”Det som händer Amazonas regnskog måste lyftas fram i ljuset”

”Den 4 november träder Parisavtalet i kraft för de länder som enats om att begränsa eller minska sina utsläpp av växthusgaser. Brasilien, som är världens tredje största producent av växthusgaser, åtar sig enligt avtalet att uppnå noll illegal avskogning i Amazonas till år 2030. Med den nya regeringens åtstramningsåtgärder blir det väldigt svårt, om inte helt omöjligt, för Brasilien att uppnå det målet”, skriver Marina Ädel från miljöorgansationen Kanindé i Brasilien, idag på Supermiljöbloggen.

Årligen skövlas det över 5 000 km2 regnskog i Brasiliens Amazonas, motsvarande en Vänern om året. Det mesta av skogsmarken omvandlas till jordbruks- eller betesmark som används för soja-och köttproduktion. En stor del av avskogningen sker illegalt, aggressivt och långt bortom statlig kontroll. Ungefär hälften av Brasiliens regnskog finns nu bevarad i form av naturreservat och skyddade territorier för ursprungsfolk. Att dessa områden fortsätter att bevaras är av största vikt för att reducera den illegala avskogningen. Vad som försvårar, om inte helt omöjliggör, för Brasilien att uppnå noll illegal avskogning, är en rad starka utrikes- och inrikespolitiska drivkrafter som inte låter sig hindras av det ambitiöst formulerade klimatmålet. Till att börja med har vi den välkända och oundvikligt växande globala efterfrågan på råvaror såsom nötkött och sojaprodukter. Numera får den också konkurrera med Brasiliens allt växande inhemska efterfrågan på dessa varor. Sedan har vi den mäktiga jordbrukssektorn och dess lobbyingaktiviteter i den nationella kongressen.

Ca 40 procent av parlamentets 513 ledamöter representerar jordbrukssektorns intressen. Dessa verkar aktivt för att legalisera expanderingen av jordbruksverksamheten i skyddade skogsområden, inklusive inom ursprungsfolkets territorier. Budgetpropositionen för 2017 från regeringen Temer försvårar ytterligare fortsatt skydd av ursprungsfolkets territorier, och därmed reducerad avskogning. Den statliga myndigheten som verkar för ursprungsfolkets rättigheter (FUNAI) kommer att få det lägsta anslaget på tio år, ca 70 procent mindre medel jämfört med vad som tilldelades år 2007. FUNAI ser den nuvarande situationen som kritisk och varnar att 70-130 kontor av 260 befintliga kommer att behöva stängas ner. I praktiken innebär det mindre personal och medel för utmarkering och skydd av territorier för ursprungsfolk och övervakning av illegal avskogning. Dessutom håller ett nytt lagförslag på att införas som avser att begränsa andelen investeringar inom den offentliga sektorn under de kommande 20 åren.

För FUNAI:s del, som redan sitter i en djup ekonomisk svacka, innebär det ytterliggare budgetnedskärningar för en lång tid framöver. Lägg därtill alla de tiotusentals infrastrukturprojekt såsom vägar och dammar som planeras i Amazonas, en växande illegal småskalig avskogning samt landets politiska turbulens, så växer det fram en grov skiss av det dystra tillståndet i vilket Brasilien nu ska ta sina första steg mot klimatmålet.

Vi i Sverige må ha en bättre grund att stå på i arbetet med våra klimatmål, men varför inte passa på att dra med även en gigant som Brasilien i rätt riktning? Sveriges höga status inom klimatfrågan globalt sett gör oss till enastående förespråkare för konkreta goda exempel. Medveten konsumtion bland privatpersoner och hållbar upphandling inom näringsliv och offentlig sektor är några av många åtgärder samhällets aktörer kan och bör fortsätta vidta. Men framförallt – fortsätta att upptäcka, förundras, fascineras, uppröras, uppmärksamma och dela med av det som händer i Amazonas. Att vi vet, att det brasilianska folket vet att vi vet, är viktigt i sig för att pressa på den brasilianska regeringen. Att just få press utifrån och in kan vara det enda effektiva sättet för Brasilien att uppnå klimatmålet till år 2030 med regnskogen i behåll.

Marina Ädel
Praktikant på miljöorgansationen Kanindé i Brasilien via Jordens Vänner