekonomin. Samtidigt hörs andra som säger att tillväxt i ekonomin är det enda viktiga och miljöproblem inget politiken ska bry sig om. Som centerpartist tar jag avstånd från båda synsätten. Vi behöver utveckling i ekonomin samtidigt som vi löser miljöproblem. Därför var det med glädje som jag läste att EU-parlamentet äntligen fattat beslut om att frysa en stor del av utsläppsrätterna i EU:s handelssystem för att tvinga upp priset på koldioxid. För det handlar verkligen om att förena miljö och ekonomi. Skatt på koldioxid och ett högt pris på utsläpp av koldioxid är bland de viktigaste verktygen vi har i miljöpolitiken. Jag säger miljöpolitik och inte specifikt klimatpolitik, för klimatfrågan är ödesfrågan som genomsyrar alla miljöområden.

Klimatet är en fråga som diskuteras flitigt i de politiska förhandlingarna men som är en betydligt bredare fråga än så. Klimatet berör dig och mig som privatpersoner och samtidigt djur och växter i våra ekosystem. Klimatfrågan spänner över gränser och har påverkan på andra miljöområden, konsekvenser på andra samhällsproblem liksom på livsmedelsförsörjning och den ekonomiska tillväxten, inte minst i utvecklingsländer. Om inte klimatfrågan löses kan vi inte heller hävda andra humanitära värden.

Ett högre pris på koldioxidutsläpp är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. En grön omställning som utgår ifrån en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är en nödvändighet, och detta ska ske i samklang med grön tillväxt, innovationskraft och välstånd.

Det är de fattigare länderna, med sämre förutsättningar att hantera klimatförändringar som också är de första att drabbas. Fattigdomen är fortfarande ett av världens största problem men tack vare frihandel och växande öppenhet i världsekonomin har flera länder fått ekonomisk tillväxt och välstånd. Men om klimatförändringarna fortsätter riskerar denna utveckling att stagnera på grund av översvämningar, torka, jordförstöring och vattenbrist. Detta kan i sin tur följas åt av flyktingströmmar och sociala konflikter.

Vi i de industrialiserade länderna har åtagit oss genom FN att avsätta medel för klimatinvesteringar i dessa länder, 100 miljarder USD årligen från och med år 2020, som ska gå till klimatanpassning och utsläppsminskningar. Centerpartiet vill se att Sverige fortsätter att agera som ett föregångsland när det gäller klimat så väl som inom andra miljöområden. Vi vill därför inrätta ett särskilt klimatanslag för klimatfinansiering utöver det vanliga biståndet. Vi vill även se att intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter kan nyttjas till klimatinvesteringar i utvecklingsländer istället för att bara gå in i statskassan.

Klimatfinansiering är en del som är avgörande för att få till ett globalt klimatavtal. Den andra delen är åtaganden om utsläppsminskningar. EU behöver med större kraft ta på sig rollen som lagkapten och leda omvärlden mot högre ambitioner när det gäller utsläppsminskningar. Ett viktigt steg är därför att EU åtar sig att sänka sina utsläpp med minst 30 procent till år 2020 oberoende vad andra länder gör för åtaganden. Då skapas det förutsättningar att också andra går efter, vilket är helt nödvändigt och vi ska klara målet att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2 grader.

Nationellt är målet att Sverige till år 2050 ska vara ett samhälle som inte orsakar några nettoutsläpp av växthusgaser alls. Ett viktigt delmål är att våra fordon ska vara oberoende av fossil energi till år 2030. Som centerpartist vill jag förena dessa mål med att Sverige ska ha ett hållbart energisystem som är till 100 procent baserat på förnybar energi, utan kärnkraft, inom en generation. Det är utmanande mål, men fullt möjliga att nå om vi inte ser motsättningar mellan ekonomisk utveckling och miljöutmaningar, utan istället använder hela den kraft marknadsekonomin har om vi bara ger de rätta spelreglerna!

Roger Tiefensee, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet