”Massiv satsning på kärnkraft hotar dagens goda utveckling”

Den storskaliga satsning på kärnkraft som regeringen förbereder riskerar inte bara att bli extremt kostsam för medborgarna. Den hotar också den positiva utvecklingen vi just nu är inne i, skriver solelskonsulten och företagaren Hugo Franzén i ett debattinlägg.

DEBATT Vi lever i en spännande tid. Ny teknik och innovationer skapar förutsättningar för att vi ska kunna få ett mer långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart energisystem. Tekniska lösningar är inte allt men utgör en central del om vi i närtid vill ha låga elpriser, en konkurrenskraftig industri och teknik är inte minst viktig om vi ska klara av att nå våra klimatmål.  

Den tekniska utvecklingen går fort och sker inom flera sektorer, men i denna text håller jag mig till elbilar, batteriteknik och solceller som utvecklas i en rasande fart. 

Under 2023 såldes cirka 137 000 laddbara fordon i Sverige, där elbilar och lätta lastbilar stod för en stark utveckling. Det är nu över 500 000 elfordon på våra vägar och även för laddinfrastrukturen går utvecklingen starkt framåt.  

Elbilar tar marknad från bilar med förbränningsmotor och är i dag inte bara överlägsna ur miljösynpunkt. De vinner även ur ett totalekonomiskt perspektiv. Att välja en elbil i stället för att välja en bil med förbränningsmotor är en typ av energieffektivisering.

Elbilen använder mindre än en tredjedel av mängden energi som för en motsvarande bil med förbränningsmotor och den har potential att bli ännu mer energieffektiv. Att elbilen blir energieffektiv beror bland annat på att en elmotor har högre verkningsgrad än förbränningsmotorn, samtidigt kan energi som annars förbrukas vid inbromsningar återvinnas. 

Bilbatterierna kan stötta svagt elnät

En viktig komponent i elbilar är batterier. Dessa utgör en betydande del av elbilens totala kostnader samtidigt som de påverkar elbilens räckvidd mellan laddningar. I dag kan bilens batteri även användas som ett energilager och exempelvis utnyttjas för att driva elutrustning där det inte finns tillgång till elnät eller vid elavbrott. Batteriet kan även utnyttjas för så kallade stödtjänster och exempelvis hjälpa till att hålla frekvensen i ett svagt elnät. Bilens batterier har i dag lång livslängd men kapaciteten och därmed bilens räckvidd minskar när batteriet åldras. Batteriet kan då bytas ut och exempelvis användas som ett stationärt energilager. 

Batterier till elbilar och batterier för stationärt bruk är i många fall lika, men de som väljs i elbilar har generellt lägre vikt. De stationära batterierna används bland annat för att lagra solel från dagar med mycket solkraftsproduktion till nattens elbehov och till dagar med mindre solstrålning.

Solkraften (och vindkraften) växer globalt exponentiellt och konkurrerar nu ut elproduktion baserad på olja, kol och gas samt kärnkraft. IEA, Internationella energirådet, bedömer att den förnybara kraftproduktionen kommer att vara större än den fossilbaserade bara inom några år. På lite längre sikt bedömer man även att solkraften kommer att vara det dominerande kraftslaget.

Sol- och vindkraft kompletterar varandra

Solkraftens positiva trend gäller även i Sverige. I dag uppgår solkraften till tre TWh och den förväntas öka rejält de kommande åren. Solkraften har fördelen att den kan byggas ut snabbt och till låga kostnader. Solkraftsanläggningar byggs framför allt på byggnaders tak och fasader samt på mark inom lantbruket, bland annat i form av så kallad AgroPV. Det innebär att marken används för exempelvis odling samtidigt som ytan utnyttjas för solkraft.

Solkraften kan integreras i stor volym i det svenska elsystemet och är komplementär med vindkraften samt övriga kraftslag i energisystemet. Stora mängder solel kan vid behov lagras i våra vattenkraftsdammar, utöver med tidigare nämnda batterier. En utmaning är dock att det i dag finns begränsningar i överföringskapaciteten i elnätet inom flera områden.

Vi kan redan nu se att elbilarna och dess batterier blir energieffektivare och att verkningsgraden på solceller hela tiden ökar, och detta samtidigt som kostnaderna minskar. Enligt forskningen kommer denna positiva utveckling fortsätta.

Globalt och även i Sverige sker i dag en nyindustrialisering och ett spår av det som nu sker har flera positiva effekter för vår samhällsekonomi och välfärd. Vi ser företag växa upp som levererar tjänster och produkter som krävs för elektrifieringen och för produktion av den förnybara kraftproduktionen. Exempelvis är batterier en viktig komponent och det byggs flera stora produktionsanläggningar för leverans av batterier till fordonsindustrin och för energilagring med mera. 

Solkraften ger utrymme för många slags företag

Ett annat exempel är att det finns företag i hela solkraftens värdekedja som tillverkar allt från solcellsmoduler, monteringssystem, växelriktare, och andra elkomponenter som behövs för en komplett installation. Andra företag satsar exempelvis på produkter och tjänster inom digitaliseringen och styrning med mera.

Denna nyindustrialisering skapar många affärsmöjligheter och ger arbetstillfällen och möjligheter till exportintäkter. Den lägger även grunden för industrins gröna omställning, låga elpriser och för att vi ska kunna uppnå våra klimatmål.

