Matilda Håkansson, EU-praktikant: Beslut om nytt fiskeavtal med Marocko
För två veckor sedan röstade fiskeriutskottet i EU-parlamentet för EU-kommissionens förslag om ett nytt fiskeavtal med Marocko. Förhandlingarna om förnyelse av fiskeavtal med Marocko, har varit en kontroversiell fråga som har fått hård kritik och uppmärksammats mycket i media i höst. Många fiskare i Europa vill få tillgång till de populära, fiskrika vattnen utanför Marockos kust, samt Västsahara. EU-kommissionen skrev ett avtal med Marocko i juli som innebär att EU-fartyg får fiska i ockuperade vatten utanför Västsahara eftersom Västsahara är ockuperat av Marocko sedan år 1975. Detta kan tolkas som att EU därmed erkänner att det ockuperade Västsahara är en del av Marocko och genom avtalet ger Marocko EU rätt att fiska i vatten som inte tillhör dem. Avtalet ger Marocko totalt 160 miljoner euro över fyra år men hur folket i Västsahara gynnas är högst otydligt och omdiskuterat. Avtalet har fått hård kritik av många som menar att detta avtal bryter mot Europeisk lagstiftning. Det har tidigare funnits ett avtal mellan Marocko och EU men i december år 2011 stoppade parlamentet avtalet med bland annat anledningen att det saknades garantier för att det västsahariska folket skulle få ta del av de pengar som EU betalar.
I höst har förslaget behandlats i EU-parlamentets fiskeriutskott. Arbetsprocessen i parlamentet är densamma for samtliga utskott: Utskottet tar emot ett förslag från kommissionen och utser en föredragare (en parlamentariker som skriver en rapport om förslaget, så kallad Draft report eller Opinion). Utskottet träffas vid flera utskottsmöten för att studera och diskutera rapporten. Dessa är offentliga och sker en, ibland två gånger i månaden. Föredragaren och medlemmarna i utskottet får lämna in ändringsförslag (amendments) som de sedan röstar om. Första behandlingen är en stor del av arbetsprocessen och i praktiken kan den fortsatta i oändlighet eftersom det inte finns någon tidsgräns. Nu när rapporten är antagen i utskottet, placeras den på agendan i plenum i Strasbourg där hela Parlamentet röstar om förslaget. Troligtvis kommer avtalet med Marocko på agendan i december i Strasbourg.
Arbetsprocessen i parlamentet är uppenbarligen en lång och komplex process. Exempelvis diskuterades förslaget om ny fiskepolitik i två år i Bryssel. Syftet är att besluten som tas skall vara så demokratiska som möjligt och att inga beslut tas hastigt och ogenomtänkt. Dessutom är det mycket olika åsikter som ska få komma till tals. I fiskeriutskottet står framförallt fiskeindustrins intressen mot de miljömässiga/ekologiska intressena. Det är tydligt att vissa parlamentariker representerar ”fiskarna” och deras ekonomiska intressen medan andra representerar själva fisken. Beroende på politisk tillhörighet har man ofta olika syn på vad som ar hållbart fiske. Angående fiskeavtalet med Marocko hävdar många parlamentariker att detta är ett bra fiskeavtal, som bland annat gynnar lokalbefolkningen i Västsahara. De anser att mänskliga rättigheter inte är fiskeriutskottets ensak men självklart måste fiskeriutskottet ta hänsyn till mänskliga rättigheter och demokrati. Marocko har inte kunnat visa att det gynnar västsaharierna, en förutsättning för att avtalet ska vara i linje med internationell rätt. Idag nämns inte Västsahara i rapporten vilket det måste för att det ska räknas som ett lagligt protokoll. Den tar inte heller upp Marockos suveränitet.
Fiskeriutskottet (egentligen Commission de la Pêche på franska eller Committee on Fisheries på engelska) är ett av EU-parlamentets 20 stycken utskott. Fiskeriutskottet består av parlamentariker som själva har valt att intressera sig för fiskefrågan. Sverige representeras av miljöpartisten Isabella Lövin som har ett mycket starkt intresse och engagemang för att driva en hållbar fiskeripolitik. Varje utskott har ett opolitiskt sekretariat som sköter utskottets administrativa uppgifter. Det är vid Fiskeriutskottets sekretariat som jag har praktiserat höstterminen 2013.
Fiskeriutskottet har tidigare varit känt för att representera fiskenäringen och fiskeindustrin med konservativa åsikter som ständigt har motsatt sig kommissionens förslag. Detta har på senare år förändrats något, inte minst med den nya fiskereformen som parlamentet röstade igenom i juni i år. Detta genombrott innebär en helt ny europeisk fiskeripolitik där den gröna gruppens förslag med mer rättvisa fiskeavtal, bättre kontroll, fördel för småskaligt fiske, stopp för överfiske gick igenom. Reformen innebar bland annat att man ska ta mer hänsyn till fiskebestånden och hållbara fiskemetoder. De fiskare som fiskar med skonsammast metoder och som bidrar mest till ekonomin i kustsamhällen ska få företräde när fiskekvoter fördelas. Reformen innebär att:
- Ett mål om att bygga upp fiskbestånden över hållbara nivåer.
- Utkast / dumpning av fisk skall förbjudas.
- ”Regionalisation”
- EU-fartyg ska bara få tillgång till ett överskott av fisk i fiskeavtal med länder i t.ex. Afrika och Stilla havet.
Den nya reformen är en framgång för Europeisk fiskepolitik men fortfarande finns det mycket att göra för att nå ett hållbart fiske. Majoriteten av parlamentarikerna värnar fortfarande främst om fiskeindustrin och ekonomiska intressen för stora fiskenationer, framför fiskbestånden och välmående hav. Det kommer bli spännande att följa fiskeriutskottets arbete nästa år, framförallt med dess utmaning att implementera den nya reformen.
Matilda Håkansson
Praktikant Fiskeriutskottet
EU-parlamentet

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till