Mycket är ännu oklart om vad EU-parlamentets nyligen klubbade naturrestaureringslag kommer att få för konsekvenser. Men många fakta talar för att den får stora effekter för all skogsmark i Sverige. Det skriver SMB:s skogsexpert Leif Öster som i veckans krönika granskar det finstilta i det stora lagpaketet.
KRÖNIKA: Häromveckan röstade EU-parlamentet ja till kommissionens nya naturrestaureringslag. Enligt ett pressmeddelande från LRF, kan fem miljoner hektar svensk mark påverkas. Jag menar att all svensk skogsmark, 27 miljoner hektar, på olika sätt, kommer att beröras av den serie EU-beslut som nu tas. Förmodligen måste den svenska regeringen därefter se över hela den svenska skogspolitiken.
”It´s a good start”, sa Frans Timmermans, Europeiska kommissionens vice ordförande, när det stod klart att EU kommer att få en bindande naturrestaureringslag. Antagligen menade han både att nu startar förhandlingarna om förordningens exakta innehåll och att det nu urvattnade lagförslaget på sikt kan skärpas. Beslutet att börjar restaurera natur är bara ett av flera EU-förslag, som tillsammans kommer att påverka allt skogsbruk i Sverige.
Sex nya lagar förbereds efter omröstningen
Här är sex nya lagar som är beslutade, eller på gång:
LULUCF-förordningen: Den 28 mars beslutades om LULUCF-förordningen. En bra infografik finns här. Tanken här är bland annat att avlägsna CO2 från atmosfären genom att samla in den i mark och skogar. Sverige ska därför öka sin kolsänka med fyra miljoner ton till 2030. De svenska skogarna kommer förmodligen att behöva lagra mer kol, till exempel genom att låta skogen stå och växa längre. Nu ska lagstiftningen genomföras i Sverige.
Avskogningsförordningen: Under våren antog Europarlamentet även den så kallade avskogningsförordningen. Det handlar om handel med ”vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse”.
Regeringen beslöt därför i juni att att utse en särskild utredare som ska anpassa svensk rätt till den nya förordningen
Intressant här är att olagligt avverkat virke kommer inte att få säljas överhuvudtaget. Exempelvis gjorde SCA nyligen en avverkning av skogar med mycket höga naturvärden, som förmodligen bröt mot SCA:s egna åtaganden enligt det internationella certifieringssystemet FSC. Troligen kommer nya EU-regler, som gör att sådant virke inte kommer att få säljas.
Direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens: EU-kommissionen lade i början av juli 2023 fram ett förslag till direktiv om jordhälsa och resiliens. Den svenska regeringen har därefter skickat ut förslaget till en rad remissinstanser som har på sig till den 3 november att svara.
Skogsövervakningslag: I år kommer EU-kommissionen även att lansera ett lagförslag för skogsövervakning och strategiska planer. Tanken är att ha ett gemensamt system för övervakning av tillståndet och förvaltningen av EU:s skogar. Data ska vara öppna och aktuella och kunna användas för olika former av strategiska skogsplaner.
Här blir det intressant att se hur detta projekt kan länkas samman med vår väl fungerande svenska riksskogstaxering. Det blir då oerhört viktigt att inte riksskogstaxeringens långa tidsserier bryts eller ändras.
Förordningar om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial och skogsodlingsmaterial: Tanken är här att reglera det skogsodlingsmaterial som används för att skapa nya skogar. Det kan handla om både frön, delar av och hela växter i skogsbruk och närliggande verksamheter.
Förordning om naturrestaurering: Mest aktuellt just nu är juli månads beslut om att EU ska få en förordning för naturrestaurering. Nu väntar trilogförhandling mellan rådet, parlamentet och kommissionen om det exakta lagförslaget.
Enligt en bedömning Ville Niinistö (Gröna/EFA) gjort är utgångsläget för de fortsatta förhandlingarna att lagens målsättningar tycks stå fast. Däremot blev förpliktelserna klart mindre stränga. De betyder att i slutförhandlingarna kan mycket ändras, lättas eller skärpas. Men förmodligen mildras skrivningarna i ursprungsförslaget från sommaren 2022.
Att hantera sin viktigaste kund
Europa är den i särklass viktigaste marknaden för svenska skogsindustriprodukter. Därför är det inte helt enkelt för lobbyorganisationerna LRF och Skogsindustrierna att vara öppet kritisk till vad de folkvalda i Europaparlamentet anser om hur vi i Sverige brukar våra skogar.
