Fasa ut beroendet av rysk gas

Rysslands invasion av Ukraina påverkar hela Europa inom alla politikområden. På energisidan har den blottlagt det europeiska beroendet av ryska fossila bränslen, särskilt utbyggnaden av den fossila naturgasledningen Nord Stream 2. Putins dårskap ger arbetet med att bygga ut fossilfria energiformer en skjuts framåt, skriver Simon Holmström, åländsk parlamentariker som är aktiv i Nordiska rådet.

Förra veckan gav den tyska rikskanslern Olaf Scholz ett mycket viktigt besked till följd av de ryska överträdelserna av den ukrainska gränsen. Den redan utdragna tillståndsprocessen för den 1200 km långa gasledningen Nord Stream 2 (NS2) stoppades. 

I Europa har Tyskland varit en av de största förespråkarna för den andra gasledningen genom Östersjön. Man har hävdat att fossilgasen är ett nödvändigt ont för att kunna fasa ut olja och kol under tiden den förnybara energiproduktionen ökar. Dessutom har EU:s utsläppsrätter ökat i pris vilket gjort att naturgasen kommit att bli ett mer ekonomiskt gångbart alternativ.

Därför har den tidigare rikskansler Angela Merkel menat att Nord Stream 1 (NS1) som sedan invigningen 2011 har kunnat leverera upp till 55 miljarder kubikmeter naturgas från Ryssland till Tyskland per år, inte räcker till. Därmed inleddes byggandet av NS2 med avsikt att fördubbla tillförseln.

Att processen att godkänna NS2 nu stoppats är inte bara en markering mot Ryssland, utan samtidigt en markant vinst för klimatet. Gazprom som står bakom gasledningarna- och leveransen är enligt flera forskningsinstitut ett av världens mest klimatskadliga bolag. Carbon Disclosure Project placerade bolaget på andra plats på deras lista över största utsläppsbovar. Räknar man in kumulativa koldioxid- och metanutsläpp, hamnar bolaget på nummer 4 på Climate Accountability Institutes lista över utsläppare.

Än värre är att en fullständig livscykelanalys aldrig efterfrågats under tillståndsprocessen. Detta måste ses som ytterst anmärkningsvärt med tanke på att gasledningen är det största fossil-projektet i Europa. Enligt organisationerna Urgewald och Environmental Action Germany (DUH) kommer NS2 att ge upphov till ca 1 miljard ton koldioxidekvivalenter under en tioårsperiod, om man räknar bort flyktiga metanläckage under produktion och transport. 

Ryms naturgasen inom Tyskland eller Europas utsläppsbudget? En studie gjort av Climate Action Network från 2020 visar att naturgasen behöver fasas ut helt senast 2035 för att EU ska klara av Parisavtalets 1,5-graders mål. Till dess behövs en nedtrappning, inte en ökning. Utsläppsbudgeten är helt enkel för snäv för att tillåta en utökad energiinfrastruktur för fossil gas.

Inte heller situationen med de höga energipriserna kommer långsiktigt att lösas med naturgas. Det är i själva verket frånvaron av en tillräckligt ambitiös klimatpolitik som är grundorsaken till den europeiska energikrisen, vilket gjort att efterfrågan panikartat har behövt täckas med fossila bränslen. Det fortsatta beroendet av och investeringarna i fossila bränslen löses inte av ännu en rysk gasledning till Europa. Stora investeringar i fossila källor görs alltid på bekostnad av förnybar teknik.

Ukrainakriget har visat att det europeiska fossilberoendet också är en säkerhetsrisk. För det går inte att komma ifrån att NS2 är ett betydelsefullt politiskt såväl som ekonomiskt maktmedel. Om det finns något som det förfärliga kriget för med sig är det i så fall en djupare förståelse för behovet av ett storskaligt investeringspaket i lokalt baserade förnybara energikällor.

Simon Holmström 

Ledamot av Ålands lagting (Hållbart initiativ)

Ersättare i Nordiska rådet (Mittengruppen)