Ni leker med elden, Dagens Industri

PM Nilsson är en utmärkt ledarskribent som ofta skriver mycket bra om ekonomiska system. I onsdagens tidning kör han tyvärr i diket genom att helt sakna insikter om hur ekologiska system fungerar. Och inte är det brist på fakta och forskning som ligger bakom hans uppenbara hån mot ekologiska grundprinciper.

Svenskt skogsbruk är inte en modell att exportera

”Sveriges resa till ett väl förvaltande skogsland är en hållbarhetssuccé” skriver PM Nilsson i onsdagens ledare i Dagens Industri, ”Brasilien har rätt att bruka sin skog”. Han hävdar att Sverige bedriver ett hållbart skogsbruk, vilket inte alls stämmer överens med de uppfattningar som biologer, ekologer och miljövetare under lång tid påvisat klart och tydligt.

”Det har gått bra att kombinera ett allt mer hållbart skogsbruk med privat ägande, stora skogsbolag och storskalig export”. PM Nilsson har okritiskt köpt skogsindustrins reklam om en frisk skog och Sveriges förträfflighet när det gäller skogsbruk. I verkligheten finns extremt lite orörd skog kvar i Sverige, det finns däremot mer plantager av träd än någonsin, framför allt tall. Den rådande skogsbruksmodellen har lett till en enorm utarmning av ekosystem, växter, insekter, djur och fåglar och den biologiska mångfald som är så viktig för alla levande organismer.

”Idag finns hälften av Sveriges hotade arter i skogen, och enligt Skogsstyrelsens bedömning har bara 10 av skogens 30 ekosystemtjänster godkänd status. “Biologisk mångfald” är bara en av tjänsterna som benämns otillräcklig. Samtidigt är alltså problemet större än att vi bara missar att skydda arterna, idag bedriver markägarna aktivt arbete för att radera ut dem”, skrev SMB:s redaktör Beatrice Rindevall i ETC om fenomenet ”aktiv naturvårdsgallring”, vilket innebär att svenska skogsägare städar bort arter i skogen för att inte riskera att området ska bli klassat som skyddsvärt.

Forskarkåren är enig, förutom klimatförändringarna är förlusten av biologisk mångfald det största hotet. Men att vi just nu lever i det sjätte massutdöendet i planetens historia, det verkar inte ens motivera en parentes i Nilssons text.

Ett hån mot forskare

”Svenskar och finländare vill hugga ner, exportera virke och plantera nytt. De tycker att en timmerstapel doftar gott och friskt och ger löften om tillväxt. Tyskar och fransmän ser den mer som en naturkatastrof”. Trots att jag är svensk känner jag likt centraleuropeerna en frän lukt av naturkatastrof. Trots att tyskar och fransmän med flera har ovälkomna åsikter om vårt skandinaviska skogsbruk så borde Brasilien, med majoriteten av världens regnskog, få göra som de vill med den, verkar Nilsson mena.

Men det är ett argument som blir farligt när handlingarna påverkar resten av världen. Har Danmark all rätt att smälta polarisen på Grönland, trots havsvattenhöjningen den skulle innebära för resten av världen? Har Kina rätt att bränna all sin kol? Det handlar om gemensamma resurser viktiga för hela mänskligheten.

”Men avverkning i sig behöver inte vara ett hot och omvärlden kan inte kräva att Brasilien slutar med skogsbruk”. Regnskogen, och Amazonas specifikt, brukar kallas för jordens lungor – av en anledning. Amazonas regnskog producerar uppemot en femtedel av allt syre på jorden , och hälften av alla jordens djurarter återfinns just i regnskogen. Utöver det så kallas Amazonas också ”jordens koldioxid-dammsugare”, eftersom regnskogen binder enorma mängder kol. Att bevara regnskog är ett av de mest effektiva vapnen mot klimatförändringarna.

Det är inte heller första gången som svenska ledarskribenter missar målet helt i hållbarhetsfrågan. Så ett medskick till Sveriges ledarskribenter: I jakt på nya, provocerande perspektiv riskerar ni sälja hela världens forskarkår kort genom att ignorera deras budskap. Vi är mitt i en ekologisk kris. Det är inte läge att dra upp Brasiliens suveränitet som nationalstat och äganderätt över sina egna territoriella naturresurser när jordens lungor närmar sig en ekosystemkollaps.

Att Dagens Industri vars målgrupper är företag, ekonomer och andra viktiga maktaktörer som är avgörande för klimatomställningen lyfter ett perspektiv såsom detta är faktiskt inget annat än ett rent hån. Mot klimatforskare, biologer, ekologer och meteorologer.

Det är illa ställt med insikterna om ekologiska samband när Sveriges största affärstidning hamnar så snett i en av vår tids största utmaningar. Och värre är att tidningens läsare kanske till och med tror på vad ledarskribenten ger uttryck för.

Jonna Elofsson Bjesse, skribent för Supermiljöbloggen

SMB driver miljödebatten framåt. Våra ledare behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen SMB ledare.

Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.