Göran Erselius, 2050: Färja till Almedalen klimatsmartare än flyg – trots allt

Veckans kolumn hänvisar till ett inlägg som publicerades 30 juni i samband med Almedalsveckan. Läs det här.

* * *

– Går det inte åt mer energi att tillverka ett vindkraftverk än vad det producerar under sin livstid?!
– Jag har hört att etanolen inte är klimatbättre än fossilolja!
– Återvinningsstationerna töms ner i en och samma behållare när de flyttas över till lastbilen!

Jag tror vi alla någon gång har hört dessa och liknande citat och från de som inte vill eller orkar ställa om till ett hållbarare samhälle. Med Internet aldrig mer än en armlängd bort finns det en guldgruva för den som vill hitta argument för sin sak, oavsett vad den är. Ordspråket ”den som söker, den finner” har aldrig stämt bättre. Och även om tusen artiklar publicerats därefter som bevisar motsatsen finns ändå den där första kvar, som kåda på vetenskapens fingrar.

Därför anslöt sig ett extra veck till de övriga i min tänkarpanna när jag såg Supermiljöbloggens artikel om ”Snabbfärjan miljövärre än flyget till Almedalen”. Visserligen sant när det gäller till exempel erosion av stränderna, men nu låg artikelns fokus på koldioxidutsläpp och, i alla fall rubriken, resan till och från Almedalen.

I artikeln angavs att ett av huvudskälen till färjans stora utsläpp per passagerare var att få åkte vintertid. Men vänta nu, en allt för tät turlista under vintern, som troligtvis har att göra med regionalpolitik, skulle alltså påverka hur klimatsmart mitt val av transport till Almedalsveckan var!? Och när KTH-forskaren enligt artikeln hade sagt att ”hur man än räknar blir det mer utsläpp om man åker färja än om man flyger” började nästan mitt tangentbord skriva den här kolumnen av sig själv. Supermiljöbloggen uppdaterade visserligen på ett bra sätt artikeln så att Destination Gotland fick kommentera, men det räckte inte, handsken var kastad!

Den stora snabbfärjan som maximalt tar 1500 passagerare släpper, tur och retur Nynäshamn-Visby, ut cirka 70 ton koldioxid. Med på turen får även maximalt 500 personbilar följa med. Utsläppet är ungefär lika stort med 1499 passagerare som när endast kaptenens närmast sörjande ska bege sig till Gotland när det är som mest olikt det fantastiska Visby Almedalsresenärna får möta. Under Almedalsveckan i juli då färjorna gick nära på fulla, och låt oss säga endast 100 bilar följde med, blev utsläppet cirka 30 kg koldioxid per passagerare. Utsläpp av övriga växthusgaser är försumbara. Att transportera 1500 passagerare med flyg till Almedalen innebär ett koldioxidutsläpp på cirka 90 ton (65 % kabinfaktor). Påverkan på klimatet stannar dock inte där. Utöver koldioxid bidrar även utsläpp av kvävedioxid, metan och vattenånga till klimatpåverkan, främst på 8-12 km höjd. IPCC, och likaså FN-organet för civilflyg (ICAO), har angett att total klimatpåverkan i medeltal är cirka 2,7 gånger högre än enbart koldioxidens och det är den faktorn som används av många av oss som beräknar flygets påverkan på klimatet. Även under en kort flygresa som Stockholm – Visby går planet upp snabbt på cirka 10 000 meter eftersom bränsleförbrukningen är betydligt lägre där. Under Almedalsveckan innebar det således 150 kg koldioxidekvivalenter per flygpassagerare, det vill säga betydligt mer än för färjan.

Jag törs inte på motsvarande sätt säga att flyget är sämre ”hur man än räknar”, eftersom osäkerheterna rörande främst övriga växthusgaser är relativt stor. Och under lågsäsong finns det definitivt risk att färjan är sämre än flyget om man inte lyckas anpassa turlistor och storlek på färjorna. Ett övervägande bör också göras mellan snabbfärjor och långsammare färjor med betydligt lägre utsläpp. Men jag törs påstå att de Almedalsbesökare som valde färjan i år framför  flyget inte gjorde ett mindre klimatsmart val.

Idag vet vi att vindkraftverken som idag byggs har en ”energiåterbetalningstid” på cirka ett halvår (Energimyndigheten), att etanolen som säljs i Sverige har en klimatnytta på cirka 60 % jämfört med sin fossila kusin bensin (Energimyndigheten för 2011) och att lastbilarna som hämtar  återvinningen har sektionerat flak.

Det har jag läst på Internet.

Göran Erselius
2050