Systemet med offentliga avverkningsanmälningar i skogsbruket infördes redan 1974. Det är viktigt för att ge allmänheten insyn och för att ge möjlighet att kontrollera om höga naturvärden hotas. Men Skogsstyrelsen begär nu att få lämna systemet, vilket är olyckligt skriver SMB:s krönikör Leif Öster.
KRÖNIKA Vad händer om skogsägare inte längre behöver anmäla sina avverkningar? Hur ska då allmänheten få kännedom? Och hur ska samråd kunna ske kring höga naturvärden? Skogsstyrelsen vill nu få utreda om avverkningsanmälningarna ska ersättas med en skogsbruksplan. Det är en stor förändring.
1974 infördes anmälningsplikt för kalhyggen. LRF, skogsägareföreningar, kyrkan och Domänverket hade avstyrkt förslaget. I förarbetet till den nya skogsvårdslagen hade det diskuterats anmälningskrav även för markberedningar och möjligen också gallring.
Tanken var att allmänhetens insyn i planerade avverkningar skulle hanteras av samhället. Samråd skulle ske för åtgärder som ” väsentligt ändrar landskapsbilden” och ”i naturvårdsfrågor”. Ett förslag var därför att kommunerna skulle ta emot anmälan. Några menade att samråd också borde ske med lokala friluftsorganisationer.
Till slut infördes dagens modell. Anmälan för avverkningar större än en halv hektar skickas till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen. Samrådsplikten regleras via miljöbalken. Skogsstyrelsen markerar numera den planerade avverkningen på sin externa karttjänst.
Det är genom denna publicering som allmänheten enkelt kan få veta om en avverkning planeras. Nja, enkelt är kanske inte rätt ord. Den intresserade förväntas gå in på myndighetens hemsida ”Skogliga grunddata” och zooma in till aktuellt område. Det finns även två ideellt drivna hemsidor som visar inlämnade anmälningar. Dels Avverkningskoll där man söker per län eller kommun. Dels den nya hemsidan. Hotad skog som visar de största och de senaste avverkningsanmälningarna.
Objekttillsynen minskas
Förra året, 2022, lämnade svenska skogsägare in 59 634 anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkningar. Skogsdebatten och skogsstyrelsens tillsyn har fram till nu huvudsakligen handlat om enskilda skogar och objekt. Det kallas objekttillsyn. Väldigt få ”objekt” besöks dock i fält. Men enligt miljöbalken ska verksamhetsutövaren, till exempel skogsägare, även ha ett fullgott system för egenkontroll så att lagar och regler följs.
Systemtillsyn innebär att Skogsstyrelsen kontrollerar att sådan egenkontroll finns och används. Inget hindrar att Skogsstyrelsen både bedriver objekttillsyn och systemtillsyn. I en intern PM skriver man att ”Båda sätten behövs för att Skogsstyrelsen ska kunna genomföra en effektiv och ändamålsenlig tillsyn”.
Men nu vill Skogsstyrelsen att regeringen ger klartecken för att Skogsstyrelsen ”på sikt” minskar objekttillsynen och i stället huvudsakligen jobbar med ”systemtillsyn”. Skogsstyrelsen har även beslutat att inte längre visa viss information om nyckelbiotoper i sina karttjänster.
Miljörättsprofessor Jan Darpö vid Uppsala universitet menar att Skogsstyrelsen här bryter mot EU-rätten. Vidare vill Skogsstyrelsen minska antalet ärenden som kräver handläggning. Vad alla dessa förslag, tillsammans med tankar om slopade avverkningsanmälningar, kan leda till är mycket svårt att förutse
Kammarrätten slog fast allmänintresset
Juristen Fredrik von Arnold gjorde 2017 en stor genomgång av skogsvårdslagstiftningen. Han skriver att:”Anmälningsskyldigheten är central för Skogsstyrelsens arbete med tillsyn, och handläggningen av dessa ärenden, med efterföljande tillsyn, tillhör myndighetens mest omfattande uppgifter”.
