Klotet: "Vi vill redovisa argument för och emot till lyssnaren"

I förra veckan skrev klimatstrategen Johanna Grant från ZeroMission ett debattinlägg om Vetenskapsradions miljöprogram Klotets avsnitt  ”Vem klimatkompenserar egentligen” där de ger sig in i vad hon kallar för ”klimatkompensationsdjungeln”. Grant menar att den bild som förmedlas om att klimatkompensationsmarknaden är komplex och snårig stämmer men att programmet inte hjälpte till att göra begreppet mindre snårigt. Susanna Baltscheffsky, producent  till Vetenskapsradion Klotet svarar idag Grant i en replik.
Det är tråkigt att Johanna Grant, från Zero Mission inte tycker att Klotets program om klimatkompensering hjälper lyssnaren.
Jag håller inte med. Lyssnaren fick argument både för och emot för att själv kunna ta ställning till hur hen vill göra, efter att ha hört programmet.
Vi bidrog även med en diskussion som klargjorde vad klimatkompensation är och varför det är så få som faktiskt CO2-kompenserar, med hjälp av två forskare som gäster i studion, Eva Lövbrand, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och biträdande professor Simon Matti som forskar om kollektiva beteenden, vid Luleå tekniska universitet.
Vad gäller certifierade projekt för klimatkompensation så intervjuade vi Stefan Henningsson vid WWF och han beskrev då vilken typ av projekt som avses när det gäller certifiering, och gjorde jämförelsen det är ”som en KRAV-märkning”. Vi intervjuade även Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, som avråder helt från klimatkompensation.
Klotet tar givetvis inte ställning för om WWF:s eller SNF:s olika inställning till kompensation är rätt eller fel, utan vi vill redovisa deras argument för och emot till lyssnaren.
Skälet till att vi kompletterade med en intervju med Johan Ehrenberg var att han tidigare har varit emot kompensation men ändrat uppfattning. Solcellerna hade inte med valet av intervjuperson att göra.
Det är alltid ett dilemma att intervjua ett företag i branschen men inte ett annat, som då kan uppleva vårt val som orättvist. Det företag som inte har intervjuats kan då tycka att aspekter som är viktiga för dem också borde ha varit med. Men för oss är det lyssnarnas frågor och perspektiv som är i fokus.
Och det är så ytterst få personer som kompenserar så vi ville belysa frågan ”jag borde nog klimatkompensera men varför gör jag det inte?”.
Som sagt är det få privatpersoner som klimatkompenserar. SAS och Vingresor uppger att 1 procent av deras resenärer gör det. Den Novus-undersökning som Johanna Grant hänvisar till, att ”6 av 10 anser att det är ett bra sätt för företag att ta klimatansvar” säger ju inte det något om hur många som faktiskt kompenserar. Den stämmer bra med vår tes – att många vill kompensera men få gör det.
Om företagen som säljer tjänsten inte har lyckats kommunicera varför de anser att privatpersoner ska köpa klimatkompensation så är det företagen själva som får försöka hitta sina kunder. Det är inte Klotets uppgift att i detalj redovisa vad olika standarder innehåller.
Susanna Baltscheffsky,
Producent Vetenskapsradion Klotet