Industrins gröna omställning innebär att industrin vill vara med och bidra till att vi kan lösa klimatfrågan. Flera stora traditionella industriföretag, exempelvis inom stål och cementindustrin satsar på den gröna omställningen för att de vet att det är ett måste om de ska kunna konkurrera på en global marknad. Inom stålindustrin handlar det om en elektrifiering, att gå från fossil energi till el och då minska utsläppen av växthusgaser. En förutsättning för denna gröna omställning är dock att industriföretagen kan få tillgång till förnybar el i närtid och till konkurrenskraftiga priser. 

Solkraft och elbilar ger stor effektivisering

För att vi ska kunna uppnå våra klimatmål menar IEA att den förnybara kraftproduktionen inom en snar framtid behöver trefaldigas jämfört med i dag, samtidigt som energieffektiviseringen behöver fördubblas. Att elektrifiera fordonsflottan är ett bra exempel på hur vi kan energieffektivisera. Kan vi då samtidigt tillföra förnybar energi från exempelvis solkraft får vi maximal klimatnytta. Detta är helt i linje med hur IEA anser att vi ska agera.

Om vi kan främja nyindustrialiseringen genom att satsa på elbilar (och som en naturlig följd batteritillverkning) och solkraft kan vi få stora samhällsvinster. För att illustrera de stora möjligheterna kommer nedan några räkneexempel. Beräkningarna är förenklade och tanken är mer att visa de olika stegen och vilka storleksordningar som kan vara möjliga.  

Om vi antar att fem miljoner personbilar, vilket motsvarar Sveriges fordonsflotta, i snitt förbrukar 0,6 liter bränsle/mil motsvarar detta sex kWh/mil. Vi antar också att bilarna i snitt kör 1 200 mil/år vilket då ger en årlig förbrukning på 7 200 kWh. För alla fem miljoner bilar motsvarar detta en årlig bränsleförbrukning på 36 TWh där merparten är bensin eller diesel.

Mycket lägre energiåtgång med elbilsflotta

Dagens elbilar brukar antas ha en elförbrukning på i snitt två kWh/mil. Om vi då tänker oss att fem miljoner personbilar i stället utgörs av elbilar får vi en årlig elförbrukning på 2 400 kWh/bil. För alla fem miljoner motsvarar detta en årlig elförbrukning på tolv TWh. 

Elbilarna blir hela tiden effektivare och effektivare vilket innebär att elförbrukningen inom några år rimligen kan komma ner till på en kWh/mil. Med motsvarande beräkningar som tidigare skulle detta innebära att en fordonsflotta på fem miljoner bilar skulle kunna få en årlig elförbrukning på sex TWh. 

Dessutom blir det allt vanligare att solceller monteras på fordon. I dag ligger verkningsgraden för våra vanligaste solceller på strax över 20 procent och på en yta på cirka två kvadratmeter ryms då solceller med en effekt på cirka 400 W. De kan producera i storleksordningen 300 kWh/år. 

Om vi nu tänker oss några år framåt i tiden så kan verkningsgraden för solceller specialanpassade för fordon öka till 40 procent. Detta skulle innebära att två kvm solceller monterade på en personbil skulle kunna producera cirka 600 kWh/år. Resultatet blir att elen som behöver tillföras från nätet också hamnar på 600 kWh/år. För en fordonsflotta på fem miljoner solcellsförsedda elbilar innebär detta en elförbrukning årligen på tre TWh.

Storsatsning på kärnkraft kan försena och fördyra

Övergången till elbilar innebär att vi har stora möjligheter att gå från dagens användning av 32 TWh bensin och diesel för vår personbilsflotta, till en elförbrukning på kanske 3–6 TWh  inom någon bilgeneration. Ur klimatsynpunkt är skiftet till elbilar enormt positivt, förutsatt att det nya elbehovet inte produceras med kol, olja eller gas utan med exempelvis solkraft. 

Med den här texten och de förenklade beräkningarna vill jag beskriva en positiv utveckling som vi faktiskt är på väg emot, men som inte alltid är lätt att se. Vi har i dag en positiv utveckling med satsningar på solkraft och elbilar, nyindustrialiseringen samt industrins gröna omställning. Men det finns ett orosmoln. 

Regeringen har aviserat en satsning på elektrifiering och en storsatsning på kärnkraft. En elektrifiering är bra, men en storsatsning på kärnkraft kommer enligt forskningen att kräva enorma subventioner. Risken är också överhängande att de satsningar som nu görs kommer att bromsas och att en övergång till ett mer långsiktigt hållbart energisystem radikalt kommer att fördröjas och fördyras.

Hur kan vi gå vidare? 

Ska vi välja att främja en satsning som har stöd i kunskap och forskning, som innebär en nyindustrialisering, som bäddar för låga elpriser i närtid, som bäddar för industrins gröna omställning och, inte minst, möjliggör att vi kan uppnå våra klimatmål? 

Eller ska vi istället ta en politisk, populistisk väg som saknar stöd i forskningen och som innebär enormt höga kostnader som du och jag antingen får betala via höjda skatter eller högre elpriser?

Vi kan också fråga oss hur det ska gå med industrins gröna omställning och hur ska vi ska kunna minska belastningen på klimatet om vi först om 12–22 år får fram ny elproduktion?