(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Lena Ek (C): “Arbetet med en giftfri vardag måste prioriteras”

Foto: Johan Ödmann

Fyra kilo kemikalier används för att framställa ett kilo textil. Det är proportioner som gör mig djupt oroad. När vi använder kläder, när våra barn biter på badankor, och när vi tvättar, kommer vi i kontakt med kemikalier som kan påverka vår fertilitet, göra oss sjuka och orsaka allergier.

Vi vet att minst 800 ämnen har en hormonstörande påverkan på människa och miljö. Av de närmre 150 000 kemiska ämnen som används inom EU i större mängder än ett ton per år är det blott sex ämnen som belagts med någon form av restriktion i användningen. Siffran för hormonstörande eller andra potentiellt farliga ämnen kan vara ännu högre då vi bara har tillräcklig information om hälso- och miljöpåverkan för ett fåtal procent av världens kemikalier.

Nyligen presenterades en utredning om bisfenol A (BPA) som föreslog att ämnet bör fasas ut ur termopapper och livsmedelsförpackningar fram till 2020 för att därefter förbjudas helt i Sverige. Den vetenskapliga grunden för förslaget visar att BPA är skadligt och att ämnet har påverkan även vid låg halt.

Samtidigt pekar Kemikalieinspektionen på att det är EFSA:s (Europeiska livsmedelsmyndighetens) utredning som ligger till grund för EU-kommissionens bedömning. EFSA gör bedömningen att det inte ännu finns tillräckligt bevis för att BPA är så skadligt att förbud bör införas, men väljer ändå att sänka gränsvärdena tiofalt för vad som är säkert att konsumera. Och, de säger också att de kan omvärdera sin bedömning utifrån resultatet av den utredning som nu pågår i USA.

Dessa olika bedömningar visar hur stor ovissheten är av olika ämnens påverkan. Jag blir orolig. Vi har inte tid eller råd att vänta.

Men det finns ytterligare en aspekt som oroar mig. De utredningar som gjorts har tittat på ett ämne i ett begränsat antal produkter. Men så ser inte verkligheten ut. I själva verket utsätts vi dagligen av en rejäl cocktail av kemikalier genom olika produkter i vår miljö. Detta gäller inte minst våra barn.

Som miljöminister besökte jag förskolor runt om i landet för att se hur de jobbar med att skapa en giftfri miljö för barn. Det säger sig självt att barn är känsligare för kemikalier än vuxna i och med att varken deras hjärna, immunförsvar eller hormonsystem är färdigutvecklat. Dessutom är barns hud mer mottaglig för farliga ämnen. Den närmiljö som barn i de flesta fall omges av, med kemikalier i textilier, mjuka plaster som släpper ifrån sig gifter eller gamla bildäck på förskolegårdar, gör frågan högst aktuell.

Arbetet med att skapa en giftfri vardag på skolor och förskolor är viktigt och det brådskar. Men de senaste nyheterna visar att knappt hälften av landets förskolor arbetar för detta. Kommuner och landsting har en stor möjlighet att skapa en giftfri miljö genom att ställa miljökrav i upphandlingar. Regeringen behöver också snarast ge mer stöd för hållbara upphandlingar.

Men det räcker inte. Forskning visar på att det är än viktigare att skapa en giftfri vardag för gravida då det är i fosterstadiet som exponering av kemikalier kan vara som farligast. Den 11 februari arrangerade jag ett seminarium i riksdagen om ftalater. Tidigare har man trott att generna har varit den största bidragande faktorn till flertalet olika folkhälsosjukdomar. Men ny forskning visar att exponeringen av farliga kemikalier har allt större betydelse. Även tidpunkten när exponeringen sker är avgörande, och känsligast är de som ännu inte fötts. Dessa kommande hälsoproblem märks heller inte av vid födseln, utan först i vuxen ålder. Det blir allt tydligare att vår kemikalieexponering orsakar långtgående problem, men det svårt att bedöma risker när effekten kan synas först 50 år senare.

Jag vill att vi ska ta det säkra för det osäkra. Även om mer kunskap behövs så vet vi redan nu tillräckligt om hur bisfenol A eller andra ämnen kan påverka oss för att det ska finnas risk för oro och krav på handling. Därför vill jag se ett totalförbud av bisfenol A. Men vi kan inte stanna vid bara ett ämne, vi behöver titta på grupper av liknande ämnen.

Vi kan inte vänta på att fertiliteten ska sjunka eller tills folkhälsosjukdomar drabbar var och varannan människa. När jag var miljöminister såg jag till att Sverige stämde EU-kommissionen för att arbetet med att fasa ut hormonstörande ämnen har blivit åsidosatt. I dag är det 21 länder som har ställt sig bakom min anmälan. Fler och fler tar detta på allvar.

Jag förväntar mig att arbetet fortskrider, intensifieras och att arbetet med en giftfri vardag ska prioriteras. Barnen kan inte vänta. Särskilt inte dem som ännu inte fötts.

Lena Ek, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet, samt vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.