SMB:s krönikör Leif Öster lägger så här strax före dopparedan fram en önskelista bestående av tio frågor som en eventuell skogsutredning bör titta närmare på. En av dessa punkter är att sluta redovisa anmäld hyggesstorlek och istället redovisa hur stora de sammanlaga kalhyggen blir i fält. Och kommer med goda boktips inför de långhelger som stundar.
KRÖNIKA. Det ryktas att regeringen just nu slutförhandlar direktiven till en ny skogsutredning. Bra i så fall, eftersom det finns väldigt många obesvarade frågor kring framtidens skogsbruk. Den mest akuta frågan är nog hur Sverige ska kunna leva upp till våra EU-åtaganden vad gäller klimat och biodiversitet. Värt att notera att samtidigt som ministrar säger att EU inte ska styra våra skogar, så har regeringen ändå gett en rad uppdrag kring implementering av just dessa frågor till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.
Här följer mina tio önskningar om vad en skogsutredning bör förhålla sig till:
- Hur kan Sverige minska avverkningarna?
Svenskt skogsbruk har ett standardsvar på många problem och det är ”öka produktionen”, lite oavsett hur frågan lyder. Men allt mer talar för att vi istället bör förbereda landet och industrin på minskade volymer. En ansvarsfull politik bör åtminstone ta fram en plan B för eventuellt minskade avverkningar. När och hur bör det ske på bästa sätt? Hur minskar man virkesflödet för att samtidigt skydda värdefulla skogar? Kan Sverige minska avverkningarna och istället satsa på högre kvalité och vidareförädling för att skapa nya jobb? Enklast och billigast för staten är nog att minska avverkningarna på statens egen mark.
- Utsläppsminskningar måste ske i närtid
Ja, skogsbruket har långa ledtider, men det har inte behovet av utsläppsminskningar. En ny rapport från Naturvårdsverket visar ett betydligt lägre nettoupptag av koldioxidekvivalenter i skogen än tidigare. En ny skogsutredning bör analysera hur samhälle och skogsbruk kan samspela om detta, så att Sverige slipper böter eller inköp av dyra utsläppsrätter.
- Följ upp mål och löften
Skogssektorn har tagit fram 53 olika målbilder för god miljöhänsyn och många skogsägare är dessutom dubbelcertifierade. Man kan säga att detta är skogsbrukets ”samhällskontrakt”. I sak innehåller dessa åtaganden väldigt mycket som är bra. Och det är som generaldirektören på skogsstyrelsen, Herman Sundqvist, brukar säga ”– allt i skogsbruket går att göra bättre”. Men det som fattas är mätningar av hur målen nås. Dags att göras.
- Fel med avverkningsmål
Apropå minskade avverkningar: Skogsstyrelsen presenterade häromdagen förslag för en ökad virkesproduktion med 25-35 procent. Jag tycker att det är ett feltänk. Vi behöver inget produktionsmål. Det ska marknaden sköta inom ramen för vad naturen klarar. Dessutom finns det en risk att nationella mål bryts ner till lokal nivå och därmed ytterst på den enskilda skogsägaren. Vi har faktiskt ingen aning om hur ett förändrat klimat och en snabbt förändrad marknad påverkar avverkningsnivåer i slutet av seklet. Och vilken sorts produkter som marknaden kommer att efterfråga.
- Vart tog virket vägen?
Länge har det pratats om att det ska komma en ”tsunami av virke” ut ur de svenska skogarna. Istället berättar många maskinförare om motsatsen. Nämligen att volymerna virke per hektar i slutavverkning inte alls ökar. Kanske är det alltför hårda gallringar som nu börjar synas, eller att skogsbruket avverkat för mycket av sina finaste skogar, så att de skogar som står till buds idag helt enkelt har mindre virke. En skogsutredning bör gräva vidare i detta
- Bättre skogsbruksplaner behövs
Det finns 220 000 privata skogsfastigheter i Sverige. Ungefär 50 000 av dessa har en uppdaterad aktuell skogsbruksplan. Det finns inget lagkrav på att skogsägare har en inventering och plan gjord för sin fastighet. Eftersom samhället i princip har slutat inventera höga naturvärden gör detta att skogsägare, trots att de ibland har köpt en dyr plan inte i förväg får veta vilka höga natur- och kulturvärden som finns på hens fastighet. Detta skapar många av de problem som media beskriver som ”stoppade avverkningar”. Verkligen en fråga för en skogsutredning att gräva i!
