Klimatkommunerna: Kommuner går före i klimatarbetet

Globala klimatöverenskommelser, nationellt beslutade styrmedel och konkreta åtgärder i världens kommuner och städer är alla viktiga pusselbitar om vi ska undvika de allvarligaste konsekvenserna av ett förändrat klimat. Men trögheten på de olika nivåerna är ofta stor, och kommuner som tröttnat på att invänta direktiv uppifrån har gått samman i en rad olika initiativ för att visa på handlingskraften i lokalt klimatarbete och inspirera andra att ta efter.
The Covenant of Mayors (Borgmästaravtalet) är ett sådant initiativ på europeisk nivå. Sedan starten 2008 har över 5000 europeiska borgmästare lovat att ta fram strategier för hur de ska nå längre än EU:s klimat- och energimål.
I Sverige finns föreningen Klimatkommunerna, där 31 kommuner, en region och ett landsting samarbetar, byter erfarenheter och lobbar för en ambitiösare nationell klimatpolitik. Nätverk som Klimatkommunerna är viktiga. I rätt nätverk kan man byta erfarenheter med varandra och lobba med en starkare röst för lösningar på gemensamma utmaningar.
Kommunerna har en viktig roll i Sveriges klimatarbete. De har ansvar för och erfarenhet av fysisk planering och energistyrning och är stora upphandlare av varor och tjänster. De har även en närhet till medborgarna, och möjligheter att överföra klimatfrågan till en mer begriplig nivå. Det är intressant att notera enigheten över partigränserna i energi- och klimatfrågor i Sveriges kommuner. Klimatkommunernas styrelse består av erfarna politiker från de flesta riksdagspartier. En styrka i de kommuner som lyckas med sitt arbete är det politiska modet och ett långsiktigt samarbete över partigränserna.
Många kommuner nämner utbyggnaden av fjärrvärmenät och övergången till förnybara bränslen i energiproduktionen som den största framgången i klimatarbetet. Även åtgärder inom energieffektivisering, biogasproduktion och satsningar på kollektivtrafik och miljöbilar har varit centrala. Utöver ekonomiska stöd har flera olika faktorer varit viktiga för att realisera åtgärderna, exempelvis åtgärdernas effektivitet och lönsamhet, ekonomiska och personella resurser, lagstiftning och andra styrmedel, samverkan med andra aktörer och politiskt engagemang.
Vad gäller den nationella klimatpolitiken finns en hel del övrigt att önska. För att kommunerna ska våga och kunna förverkliga framtida åtgärder med stora potentialer för utsläppsminskningar, krävs det stöd i form av en långsiktig nationell politik på området, och starkare nationella politiska signaler. Exempel på sådana signaler kan vara skärpta krav på energieffektiviseringsåtgärder vid ny- och ombyggnation, en långsiktig skattepolitik som gynnar införandet av klimatvänlig teknik och uppbyggnad/förstärkning av nationell infrastruktur för järnvägstrafik och distribution av biogas och andra förnybara energikällor.
Klimatkommunerna vill visa på handlingskraften i lokalt klimatarbete och inspirera Sveriges kommuner att gå längre. Vi vill också visa regeringen att med rätt stöd kan åtgärder som idag är spjutspetsar snart ses som självklara.
Klimatkommunernas styrelse
Karin Thomasson (MP), ordförande, kommunalråd i Östersunds kommun
Muharrem Demirok (C), 1:e vice ordförande, kommunalråd i Linköpings kommun
Anna Jähnke (M), 2:e vice ordförande, kommunalråd i Helsingborg stad
Anna Tenje (M), ledamot, ordf. i tekniska nämnden i Växjö kommun,
Camilla Lindoff (S), ledamot, 2:a vice ordf. i miljönämnden i Hässleholms kommun
Elisabeth Hellman (V), ledamot, 1:a vice ordf. i Stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad
Jamal Mouneimne (S), ledamot, kommunfullmäktige i Lycksele kommun,
Lars Bergwall (C), ledamot, ordf. i kommunstyrelsens miljöutskott i Lunds kommun
Thomas Olson (FP), ledamot, teknik- och fritidsnämnden i Åmåls kommun
Gustav Hemming (C), miljö- och skärgårdslandstingsråd i Stockholms Läns Landsting
Stefan Edenborg (Mp), kommunstyrelsen i Kristianstads kommun
Klimatkommunerna sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och samarbetar med liknande nätverk i andra länder. Mer information finns på www.klimatkommunerna.se.