Året därpå, 2018, slog Kammarrätten fast i en dom att avverkningsanmälan både är en offentlig handling och får publiceras. Kammarrätten menade att det är av ”ett stort allmänintresse av att få ta del av uppgifterna och publiceringen fyller därför en viktig samhällsfunktion”.
Viktiga att höga naturvärden blir kända
Det finns ett stort samhällsintresse att höga naturvärden blir kända. Inte minst för att kunna prioritera naturvårdspengar där de gör bäst nytta. Men samhällets egna inventeringar prioriteras ofta ner. Istället har allt oftare ideella personer och grupper utbildat sig och börjat inventera själva. Fynd rapporteras in och kan påverka avverkningar i skogar med höga naturvärden.
Allt sedan 1991 har Naturskyddsföreningen och numera tillsammans med föreningen ”Skydda skogen” arrangerat en forskningsresa. Syftet är att lära privatpersoner hur man känner igen och skyddar skogar med höga naturvärden. Årets forskarresa blev fullbokad på mindre än en timme.
Självklart bör den svenska staten ta ansvar för nationella inventeringar av höga naturvärden. Enskilda skogsägare kan inte förväntas ha sakkunskap om alla fridlysta och rödlistade arter. Inventering kräver både färsk sakkunskap och rutin för att kunna prioritera.
Skogsbruket utlovade etik
Få minns det idag. Men samtidigt som dagens skogspolitik skapades år 1993, tog skogsbranschen fram egna etiska riktlinjer, Skogsbrukets etik. Högaktuell idag är sista punkten. Den lyder ”Jag kommunicerar med min omvärld. Allmänheten har rätt till korrekt information och att ge synpunkter. Jag är beredd att lyssna och ta intryck”. Krav på samverkan i samma anda finns även i nu gällande FSC-standard punkt 4.5.
Det handlar om att skogsägaren i samverkan med lokalsamhällena ska undvika och minska viktiga negativa sociala, miljörelaterade och ekonomiska effekter av brukandet. ”Områden viktiga för lokalsamhället kan vara närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser eller stigar och leder”.
Internationellt går trenden åt samma håll. Allmänheten ska få vara delaktig i åtgärder som påverkar deras miljö, till exempel skogsavverkningar. Århuskonventionen, som ratificerades av Sverige 2005 ska ge allmänheten tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser och rättslig övning i miljöfrågor. Sverige förväntas även leva upp till EU:s direktiv om allmänhetens tillgång till miljöinformation.
I februari 2023 klagade Naturskyddsföreningen till Förvaltningsrätten på att Skogsstyrelsen tagit bort 8 000 kända uppgifter om nyckelbiotoper från både sin nerladdningstjänst samt interna och externa karttjänster för allmänheten. Naturskyddsföreningen menar att EU:s så kallade Inspire-direktiv innebär att vissa miljödata som Skogsstyrelsen har, ska hållas tillgängliga för allmänheten och åtkomliga via internet.
Usla skogsbruksplaner
En bärande del i Skogsstyrelsen förslag är att skogsägaren har en aktuell och bra skogsbruksplan. Redan idag krävs en plan om man är FSC-certifierad. Problemet är att dagens planer är ganska usla. Eftersom de regelmässigt saknar fördjupade inventeringar av höga natur- och kulturvärden händer det regelmässigt att planen föreslår avverkningar som inte kan genomföras. Den lilla skogsägaren blir då ekonomisk förlorare. Man kan tycka att en skogsbruksplan ska bygga på åtgärder enligt avtalad certifiering och gällande lag.
Bör ägna sig åt verkliga problem
Till sist. Det finns andra viktiga saker för skogsstyrelsen att jobba med. Förslagsvis att ta tag i skogsbrukets brister vad gäller miljöhänsynen. Den sista mars kom årets rapport om hur det går med miljömålen. Det går sådär:
De åtgärder som genomförs ger positiva effekter i miljön, men de är tyvärr inte tillräckliga för att vända den negativa trenden med förluster av viktiga livsmiljöer i skogen. Varje år fortsätter vi att förlora naturvärden som inte kan återskapas inom överskådlig tid, löd omdömet om läget från Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