- Ändras trädens form?
En intressant rapport, som inte har uppmärksammats visar att dagens skogsbruk förmodligen skapar högre men slankare träd. Detta kan vara en delförklaring till varför det ibland står mindre virke i skogen än vad höjden på träden indikerar. Överhuvudtaget kan en skogsutredning fundera på vad ”förädlade plantor” kommer att ge för skogar framöver och vilken kvalité det är på dagens planteringar. Förmodligen inte så bra som en del tror. Sverige skulle också behöva få till ett system där plantorna härkomst finns dokumenterad för den händelse vi skulle få stora problem i framtiden.
8. Börja redovisa verkliga hyggesstorlekar
Många av oss som lever på landsbygden, ser att det blir fler och fler stora kalhyggen. Ändå kommer det rapporter från Skogsstyrelsen om att den anmälda storleken minskar. Fast det är två helt olika saker. Låt mig ta ett exempel. I november 2023 anmälde Sveaskog att man kommer ta upp ett nytt kalhygge nära där jag bor. Hygget ska bli fem hektar stort. Men tittar man närmare ser man att bolaget de senaste tre åren anmält ytterligare nio avverkningar kant-i-kant med det nya hygget. Alla dessa tio anmälningar ser alltså ut som medelhyggen om 3,6 hektar vardera. Men i verkligen får vi ett enda 36 hektars kalhygge. Än värre är att dessa 36 hektar ansluter över till hundra hektar tidigare avverkningar. Så var det med medelhygge på 3,6 hektar. Det blir ett jättehygge i verkligheten!
- Citera rätt
Häromveckan kom en läsvärd och balanserad rapport från lobbyorganisationen Skogsindustrierna om biologisk mångfald. Man är öppen med problem som finns.
Ändå måste branschens hemsida ”Skogskunskap” lägga ut en ny ”faktasida” med följande text: ”De flesta trenderna ser positiva ut för skogens biologiska mångfald. Bland annat ökar mängden död ved, gammal skog, lövträd och grova träd i den brukade skogen.
Men detta framgår inte av rapporten.
- Var snälla mot varandra
Jag tror att de allra flesta som ideellt lägger en massa fritid på att debattera skogsbruket, vill väl. För egen del har jag faktiskt aldrig stött på någon som vill stoppa brukandet av våra skogar. Däremot finns det en hel del förslag på åtgärder som vi kan förbättra i både skogen och skogsdebatten. I sociala medier förekommer tyvärr ofta väldigt grova påhopp på människor som tycker annorlunda. Det är trist och onödigt.
Och läs en bra bok:
Långhelger kan vara en bra tid att läsa böcker. Här är fyra tips:
Sveriges skogar under 100 år. Riksskogstaxeringen 1923-2023 Gidlunds förlag. Boken ges ut i samband med Riksskogstaxeringens 100-års jubileum 2023.
Red: Kjell Danell & Jonas Fridman. Formgivning: Lars Paulsrud
Skogen vi ärvde Norstedts förlag. Skriven av Maciej Zaremba 2012, som slog larm om vår tids största kulturomvandling i en bok. Boken har nu uppdaterats med kommentarer och en ny inledning. Det lilla som förändrats sedan dess är knappast till det bättre.
Hållbart nyttjande av skogen – visioner för de svenska skogslandskapen
Per Angelstam, Sveriges lantbruksuniversitet Kan laddas ner gratis här: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/andra-enh/s/forskning/rapportserie/rapport-skog-2022-4-angelstam-low.pdf
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
