Debatten om AI och ChatGPT rasar för fullt. Och här kommer ett annorlunda inlägg från SMB på temat. SMB:s krönikör, författaren och 2030-sekretariatets grundare Mattias Goldmann gav ChatGPT uppdraget att skriva en krönika på 3500 tecken om klimat och transporter i typisk Goldmann-stil. Här kan vi läsa resultatet. Och längst ned replikerar den verklige Mattias på robottexten.
”KRÖNIKA” I starten av det här decenniet var allt snack om klimatförändringarna just det – snack. Men nu har verkligheten hunnit ikapp oss och det börjar bli uppenbart att vi behöver agera för att rädda vår planet. Problemet är att många fortfarande inte inser hur stor påverkan våra transporter har på klimatet.
Det är dags att sluta förneka att bilarna är vår tids värsta klimatbov. Självklart finns det andra industrier som släpper ut mer koldioxid, men det är fortfarande sant att transportsektorn står för en mycket stor del av utsläppen. Varje år släpper bilarna ut miljontals ton växthusgaser, vilket i sin tur leder till en ökning av globala medeltemperaturen och alltmer allvarliga konsekvenser för vår planet. Vi måste därför ta itu med klimatförändringarna på alla nivåer, och en av de viktigaste områdena att fokusera på är transportsektorn.
Transportsektorn står för cirka en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen, och det är ett område där det finns många möjligheter att minska vår klimatpåverkan. Genom att satsa på hållbara transporter och minska vårt beroende av fossila bränslen kan vi inte bara minska våra utsläpp av växthusgaser, utan också förbättra luftkvaliteten och minska beroendet av utländsk olja.
Transporterna måste bli miljövänliga
Ett av de största hindren för denna omställning är transportsektorn. Bilar, flygplan och andra typer av transporter står för en betydande del av utsläppen som driver klimatförändringarna. För att bekämpa den globala uppvärmningen och rädda vår planet behöver vi därför hitta sätt att göra våra transporter mer miljövänliga.
En av de mest effektiva lösningarna för att minska utsläppen från transportsektorn är att använda förnybara energikällor. Sol-, vind-, och vattenkraft är alla exempel på källor till energi som inte leder till utsläpp av klimatgaser. Genom att bygga laddstationer för elbilar och installera solcellspaneler på taket av bussar och tåg, har vi tagit första steget mot en mer hållbar framtid i vårt transportsystem. Men det finns fortfarande en lång väg att gå innan vi kan säga att vi har gjort allt vi kan för att bekämpa klimatförändringarna och säkra en ren och hållbar planet för framtida generationer.
Transportsektorn är en av de mest klimatpåverkande sektorerna och står för en stor del av de globala utsläppen av växthusgaser. Fram tills nu har vi varit beroende av fossila bränslen och det har en stor inverkan på våra miljösystem. Så vad kan vi göra för att minska denna påverkan och ta oss till en framtid där vi har en mer hållbar modell för transporter?
Radikala förändringar krävs
För att komma dit krävs radikala förändringar. Klimatfrågan är vår tids mest akuta problem, och transporterna står för en stor del av koldioxidutsläppen. Men det finns hopp. Om vi agerar nu, kan vi skapa en framtid där vi har både en effektiv transportsektor och en hållbar planet.
En viktig del i att skapa en mer hållbar transportmodell är att minska utsläppen från fordonen. Det finns flera tekniker som kan hjälpa till med detta, till exempel elektrifiering, bränslecellsteknik och biobränslen. Men tekniken är bara en del av lösningen. För att lyckas behöver vi också ändra vårt resandebeteende. Vi måste minska privatbilismen och istället välja mer hållbara alternativ för att minska vårt klimatavtryck. För att uppnå detta måste vi förstå betydelsen av vårt individuella ansvar och vara villiga att göra de nödvändiga förändringarna.”
”Mattias Goldmann”
——–
Och här följer SMB:s verklige krönikör, Mattias Goldmanns korta replik på ChatGPT-krönikan:
”Mattias Goldmann” underskattar både problem och möjligheter
Fokus för ”Mattias Goldmann” är att göra respektive transportslag mer ”miljövänligt”. Här finns konkreta förslag att ta fasta på men också stora brister. De fem viktigaste slutsatserna är:
- Politik och policy avgör. ”Mattias Goldmann” fokuserar på skiftet till förnybara drivmedel och smartare transportlösningar, men har inte med ett ord om hur det ska gå till. Lätt, lustfyllt och lönsamt är en bra början.
- Beteendeskiftet är centralt. ”Mattias Goldmann” lyfter helt riktigt fram att ”vi måste ändra vårt resandebeteende”. Men han ser detta som en slags sista åtgärd, när till exempel bytet av drivmedel inte räcker. Tvärtom bör beteendeskiftet ligga först, eftersom det kräver minst investeringar, har stora positiva sidoeffekter och har störst chans att ge effekt i tid. Vi har alla sett hur distansarbete och webbinarier snabbt blivit det nya normala, medan genomslag för elflyg och Hyperloop är årtionden bort. Det bör ”Goldmann” bygga vidare på.
- Pytte-åtgärder räcker inte. ”Mattias Goldmann” lyfter fram att ”installera solcellspaneler på taket av bussar och tåg” som en av få konkreta åtgärder. Det är nästan att göra narr av klimatfrågan, som kräver långt mer omställning än ett par kvadratmeter solceller på bussar och tåg. Därtill framgår det inte alls varför ”Mattias Goldmann” föreslår just detta; solceller bör normalt sett vara kopplade till elnätet, så att överskottsel kan användas av andra. Detta är långt svårare om elen alstras i en rullande buss.
- Vi vet visst det. ”Problemet är att många fortfarande inte inser hur stor påverkan våra transporter har på klimatet”, skriver ”Mattias Goldmann” utan att ha någon källa för detta påstående. Problemet är snarare att många vet att deras resemönster har stor klimatpåverkan, men att de inte ser några realistiska alternativ. Att ta tåget istället för flyget mellan Stockholm och Skellefteå är inte ens möjligt, att cykla till jobbet istället för att ta bilen betyder att man förlorar hela milersättningen och kanske måste ge sig ut på vägar som inte är säkra för cyklisten. Jag har heller ingen laglig rätt att efterfråga distansarbete någon dag i veckan.
- Sidonyttor länge leve. ”Mattias Goldmann” slår fast att omställningen till klimatbättre transporter också kan ”förbättra luftkvaliteten och minska beroendet av utländsk olja”. Det är klokt, särskilt i en tid då klimatengagemanget tycks måttligt hos delar av regeringsunderlaget. Men hur optimeras de positiva sidonyttorna, och hur blir de faktorer att räkna med i den totala kalkylen? Här har ”Goldmann” inget svar.
Många har en stark tilltro till att omställningen ska ske snabbt och smärtfritt när vi bara ber AI, ChatGPT och ”Mattias Goldmann” om svar. Det får nu anses, åtminstone tillfälligt, motbevisat.
Den sanna Mattias Goldmann
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till