Extremväder världen över ställer själva fundamentet för människors överlevnad på sin spets. Vad händer om jordens kornbodar kollapsar samtidigt, frågar sig SMB:s Anna Ljungström i veckans krönika.
KRÖNIKA: Mitt under sommarsemesterns slöscrollande fastnade min blick på ett bildreportage från BBC. Det visade sig vara en utmärkt sammanställning av juli månads exceptionella extremväder, världen över. Värmerekord i Kanada, rekordtorka i Uruguay, bränder i Italien, Algeriet och Grekland, störtfloder i Indien, Kina och Japan.
Även den mest luttrade klimatbevakare kan knappast undgå att drabbas av sådana bilder. Det är att stirra klimatkrisen i vitögat.
Allra oroligast bör vi vara för matförsörjningen. Den gamla bilden att hungern minskar i världen stämmer inte längre.
För en månad sen meddelade FN att 735 miljoner människor lever med matbrist. Det är en ökning med hisnande 20 procent på bara fyra år. Extremväder orsakat av klimatförändringarna har spelat en central roll, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Samtidigt visar ny forskning att riskerna för matproduktionen underskattas. Forskare från USA och Tyskland har undersökt hur väl klimatriskmodellerna lyckas fånga upp sannolikheten för att världens alla kornbodar – spannmålsproducerande regioner – drabbas samtidigt av klimatkatastrofer.
Det skulle i sådana fall innebära en kollaps av hela jordens livsmedelssystem. Men enligt forskarna har de nuvarande modellerna blinda fläckar för den här typen av bedömningar. Studien har, trots sitt minst sagt alarmerande innehåll, gått relativt obemärkt förbi.
Att säkra framtidens jordbruk och matförsörjning är komplext. Det handlar om markanvändningskonflikter, bekämpningsmedel, djurhushållning, vattenförsörjning och mycket annat. En bärande faktor är vad och hur vi äter. Växtbaserad kost kan till exempel ge 75 procent mindre utsläpp än en köttrik dito, enligt en nyligen publicerad brittisk studie.
Det råder också en mycket skev näringsfördelning, där överkonsumtion och näringsfattiga livsmedel i de rika länderna driver på fetma och övervikt, samtidigt som andra delar av världen saknar mat.
Livsmedelssystemet i sig är alltså en bidragande faktor till de katastrofer vi nu bevittnar. En tredjedel av växthusgasutsläppen kan kopplas till livsmedelssystemet. Det använder 70 procent av jordens sötvatten och orsakar 80 procent av föroreningar i floder och sjöar.
Fossilintensiva och monokulturella jordbruk ger svallvågor långt in i framtiden. Det krävs enorma insatser för att säkra livsmedelsförsörjningen. För hungriga samhällen är inte bra samhällen, vare sig för ekonomi, demokrati eller utveckling.
Anna Ljungström är reporter och digital redaktör på Sveriges Natur. Hon sitter i SMB:s styrelse och var redaktör 2017-2022. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
