Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Krönika Nyheter

    Leif Öster: Det är hög tid att avskaffa skogsvårdslagen

    Bild på vacker vinterskog
    Skogen behöver inte någon skogsvårdslag – som är en lag för att garantera virkesflödet till industrin, skriver Leif Öster. Foto: Leif Öster

    Den juletid vi nu lämnar har varit fylld av en mängd skogspolitiska förslag, konstaterar SMB:s Leif Öster som botaniserat lite i utredningarna i sin krönika. Och konstaterar att det är dags att avskaffa skogsvårdslagen, vars blotta namn leder fel. Dess syfte har inte varit att ”vårda” skogen, utan att förse skogsindustrin med råvara. Detta skulle också minska regelkrånglet för skogsägarna.

    KRÖNIKA Den nuvarande regeringen har utlovat en kraftig regelförenkling för landets jordbrukare och skogsägare. Och då finns det en 120 år gammal svensk skogslag som bör tas bort. Det handlar om 1903 års skogsvårdslag. Förvisso uppdaterad ett stort antal gånger, men den skulle idag kunna ersättas med några rader i miljöbalken. Miljöbalken gäller redan skogsägare. Det handlar bara om att i en mening tydliggöra att miljöbalkens samrådskrav även gäller vid skogsavverkning. Det skulle öka friheten och minska kringelkrånglet för landets skogsägare.

    Skogsvårdslagen är en virkesförsörjningslag

    Men detta med ökad frihet till skogsägarna är ingen ny tanke. Redan år 1992 skrev två ledande nationalekonomer, Sören Wibe och Lars Hultkrantz, en rapport till Finansdepartementet. Deras förslag var att ”staten inte ska styra virkesproduktionen utan (enbart) skydda allmänintressen i skogen”. Skogsägarna skulle få sköta skogen mer som man vill, bara höga allmänintressen som naturhänsyn och formella skydd skulle regleras av samhället. 

    Redan namnet ”Skogsvårdslag” ledde tankarna fel. Lagen var från början och är fortfarande en virkesförsörjningslag. Pådrivande år 1903 var farhågor om en  virkesbrist för industrin och därför infördes krav på återväxt av nya träd. Men med dagens virkes- och fastighetspriser ligger det ändå, utan någon lag, i skogsägarnas intresse att det kommer upp nya träd efter avverkning. Och i en studie som gjordes inför dagens skogspolitik sa 95 procent av skogsägarna att de skulle vidta föryngringsåtgärder även om inte lagkravet fanns. Och de där sista fem procenten kommer vara intressanta att följa, för en del kommer ändå få ny skog.  Vi behöver mer mångfald i skogen. Släpp skogsägarna fria, för det är vår snart.

    Det har varit en skogspolitisk jul

    Jul och nyårshelgerna har över, men många skogspolitiska utspel har skett under tiden. Först ut var skogsutredningens delrapport som presenterades timmarna innan svenska folket gick på julledighet. LRF var nöjda, med ett undantag, nämligen att samråd vid avverkning ska baseras på just Miljöbalkens regelverk. Nästa utredning, Artskyddsutredningen, skulle ha presenterats senast på nyårsafton (!) men har ännu inte offentliggjorts. 

    Det har stormat en hel del kring Miljömålsberedningen efter att KD:s ledamot Carl-Wiktor Svensson  i media avslöjat ej förhandlade tankar, idéer och tidiga förslag. Han menar att ”äganderätten (….) är på väg ner i diket”. Ett förslag som Svensson därmed lyckades stoppa var att skydda 1,4 miljoner hektar fjällskog. Tanken var där att privata skogsägare som själva ville sluta bruka sina fjällskogar, skulle ersättas. Hur detta skulle äventyra äganderätten får nog KD förklara för skogsägare som nu inte får ersättning. En intressant beräkning som beredningen har gjort är att virkesbortfallet vid ett skydd av fjällskogarna enbart förväntas bli 80 000 m3sk (skogskubikmeter), vilket motsvarande knappt 0,1 procent av den årliga svenska avverkningen.

    Utredningen blev ingen bred kompromiss

    Miljömålsberedningens slutförslag ska offentliggöras den 15e februari men har redan presenterats av tidningen ATL. Till slut blev det bara Tidöpartierna som står bakom hela texten . Precis som Skogsutredningens delbetänkande hamnar flera av förslagen under miljöbalken och inte i skogsvårdslagen.

    Till sist. Lite kul med 1903 års skogsvårdslag var att Hushållningssällskapen hade krävt en lag redan år 1853 och sedan drev den frågan i 50 långa år. Vi får väl hoppas att det går lite fortare att avveckla lagen.

    Fakta: Miljömålsberedningens förslag i korthet:

    • Miljömålsberedningen vill öka nettoupptaget av växthusgaser så att det år 2030 uppgår till cirka sju miljoner ton. Detta ska ske bland annat genom att staten ersätter markägare för ökad kolinlagring genom skogsgödsling, förlängda omloppstider, återvätning av dikad, mullrik skogsmark eller odling av mellangrödor. Möjligheten att kunna söka nytt, eller förlängt, tillstånd till torvtäkt tas i princip bort från 1 januari 2026.  Förslagen medför ett tillfälligt minskat virkesuttag åren 2026-2030 motsvarande 1-3,5 procent av den totala årliga avverkningen i Sverige.
    • För att skydda den biologiska mångfalden läggs en rad förslag för skydd av natur inklusive skydd av urskog och gammal skog, förvaltning av formellt skyddade områden samt restaurering av natur.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.