(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Mårten Lind: Stoppa avskogningen nyckel i klimatarbetet

Allt fler företag och organisationer väljer att frivilligt stödja klimat- och miljöprojekt i syd, bland annat så kallade klimatkompensationsprojekt där klimatnyttan av projektet står i direkt relation till organisationernas egen påverkan. I och med att insikten växt kring de potentiellt ödesdigra effekterna av den utbredda avskogningen i världen ser vi tydligt att det blir allt mer populärt att stödja trädplanteringsprojekt och andra typer av skogsprojekt.

Många essentiella ekosystemtjänster står på spel när skogarna försvinner, inte minst skogens förmåga att lagra kol och reglera klimatet. Visste ni att avskogningen av tropiska skogar på fyra år släpper ut lika mycket koldioxid i atmosfären som flyget har och kommer att släppa ut, från flygets vagga och fram till år 2025?

Förra veckan besökte jag och en kollega ett trädplanteringsprojekt i Nicaragua och tänkte här kort redogöra för varför vi tycker fler borde engagera sig i detta och andra liknande projekt. Med på resan hade vi representanter från en kund som stödjer projektet och som brinner för avskogningsfrågan, inte minst på grund av de tar sin viktigaste råvara kaffe från samma område och har sett hur allvarligt de pågående klimatförändring påverkar kaffeskördarna.
Projektet ligger i ett samhälle som heter San Juan de Limay och drivs av en icke vinstdrivande NGO som heter Taking Root. De involverar lokala småbrukare i trädplantering och betalar dem i relation till den klimatnytta träden ger, klimatnytta som de sen säljer vidare till aktörer så som oss i nord. Träden planteras på småbrukarnas egen mark. Det långsiktiga syftet är att få småbrukare att se skogsbruk som ett attraktivt alternativ jämfört med andra sätt att bruka marken.
I Nicaragua idag ses ofta skog som ett hinder som står i vägen för andra former av jordbruk samt djurhållning. I och med projektet får de deltagande småbrukare utbildning och kapital som gör att de kan komma igång med ett hållbart skogsbruk. ”Klimatpengar” får de under en 10-årsperiod allteftersom de kan visa på att träden sköts om och står kvar.
Med åren och allteftersom träden växer överskuggar småbrukarnas intäkter från träden i form av timmer, ved och frukt den klimatpeng de får under de första åren. Mahognyträden som planteras i projektet ger bonden ca. 20’000 kr per kubikmeter när de avverkas efter 20 år. Vikten av klimatpengen kan dock inte underskattas då den är katalysatorn som får igång förändringen.

Vi fick träffa flera deltagande småbrukare däribland Carlos Perez Blandon som kunde vittna om hur projektet gör skillnad för den lokala miljön och hans ekonomi. Bland de inhemska trädarter som Carlos planterat fanns arter med blommor som han sade gav mycket god smak åt honungen han producerade. Marcial Rodriguez Gonzalez, en annan av småbrukarna, sade att en stor anledning att han gick med i projektet var att han fick hjälp av Taking Root att finansiera och bygga staket runt sin trädplantering, något han inte hade haft råd med annars. Staketet gör att hans nyplanterade träd nu är oåtkomliga för betande kor samt att hans mark är långt mer värd än innan. Det var tydligt att alla projektdeltagare var mycket stolta över vad de åstadkommit, trots att torrsäsongen anlänt och många av de små träden tappat alla sina löv. Jag kan bara tänka mig hur stolta de kommer att vara om några år när vi kommer tillbaka.
De lokala miljöeffekterna av projektet har ännu inte realiserats fullt ut då projektet bara funnits några år och träden fortfarande är små, men sedan när alla träd är stora kommer de att skydda vattentäkterna runt Limay och lindra effekterna som de hårda regnen orsakar under regnsäsongen, mycket svåra översvämningar och omfattande erosion. Den raserade bron på vägen till byn som förstördes vid den förra översvämningen höll man fortfarande på att reparera när vi var på besök. Träden växer upp till 10 gånger snabbare än på våra breddgrader så de positiva effekterna kommer att infrias snabbt. Många indirekta positiva effekter kunde också skönjas av projektet. Den initiala skepticismen som Taking Root fick uppleva för ett par år sedan, och som låg till hinder för rekrytering hade förbytts till stor entusiasm och nu stod småbrukare på kö för att få vara med i projektet. Dessutom har Taking Root numera en god relation till lokala myndigheter. Vi hade äran att träffa kommunledningen under vårt besök och fick gång på gång höra att projektet låg precis i linje med kommunens ambition på området, men att man själva saknade resurser för att kunna genomföra samma aktiviteter. På flera håll ser vi, liksom i detta fall, att initiativ som detta inspirerar och ger ringar på vattnet både på lokal, regional och internationell nivå. Liknande projekt i Mexiko, Mocambique och Uganda lyfts nu upp som lysande exempel på hur man ska komma till bukt med rådande avskogning och detta beskrivs i nationella strategier länderna nu utformar inom ramen för klimatkonventionen.
Jag brukar ofta få följande fråga: Hur kan man vara säker på att träden som planteras står kvar? Det korta svaret är att de inte kommer att stå kvar. Varje enskilt träd som planteras kommer att avverkas och användas för olika ändamål. Dock kommer det beskogade landskapet, om man ”zoomar” ut lite, att bestå. Detta försöker man på olika sätt säkerställa, bland annat genom kontroller som sker inom ramen för respektive projekts certifieringsstandard, i detta fall Plan Vivo som är den mest etablerade standarden på området. Projekten kontrolleras årligen av de lokala organisationerna som årligen sammanställer all projektinformation i årsrapporter som skickas till Plan Vivo. Vart femte år tillkommer tredjepartsverifiering då revisorer från ex. Rainforest Alliance kommer ut och kollar att projekten uppfyller allt som utlovats. Som grädde på moset besöker vi och våra kunder projekten själva. Samtidigt som jag gillar idén med uppföljning och kontroll måste man vara medveten om tiden och kostnaderna dessa aktiviteter slukar, resurser man skulle lägga på att rekrytera fler småbrukare och plantera fler träd. Trots omfattande planering, riskminimering, uppföljning och kontroll går det inte att gardera sig för alla eventualiteter. Risken man löper när man planterar ett träd är att trädet dör, men då planterar man kort och gott ett till. Den inställningen
har vi och våra kunder och jag tror den är viktig om världen ska komma på grön kvist.

Mårten Lind, 

Ph.D. och konsult med fokus på klimatstrategiska frågor på U&We

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Du kan nu spara nyheter!

Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.