Så trots att man egentligen är emot att EU har synpunkter på vårt skogsbruk så skriver Skogsindustrierna på sin hemsida att man ”stödjer naturrestaureringsförordningens syfte, att återställa skadade ekosystem”.
Och LRF skriver att ” syftet är gott och baseras på värden vi delar, att värna den biologiska mångfalden och restaurera ekosystem”. Ändå hade LRF i sitt remissyttrande till regeringen beräknat att enbart ”intrångskostnaden för formellt skydd blir ca 373 miljarder kronor.”
Organisationen tillade att det kan bli ytterligare ”kostnader för att restaurera arters livsmiljöer enligt artikel 4:3. Dessa kostnader kan bli mycket omfattande beroende på hur punkten tolkas”.
EU-kommissionen gör en helt motsatt bedömning: de ekonomiska vinsterna av restaureringsåtgärderna är åtta till 38 gånger (4,1 ggr för skogsmiljöer) större än kostnaderna för att genomföra åtgärderna.
Det verkliga utfallet får vi nog vänta och se vad det blir.
Natura 2000-områdena prioriteras
Intressant i remissyttrandet är att LRF föreslog, rörande naturrestaureringen, att ”Målet kan göras realistiskt genom att begränsa det till alla livsmiljöer i Natura 2000-områden”. (Punkt 2 sidan 5). Det är en ambitiös början som LRF föreslår och som EU gjorde till sitt förslag. De svenska Natura 2000-områdena är 4000 till antalet och med en sammanlagt yta på sju miljoner hektar.
Sätta koordinater på allt virke
Hur alla dessa nya lagar och förordningar sammantaget kommer att påverka det svenska skogsbruket är för tidigt att spekulera i. Men det finns en överordnad fråga som har diskuterats i Bryssel och det är kravet på att koordinatsätta allt virke. Tanken är att man ska kunna följa hela leveranskedjan från avverkningen till slutprodukt. Detta kommer bli svårt att göra i Sverige. I och för sig finns dessa data i skogsmaskinerna, men virket sammanblandas ofta i transporter eller på fabriksområden. Här har plantageskogsbruket på södra halvklotet möjligen en fördel.
Många frågor för regeringen
Den svenska regeringen har fått kritik för att man nu pratat i över ett halvt år om en ny stor skogsutredning, utan att något har hänt. Kanske vill regeringen vänta tills alla dessa nya EU-lagar är kända? Den dagen väntar i så fall många stora frågor på svar:
- Om Sverige ska minska sina avverkningar för att klara en ökad kollagring – hur ska det gå till?
- Kan vi få till ett system för att sätta koordinater på allt virke?
- Vilka skogar är viktigast att skydda formellt?
- Och till sist frågan många undrar över – vilka skogar ska Sverige restaurera framöver?
På den sista frågan kan jag ge några tips på hur svaret kan se ut:
Överväg att restaurera 600 000 hektar marker planterad med contorta. Sedan finns det en miljon hektar granplanterad åker och äng och en miljon hektar dikad torvmark att fundera över. Skogsbruket har eftersatta röjningar på 1,4 miljoner hektar slyskog som bör gås över. Och det finns en stor volym stressad granskog i södra Sverige som kanske bör ersättas med skogar anpassade för den aktuella platsen. Allt detta bör ersättas med naturliga blandskogar.
Se där, många miljoner hektar att jobba med. Mycket virke till industrin och många arbetstillfällen kommer på köpet.
Och det går även att ställa om några miljoner hektar skogsmark. Vi har ju ställt om 92 procent av de svenska skogarna till kalhyggesbruk. Och bara sedan den nya skogspolitiken trädde i kraft 1993, har sex miljoner hektar naturligt föryngrade skogar ersatts med planterade skogar.
Årliga rapporter behövs
Till sist. Vad dessa nya EU-lag slutligen kommer att innebära vet vi inte. Vi vet inte ens om de 20 procent av Europas natur som skulle återställas avsåg all natur eller skadad natur. Eller blir det nu Natura 2000-områdena?
Skogsstyrelsen gör emellanåt så kallade Skogliga Konsekvens Analyser (SKA). Den senaste SKA 22 presenterades i oktober 2022. Man utgår då från flera scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt. Och så beräknar man vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt.
Men med de förändringar som nu sker i EU och i omvärlden, kan det vara läge att börja göra årliga SKA-analyser. Även riksskogstaxering bör få ökade resurser och ersätta de rullande femåriga medeltalen som idag presenteras med fördjupade årsvisa data.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
