”Gör jordbruket till nästa klimatneutrala bransch”

DEBATT Det är möjligt för jordbruket att nå mycket låg klimatpåverkan utan minskad köttkonsumtion. Ny utsläppsminskande teknik kan på egen hand vara tillräckligt för att eliminera jordbrukets klimatpåverkan. Detta öppnar upp möjligheter för svenskt jordbruk att bli Sveriges nästa klimatneutrala bransch. Men satsningarna på ökad ekologisk odling riskerar att stå i vägen för en sådan positiv utveckling. Det skriver Stefan Wirsenius, forskare på Chalmers tekniska högskola.

Sverige och EU har världens kanske mest ambitiösa klimatpolitik med detaljerade utsläppsmål och omfattande styrmedelspaket – men bara för vissa sektorer, främst transporter och energi. För jordbruket, som står för en fjärdedel av världens klimatpåverkan, finns inga utsläppsmål. Sverige, som brukar kalla sig ett föredöme i klimatpolitiken, har inga styrmedel på plats som väsentligt kommer att minska jordbrukets utsläpp. Fokus på energi och transporter är befogat, men om vi på allvar ska kunna bromsa klimatförändringarna måste även jordbrukets utsläpp minskas kraftigt.

Svenskar äter dubbelt så mycket kött som resten av världen och det är angeläget att vi minskar konsumtionen, främst av nötkött som är särskilt klimatskadligt. Men det betyder inte att svenskt jordbruk ska minska sin produktion i motsvarande grad – tvärtom. Även om svenskar och andra i världens överklass minskar sin köttkonsumtion kommer den globala efterfrågan att öka, främst på grund av ökande inkomster bland världens medelklass. Det svenska jordbruket är bland världens mest effektiva och är i en god position att möta den globala efterfrågan med relativt sett liten klimatpåverkan. Svenska konsumenter kan alltså bidra till att mildra klimatkrisen genom att minska sin köttkonsumtion. Svenska jordbrukare kan bidra genom att öka sin produktion och samtidigt minska utsläppen.

För att svenskt jordbruk ska kunna göra det krävs en kraftigt ökad användning av tekniker som minskar utsläppen av växthusgaser. Dessvärre är sådana tekniker i jordbruket outvecklade, främst på grund av ointresse från både bransch och regeringar. Det finns en felaktig uppfattning att de tekniska möjligheterna att minska jordbrukets utsläpp är små. I en rapport som nyligen publicerats av World Resources Institute i USA visar jag och mina medförfattare att förbättrad teknik faktiskt skulle kunna minska jordbrukets klimatpåverkan hela vägen ner till noll.

Rapporten beskriver hur jordbruket i Danmark skulle kunna bli klimatneutralt. Men de danska och svenska jordbruken är snarlika och den strategi för ett klimatneutralt jordbruk som vi presenterar kan tillämpas även i Sverige:

1. Ökad effektivitet i användningen av mark, djurfoder och växtnäring. Ju effektivare vi använder mark, djurfoder och växtnäring desto lägre blir klimatpåverkan per mängd producerad mat. Det handlar både om att få ut större skördar per hektar och mer kött och mjölk per mängd foder. Men även att använda kväve och annan växtnäring effektivare, för att minska överanvändning och läckage av konstgödsel. Det svenska jordbruket hör redan till de främsta i världen i dessa avseenden, men vi kan och bör göra mer.

• Användning av utsläppsminskande tekniker. En mer effektiv matproduktion kan minska utsläppen rejält, men inte helt. Därför behöver vi även använda särskilda utsläppsminskande tekniker. Det handlar bland annat om fodertillsatser som minskar metanutsläppen från idisslare och gödselmedelstillsatser som minskar utsläppen av lustgas från mark. Sådana tekniker har potentialen att mer än halvera dessa utsläppskällor, som idag är bland de största i jordbruket. Men inga av dessa tekniker används ännu i det svenska jordbruket.

• Återskapande av våtmarker. Nära hälften av växthusgasutsläppen från svenskt jordbruk kommer från odling på utdikade våtmarker och torrlagda sjöar. Dessa utsläpp kan minskas med mer än hälften om markerna tas ur produktion och våtmarkerna återskapas. Förutom klimatvinsten skulle detta drastiskt öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

• Ökad kolinbindning i lövskogar. De tre första punkterna skulle sammantaget kunna minska jordbrukets utsläpp med 70-80 procent. De återstående utsläppen kan kompenseras med kolinbindning i skogar som etableras på den jordbruksmark som kan frigöras genom högre skördar per hektar och ökad fodereffektivitet. För att även bidra till ökad biologisk mångfald bör dessa vara lövskogar, en naturtyp som är ovanlig i Sverige idag.
  
  

Politiken har en nyckelroll för att göra detta möjligt. Sverige bör etablera omfattande program för innovation och utrullning av de tekniker som erbjuder störst utsläppsminskningar till lägst kostnad. På samma sätt som vind- och solkraft initialt behövde subventioner för att bli konkurrenskraftiga, behöver tekniska klimatlösningar i jordbruket finansiellt stöd för att kunna etableras i stor skala. För att nya våtmarker och lövskogar ska bli verklighet behövs finansiell kompensation till markägare.

En nyckelfråga för att nå nollutsläpp i jordbruket är alltså ökad markeffektivitet, i form av ökade skördar per hektar och ökad effektivitet i omvandling av grödor till kött och mjölk. Det frigör mark som kan användas för kolinbindning i lövskog. Därför är det problematiskt att riksdagen har antagit mål om kraftigt ökad produktion av ekologisk mat. Ekologisk odling drar utvecklingen åt andra hållet. Den har väsentligt lägre skördar per hektar; det går alltså åt mer mark för samma mängd mat. Med ökad ekologisk odling blir det svårare för det svenska jordbruket att nå nollutsläpp. Det gör också att Sverige kommer att producera mindre mat. Vi skjuter därigenom över bördan att producera mat för en växande världsbefolkning på andra länder, som har sämre förutsättningar att göra det på ett klimatvänligt sätt.

Det är möjligt för jordbruket att inom 20 till 30 år nå mycket låg klimatpåverkan, även utan minskad köttkonsumtion. Men det förutsätter omfattande användning av utsläppsminskande tekniker. Det förutsätter också politiskt stöd för utveckling av klimatvänlig teknik i jordbruket – något som i hög grad saknas i Sverige idag. Om Sverige vill vara ett föredöme måste man formulera en klimatpolitik för jordbruket med konkreta utsläppsmål för olika utsläppskällor och med verksamma styrmedel. En central del i politiken bör vara att underlätta för jordbruket att öka produktionen, och samtidigt minska sina utsläpp. Det finns många goda skäl att sätta upp ett möjligt och optimistiskt mål för det svenska jordbruket: att bli nästa klimatneutrala bransch.

Stefan Wirsenius,

Docent och forskare i klimatpåverkan från markanvändning

Chalmers tekniska högskola

Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.