I USA växer intresset för att höja koldioxidavgifterna och dela ut inkomsten till medborgarna. Sverige och EU borde följa samma väg. Det skriver Ingela Bollgren Hjertqvist, medgrundare av Klimatsvaret.
Min nyårsönskan för 2021 är att klimatkrisen ska engagera oss alla och envar med full kraft. Tiden är inne för en allmän mobilisering av politiker, media och oss vanliga medborgare I kampen mot klimatförändringarna. Framsynta politiska beslut, ekonomiska styrmedel, teknikutveckling, bättre hushållande av naturresurser – ja, ett batteri av goda initiativ måste få blomstra detta avgörande år.
Kan 2021 bli året då klimatlösningen Fee and Dividend slår igenom? (Eller Avgift och Utdelning som förslaget benämns på svenska.) Förhoppningarna är stora att USA ska ta på sig ledartröjan för klimatet nu när Biden blir president. Ett första steg är att USA åter ansluter till Parisavtalet. Med Fee and Dividend i verktygslådan kan USA:s enorma koldioxidutsläpp sedan bromsas.
Redan 2007 började den amerikanska klimatrörelsen Citizens’ Climate Lobby (CCL) driva förslaget Fee and Dividend, med stöd av klimatforskaren James Hansen. CCL grundades av affärsmannen Marshall Saunders och är en snabbt växande gräsrotsrörelse, som numera finns i alla världsdelar utom i Antarktis.
Målsättningen är att genom personliga kontakter påverka politiker att införa Free and Dividend. En grundläggande princip är att en hållbar klimatpolitik måste förankras i båda politiska lägren.
Fee and Dividend innebär ett klimatbidrag, lika stort till alla, finansierat av en stigande avgift på koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Många klimatekonomer är överens om att ett kraftigt ökat pris på utsläpp av växthusgaser är det bästa styrmedlet för att rädda klimatet.
Så varför har koldioxidskatt inte införts globalt på bred front för länge sedan? Den enkla förklaringen är att politikerna bedömer att allmänheten skulle protestera mot prisökningen. Gula västarnas framfart i Frankrike utlöstes av ett förslag om dyrare bensin och är ett varnande exempel.
CCL:s svar på dessa invändningar är alltså att hela intäkten ska betalas tillbaka direkt i lika delar till varje medborgare. Det betyder att högkonsumenter av fossil energi får betala mer än de får tillbaka, men för majoriteten kommer systemet att gå med vinst.
CCL:s ambition att Fee and Dividend ska vara partiövergripande har resulterat i en sammanslutning i Kongressen, Climate Solutions Caucus, där både republikaner och demokrater ingår.
En löftesrik åtgärd är att Janet Yellen är tilltänkt finansminister i den nya administrationen. Hon ingår i en koalition med andra framstående ekonomer, Climate Leadership Coalition, vars huvudsakliga inriktning är – just det – koldioxidskatt med utdelning.
I en uppmärksammad debattartikel i Wall Street Journal i januari 2019 framträder Janet Yellen tillsammans med över 3000 andra ekonomer, varav 27 tidigare mottagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Denna framstående skara presenterar där ett idéprogram för en effektivare klimatpolitik, där grundstommen är en stigande koldioxidavgift, som sedan delas ut till medborgarna i lika delar.
I Kanada är Fee and Dividend infört sedan januari 2019 i delstater som inte redan har en koldioxidskatt. Den kanadensiska provinsen British Columbia införde Fee and Dividend för flera år sedan och systemet är populärt bland befolkningen. Koldioxidutsläppen har minskat där jämfört med övriga Kanada samtidigt som samhällsekonomin snarast förbättrats.
Inom EU har också flera CCL-grupper bildats som bearbetar Europaparlamentet.
I Sverige arbetar Klimatsvaret – CCL Sverige för förslaget Avgift och Utdelning och inriktar sig i första hand på vägtrafiken, som står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser (en stor andel av de övriga koldioxidutsläppen regleras av EU:s utsläppshandelssystem).
Förslaget innebär att en stigande avgift ska läggas på alla drivmedel som alstrar koldioxid, alltså både bensin, diesel och biodrivmedel. Avgiften ska justeras varje år så att utsläppen minskar med 10 procent årligen.
Intäkterna ska sedan delas ut månadsvis i princip i lika delar till varje vuxen medborgare och en halv andel till barn. De som bor på landsbygden och framför allt i glesbygden har ofta längre reseavstånd och sämre allmänna kommunikationer, så därför är en ökad andel till dessa grupper motiverad.
De som kör långt och med stora bensinslukande fordon kommer att få betala mer i koldioxidavgift än de får tillbaka. Däremot kommer de som kör bensinsnålt, eller inte alls, att gå med vinst. En rättvis princip och en effektiv väg att gå när klimatkrisen kräver radikala grepp. Vi har inte tid att vänta längre!
Ingela Bollgren Hjertqvist, medgrundare av Klimatsvaret – CCL Sverige
Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
