Så kan Elisabeth Svantesson finansiera reformerna och omställningen

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i torsdags förutsättningarna för 2025 års budget. Reformutrymmet på 60 miljarder kronor är ofinansierat. Reformerna kan dock enkelt finansieras samtidigt som regeringens klimatpolitik stärks betydligt, skriver två miljö- och ekonomiforskare på SMB Debatt.

DEBATT Under torsdagens (22/8) pressträff på Harpsund om det ekonomiska läget gick finansminister Elisabeth Svantesson igenom förutsättningarna för kommande års budget. Enligt finansministern finns det cirka 60 miljarder kronor att spendera på ofinansierade reformer nästa år. Förutom stora behov av investeringar vill regeringen, framför allt Moderaterna, genomföra skattesänkningar. Regeringen kan, om den vill, enkelt finansiera en stor del av reformerna och samtidigt slå ett slag för miljön. En del av lösningen är att slopa subventioner av klimatskadlig verksamhet, skattesänkning av bensin och diesel samt den föreslagna sänkningen av flygskatten.

Just nu lägger regeringen mer pengar på klimatskada än på klimatnytta

Skattesänkningen av bensin och diesel kostar staten 5,76 miljarder kronor i år. Den varaktiga effekten är drygt 8 miljarder kronor per år. Till det kommer skattenedsättningen för jordbruksdiesel. Den varaktiga nettoeffekten av sänkt flygskatt beräknas till en knapp miljard per år. Lägg därtill att betydande belopp går till stöd av klimatskadlig verksamhet. Enligt Naturskyddsföreningen lägger staten över 30 miljarder kronor per år på klimatskadliga subventioner. Regeringen satsar alltså betydande belopp på åtgärder som ökar de svenska växthusgasutsläppen. Pengar som skulle kunna användas mer konstruktivt. Klimatpolitiska rådet uttrycker det som: ”I budgetpropositionen för 2024 använde regeringen mer reformutrymme till beslut som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen än sådana insatser som bidrar till att nå klimatmålen.”

Utöver rena besparingar i statsbudgeten finns många miljarder i EU-stöd i potten. Sverige har betalat in ca 150 miljarder kronor till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Coronafonden). Av dessa var det förväntat att Sverige skulle få tillbaka nästan 40 miljarder kronor. Nu äventyrar regeringens klimatpolitik återbetalningen till Sverige. Sverige behöver nämligen uppfylla några högst rimliga krav, däribland satsningar på klimatåtgärder, för att vara berättigade till stödet. Minskade krav på inblandning av biobränsle bidrar inte till att uppfylla de krav EU ställer. Det gör inte heller sänkt skatt på bensin, diesel och flyg.

”Goda möjligheter att kompensera utsatta grupper”

Regeringen hoppas på framtida minskade utsläpp av växthusgaser när den planerade utbyggnaden av kärnkraft är på plats. Utbyggnaden, och förväntade lägre utsläpp, ligger dock långt fram i tiden. Utbyggnaden kommer dessutom, enligt regeringens egen utredning, bli väldigt kostsam (här och här). Regeringens klimatpolitik här och nu leder däremot till ökade utsläpp och riskerar alltså inte bara svenska klimatmål och internationella åtaganden och ett försämrat klimat med allt vad det innebär av hälsoeffekter, försämrad ekonomisk tillväxt och förstörda ekosystem, utan även att mångmiljardbelopp i stöd från EU fryser inne. Dagens Nyheter skriver: ”Sedan regeringen Kristersson sänkt kravet på inblandning av biobränsle i fossila drivmedel uppfyller inte Sverige villkoren för pengarna”.

Utöver att regeringen väljer att subventionera utsläpp snarare än att lägga pengarna på vård, skola, omsorg, eller vad helst regeringen finner värt att investera i, riskerar den förda politiken att Sverige går miste om 40 miljarder i stöd från EU. Pengar vi redan har betalat in och som vi är berättigade till men nu som enda EU-land riskerar att missa på grund av en bristfällig klimatpolitik .

Just sänkta skatter är något Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson håller högt. Senast i samband med presentationen om det ekonomiska läget den 22 augusti. Om regeringen är intresserad av en grön borgerlig politik med minskade subventioner av klimatskadlig verksamhet kopplat till sänkta skatter så är manegen krattad. Genom en klok användning av reformutrymmet finns det goda möjligheter att kompensera utsatta grupper som kan drabbas hårt av minskade subventioner.

Göran Finnveden, professor, och Markus Larsson, ekonomie doktor, verksamma vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid KTH samt inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.