Läkemedel botar sjukdomar, minskar lidande och räddar liv. Utvecklingen av nya läkemedel går snabbt framåt och på så vis kan fler få hjälp. Det är fantastiskt, men samtidigt skapar läkemedel miljöproblem som hotar människor, natur och möjlighet att i framtiden bota människor. Nu måste stat, landsting och kommuner samverka bättre för att minska läkemedlens miljöpåverkan, skriver Tomas Eriksson (MP) och Amanda Palmstierna (MP) idag på Supermiljöbloggen.
Människor och djurs överkonsumtion av antibiotika skapar multiresistenta bakterier och det är ett globalt problem. Nyligen publicerades en rapport som visar att cirka 700 000 personer dör i infektionssjukdomar varje år på grund av resistens mot läkemedel. Tar vi inte tag och löser problemet kommer motsvarande siffra vara tio miljoner om året 2050.
Det handlar också om stora pengar. Folkhälsoinstitutet har tittat på kostnaden 2024 om Sverige skulle hamna på samma nivå som är ett faktum i andra länder. Blir läget som i Tyskland fördubblas kostnaderna till 10 miljarder kronor, hamnar vi på Italiens nivå handlar det om 28 miljarder. Pengar vi måste tillföra när läkemedel blir dyrare, vårdtider längre och kostnaden för smittspårning ökar.
Östrogenbaserade läkemedel är ett annat problem. När de kommer ut i våra vatten försämrar de fiskars möjlighet att fortplanta sig. Vissa cytostatika kan också ge upphov till cellförändringar när de sprids i naturen.
Miljöpartiet i Stockholms läns landsting vill att fler insatser görs på samtliga politiska nivåer för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Staten borde skyndsamt gå vidare med att införa den i läkemedelsutredningen föreslagna miljöpremien för receptbelagda läkemedel. Detta skulle möjliggöra att läkemedel med mindre miljöpåverkan väljs framför andra läkemedel vid samma medicinska effekt. Staten borde även våga utmana EU lagstiftning med att möjliggöra miljömärkning av receptfria läkemedel.
Landstingen måste arbeta hårdare för att minska förskrivningen av antibiotika. Tyvärr ser vi att dagens system gör att vissa vårdgivare skriver ut antibiotika för att patienterna vill det trots att det inte är medicinskt motiverat.
Landstinget måste också ställa tydligare miljökrav när de upphandlar läkemedel. På så vis kan landstinget som stor inköpare driva på utvecklingen. Genom införande av läkemedelsautomater och startförpackningar kan även onödig kassation av läkemedel minskas.
Kommunen har också en viktig uppgift. Hemtjänstpersonal hanterar dagligen läkemedel och det är viktigt att de får utbildning i hur dessa ska hanteras för att undvika onödig spridning i naturen. Kommuner ansvarar även för reningsverken. När kommuner renoverar och bygger om dessa behöver rening från läkemedel tas med som ett ytterligare reningssteg i processen. Detta för att hindra rester från läkemedel som vi kissar ut att hamna i sjö och dricksvatten. Idag renas vårt avloppsvatten inte alls från dessa substanser. Det finns lovande ny teknik på väg fram som skulle kunna hantera även läkemedelsrester. Det kommer kosta pengar, men det gör alternativet också. I kronor, men också i liv och försämrade levnadsförutsättningar för människor och djur.
Tomas Eriksson (MP)
Gruppledare Stockholms läns landsting
Amanda Palmstierna (MP)
Andre vice ordförande för Miljöberedningen i Stockholms läns landsting
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
