Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Elisabet Strand: Vi har en hel värld att förlora

Från min utsiktspunkt försöker jag varje dag spana in sådant som har med klimatfrågan att göra. Jag kan konstatera att det är mycket som händer. Klimatforskningen blir alltmer stabil, och det blir allt svårare för någon att seriöst ifrågasätta att vi befinner oss i en människoskapad global uppvärmning.

Den senaste sammanställningen av klimatforskningen från SMHI, som publicerades i september, visar att läget återigen är allvarligare än tidigare forskning visat. Rapporten heter ”Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet”, sammanställd av Markku Rummukainen, Christian Azar m fl och finns att hämta på SMHI: s hemsida.

Johan Rockström talade härom veckan på konferensen ”Sverige Kan!”. Underrubriken skulle kanske varit ”… men vill inte”, om en tänker på det politiska ledarskapet. Rockström sa att vi redan har intecknat oss för 2 grader och att utvecklingen kommer att bli antingen farlig eller katastrofal för mänskligheten beroende på hur vi hanterar utmaningen. Temperaturökningen följer vetenskapens förutsägelser, men konsekvenserna tycks komma tidigare och vara allvarligare än förväntat.

Konsekvenserna, ja, vi kan läsa om dem i tidningarna varje dag. Översvämningskatastrofer och svår torka i olika delar av världen. Vi kan se början på det som kommer att bli mänsklighetens lott under detta århundrade, att hantera katastrofer och oförutsedda förändringar. Och ju längre vi väntar med att göra något åt grundproblemet desto värre kommer situationen att bli, så enkelt är det.

Kaffeodlingens svårigheter har varit på tapeten i SVT. En colombiansk kaffeodlare med nästan 70 års erfarenhet beskrev hur han inte längre kände igen vädret. Regnen som kommit regelbundet i alla år är plötsligt nyckfulla, nya sjukdomar drabbar kaffebuskarna, och skördarna förväntas minska med 60 – 70 %. Kaffet kommer att bli dyrare, av sämre kvalitet och till slut en lyxprodukt.

Jag tycker att det är sorgligt att tänka på att inte kunna dricka kaffe så mycket jag vill, eller att barnen inte ska kunna få sig en kopp kaffe i framtiden. Men kaffe är möjligt att klara sig utan och ändå leva ganska gott. Det värsta är att det oförutsägbara vädret också drabbar annan mer livsnödvändig odling.

Utsläppen av växthusgaser är det tydliga och på ett sätt enkla grundproblemet. Vi har känt till det i några decennier. Världens ledare har fått vårt förtroende att lösa det, att se till att utsläppen minskar. Klimatkonventionen kom till på Riokonferensen 1992 och det slutmål som konventionen ställde upp är att “stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”. Sen kom till slut Kyotoprotokollet 1997, överenskommelsen om att industriländernas utsläpp skulle minska med minst 5,2 % mellan 2008 och 2012.

Och hur går det då? Jo, det sattes rekord i utsläpp 2008, sen kom en dipp 2009 i samband med finanskrisen. All time high uppmättes 2010. 5 % mer växthusgaser än under det förra rekordåret 2008 släpptes ut i atmosfären. Det mesta (44 %) av utsläppen 2010 åstadkoms genom att elda kol, 36 % från olja och 20 % från naturgas.

Forskning visar att Sverige och EU behöver minska utsläppen med minst 40 % till 2020. Men Sverige kommer inte att driva en minskning ens med 30 % i klimatförhandlingarna. Sverige använder inte heller de strategiskt viktiga statliga företagen Vattenfall och SJ för att snabbt nog leda landet in i en fossilfri tillvaro. Sverige och EU ser oljeutvinning i Arktis som en möjlighet!
Jag gissar att de menar en möjlighet att tjäna pengar. I min enkla hjärna är pengar bara ett medel för utbyte och fördelning av det människan verkligen behöver eller vill ha. Och om vi inte ens kan köpa en kopp kaffe för pengar…

Mänsklighetens största utmaning brukar jag säga när jag vill använda stora ord. Och vi svarar inte upp mot utmaningen. Jag vet inte någon som tror att Durbanförhandlingarna kommer att ge ett avtal som minskar växthusgasutsläppen. Istället verkar världens ledare vilja ta med oss på ett chicken race i blindo. Vi vet inte hur nära vi är stupet, men vi kommer att få hänga med, i full fart.

Det finns förstås ett alternativ; att tillräckligt många sätter klackarna i backen och hejdar framfarten. Så låt dig inte lugnas av den politiska retoriken, eller av teknikoptimism och förhandlingsteknikaliteter. Vi har helt enkelt för mycket att förlora.

Elisabet Strand
Talesperson Klimataktion

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra