Covid-19 är bara början och kommer att följas av ännu dödligare virusutbrott om inte människans exploatering av djur och natur inom kort stoppas. För att minska risken för fler pandemier behöver människans ekologiska fotavtryck minska rejält.
När covid-19 växte fram i den kinesiska staden Wuhan i december 2019 började man tidigt misstänka att smittan kom från den lokala marknaden och handeln med vilda djur. Även om det är för tidigt att slå fast om marknaden utgjorde själva ursprunget eller om den bara fungerade som en ”förstärkande miljö” kan nog de flesta hålla med om att det är en synnerligen dålig idé att ha en massa olika exotiska djur samlade tillsammans på en lite yta där de kommer i kontakt med varandra.
Som de flesta nu vet orsakas covid-19 av ett coronavirus, sars-cov-2, som är nära släkt med de coronavirus som låg bakom de tidigare zoonotiska epidemierna, sars och mers. Dessa virus tycks alla härstamma från fladdermöss och kan flytta över till oss människor via andra djur som fungerar som bryggor. I fallet sars (sars-cov-1) handlade det om maskpalmmårdar som såldes på djurmarknader.
När den årliga folkkongressen i Kina nyligen hölls, två månader försenad, var ett av ämnena på agendan just marknader med vilda djur, vilka förbjudits sedan coronaviruset bröt ut. Och nyligen kom signaler om att myndigheterna i Wuhan även utfärdat ett förbud mot att äta vildfångade djur, och att det ska bli otillåtet att jaga dem.
Detta är välkomna signaler, eftersom det initiala förbudet inte varade särskilt länge. I april öppnade Wuhan nämligen upp sina marknader igen, precis som efter sars-utbrottet 2003.
Beslutet att öppna marknaderna har av förståeliga skäl upprört många politiker, forskare och debattörer som vill se ett totalförbud för dessa marknader. Flera debattörer menar att eftersom sars spreds via marknaderna i början av 2000-talet borde Kina redan då stängt dem för gott.
Men debatten om Kinas djurmarknader saknar flera viktiga perspektiv. För det första kan en snabb stängning med förbud leda till att handeln ändå kommer att fortsätta, fast på en svart marknad med risk för minskad insyn och möjlighet till reglering och övervakning. För det andra kan ett ensidigt fokus på djurmarknaderna även innebära att man missar den stora bilden – att människan helt enkelt pressar jorden för hårt och sätter den biologiska mångfalden ur spel.
I Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin Konflikt från 16 maj betonar Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, att människans aktiviteter numera påverkar 75 procent av jordens yta och i allt större utsträckning inkräktar alltmer på naturen.
Förra året kom en uppmärksammad global rapport som visar att 1 miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Det har skapat ett extremt tryck på vår biologiska mångfald. Andersen beskriver virusutbrottet som en varningssignal om att vi sätter för stort tryck på jordens kvarvarande vilda livsmiljöer.
Även forskare hos vetenskapspanelen för biologisk mångfald, IPBES, skriver att covid-19 ”kanske bara är början”. De räknar bland annat upp skogsskövling, gruvindustri, storskaligt jordbruk och exploatering av vilda arter som orsaker till pandemin och skriver att dessa tillsammans skapat en ”perfekt storm” för att sjukdomar ska kunna spridas.
Såväl klimatförändringarna som exploateringen av naturliga livsmiljöer – jordbruk, gruvdrift eller stadsbebyggelse – driver vilda djur i närmare kontakt med människor. Sjukdomar som det nya coronaviruset bli vanligare i takt med att människan fortsätter att förstöra vilda djurs habitat.
En av de största bovarna i dramat är den industriella köttproduktionen, som pekats ut av både FN och EU som startpunkt för många av de smittsamma sjukdomar vi sett de senaste åren. Och det lär bli värre, inte minst med tanke på djurindustrins överanvändning av antibiotika. Det är inte bara klimatet som vinner på minskad köttkonsumtion – att skippa köttet kan alltså även förhindra smittsamma sjukdomar.
Förutom antibiotika och förlust av biologisk mångfald handlar vår ökande sårbarhet för sjukdomar också om klimatet. Klimatförändringar påverkar redan i dag spridning och överföring av så kallade vektorburna sjukdomar, som överförs via insekter eller fästingar. I takt med ett allt varmare klimat så väntas dessa smittor öka. Det är ytterligare ett tungt argument för att minska utsläppen.
Covid-19 är ett tydligt bevis på vilka konsekvenser människans agerande kan få. Om inte människans rovdrift på djur och natur upphör kommer coronapandemin snart att följas av ännu dödligare sjukdomar.
Därför måste vi genast ställa om till en värld som värnar den biologiska mångfalden och begränsar människans påverkan på klimat och miljö. Hälsoargumentet behöver bli centralt i den miljöpolitiska debatten. Det postpandemiska samhället måste göra allt det kan för att stoppa exploateringen av naturen.
Andreas Vilhelmsson, redaktör på Supermiljöbloggen
På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
